Heinz Heger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Heinz Heger - Josef Kohout.
Lägerfångar med triangelmärken, Sachsenhausen 1938.

Heinz Heger är pseudonym för Josef Kohout (Wien,1917 – Wien, mars 1994). Josef Kohout är känd för den självbiografiska boken Fångarna med rosa triangel (Die Männer mit dem rosa Winkel) som han gav ut 1972 under författarnamnet Heinz Heger. Boken är en av mycket få publicerade redogörelser över de homosexuellas situation under nazismen och i koncentrationslägren. Titeln hänvisar till det märke i form av en rosa triangel som de homosexuella fångarna i koncentrationslägren tvingades bära. Heger/Kohouts bok har översatts till flera språk och gavs ut i Sverige 1984.

Heger/Kohout arresterades 1939 på grund av sin homosexualitet; han hade en kärleksrelation med sonen till en nazistfunktionär. Manlig homosexualitet var kriminaliserad enligt den tyska strafflagens paragraf 175 - en homosexuell kunde straffas med upp till tio års fängelse.[1] Kohout internerades i koncentrationslägret Sachsenhausen och förflyttades 1940 till Flossenbürg. I april 1945 tvingades han tillsammans med tusentals andra lägerfångar ut på en så kallad dödsmarsch till Dachau. Marschen slutade i staden Cham cirka 70 kilometer söder om Flossenbürg där de utmärglade fångarna befriades av de allierade styrkorna. Josef Kohout överlevde sex år i nazistiska koncentrationsläger bland annat tack vare att han var älskare till en kapo som flera gånger räddade hans liv.

Kohouts bok är underlaget till pjäsen Bent skriven av den amerikanska författaren Martin Sherman 1979. Pjäsen filmatiserades 1997 av engelsmannen Sean Mathias.[2]

2013 utkom boken i nyöversättning av Anna Lindberg och med ett förord av Jonas GardellAtlas. Den nya titeln var Männen med rosa triangel.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor & noter[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln Heinz Heger på engelska Wikipedia
  • The Memorial hall, webbplats om Heger/Kohout och andra homosexuella utsatta för nazisternas förföljelser.[1]
  1. ^ se §175 i artikeln Homosexualitet i Nazityskland
  2. ^ Filmen Bent på Internet Movie Database (IMDb)
  3. ^ ”Atlas ger ut vittnesklassiker”. http://www.bokforlagetatlas.se/2013/03/25/atlas-ger-ut-vittnesklassiker/. Läst 27 oktober 2014. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]