Dachau (koncentrationsläger)
| Dachau | |
| Fångar vid befrielsen av Dachau. | |
| Plats | Dachau, Bayern, Tyskland |
|---|---|
| Lägret inrättades | 22 mars 1933 |
| Lägret stängdes | 29 april 1945 |
| Kommendant | Lista över kommendanter |
| Gaskammare | Ja (dock inte använda för massmord)[1] |
| Antal döda | omkring 41 500[2] |
| Befriat av | USA:s 7:e armé |
Dachau var det första koncentrationsläger som upprättades i Tyskland efter att nazistpartiet tagit makten. Lägret öppnades den 22 mars 1933 utanför staden Dachau, ungefär 20 kilometer nordväst om München i Bayern.[3]
Mellan 1933 och 1945 internerades omkring 200 000 personer i Dachau.[4] Fångarna bestod främst av politiska motståndare, personer som regimen beskrev som ”asociala” (till exempel kriminella och ”arbetsskygga”), samt romer. Av dessa avled ungefär 41 500 på grund av undernäring, sjukdomar och misshandel, och ytterligare några tusen avrättades genom arkebusering.[5]
I lägret bedrevs också medicinska experiment på uppdrag av armén och flygvapnet. romer och sinti användes bland annat i försök att återuppliva nedfrusna personer samt i tester av möjligheten att överleva på havsvatten. Riksläkaren Ernst-Robert Grawitz uttryckte oro för att de ”främmande raskaraktärerna” kunde göra resultaten oanvändbara för tyska män.[5]
Dachau befriades den 29 april 1945 av förband ur USA:s 7:e armé. Lägret användes därefter under en längre tid som bostad för flyktingar.
Gaskammare
[redigera | redigera wikitext]Dachau hade gaskammare, men enligt Simon Wiesenthal-centret i Los Angeles användes de inte för att döda människor. The Holocaust History Project granskade ett omfattande källmaterial och drog slutsatsen att de flesta gaskamrarna i Dachau framför allt utnyttjades för att desinficera kläder och madrasser. En av kamrarna byggdes dock för att kunna användas för avrättningar, men det är oklart om den någonsin togs i bruk.[1]
Lägerkommendanter
[redigera | redigera wikitext]- Hilmar Wäckerle: mars – juni 1933
- Theodor Eicke: juni 1933 – 7 juli 1934
- Alexander Reiner: utnämnd 6 december 1934 (tillträdde ej)
- Heinrich Deubel: 10 december 1934 – 31 mars 1936
- Hans Loritz: 1 april 1936 – juli 1939
- Alexander Piorkowski: 19 februari 1940 – september 1942
- Martin Weiss: 1 september 1942 – 31 oktober 1943
- Eduard Weiter: 31 oktober 1943 – 26 april 1945
- Martin Weiss: 26 april – 28 april 1945
- Johannes Otto: 28 april 1945
- Heinrich Wicker: 28 april – 29 april 1945
Kända fångar
[redigera | redigera wikitext]
- Bruno Bettelheim, psykiatriker, författare. fängslad 1938, frisläppt 1939
- Alexandros Papagos, överbefälhavare i Greklands armé, f.d. krigsminister, senare Greklands premiärminister (konservativ).[1]
- Martin Niemöller, evangelisk-luthersk präst
- Fritz Gerlich, antinazistisk journalist
- Bernhard Lichtenberg, katolsk präst (avled på ditfärden)
- Antoinette av Luxemburg, kronprinsessa av Bayern
- Albrekt av Bayern, kronprins av Bayern
- Theodor Duesterberg tysk högerpolitiker, internerad under 1934
- Fritz Thyssen, tysk industriman
- Hjalmar Schacht, före detta riksbankschef och minister
- Kurt Schumacher, socialdemokratisk politiker
- Charles Bliss,[6] österrikisk semiotiker och ingenjör
Kommunister
[redigera | redigera wikitext]- Alfred Andersch, fängslad sex månader under 1933
- Hans Beimler, fängslades och rymde. Dog under spanska inbördeskriget.
- Emil Carlebach (jude), i Dachau sedan 1937, skickades till Buchenwald under 1938
- Nikolaos Zachariadis (grek), från november 1941 till maj 1945
- Oskar Müller, i Dachau från 1939 till 1945
- Nando Gherghetta (italienare), från 1943
- Georg Elser, avrättad 9 april 1945. Utförde ett bombattentat mot Hitler.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Koncentrationsläger i Nazityskland
- Koncentrationsläger
- Märken för fångar i nazistiska koncentrationsläger
- Lista över nazistiska koncentrationsläger
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”The Dachau Gas Chambers”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070205055717/http://www.holocaust-history.org/dachau-gas-chambers/.
- ^ ”Visitor Information – Introduction”. KZ-Gedenkstätte Dachau. http://www.kz-gedenkstaette-dachau.de/index-e.html. Läst 2 november 2017.
- ^ ”Koncentrationsläger för 5 000 i Dachau”. Svenska Dagbladet: s. 22. 23 mars 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-03-23/22. ”Ännu vet man icke vad som kommer att ske med de tusentals personer, som häktats och anhållits i Tyskland sedan den 5 mars. Att i längden behålla dem i fängelserna, vilka förmodligen äro upptagna till bristningsgränsen, låter sig knappast göra, och därför har man för avsikt att uppföra särskilda koncentrationsläger för de politiska fångarna. [...] Även bayerska regeringen har låtit upprätta ett koncentrationsläger i närheten av Dachau. Enligt vad Münchens nationalsocialistiske polispresident meddelar kommer detta läger att rymma 5 000 personer. Här komma alla anhållna kommunistiska, socialdemokratiska och Reichsbannerledare, vilka utgöra en fara för statens säkerhet, att inhysas, då det ej är möjligt att kvarhålla dem i fängelserna respektive försätta dem på fri fot. Om man, yttrade polispresidenten, vill garantera lugnet och ordningen inom staten, måste dylika åtgärder träffas och genomföras utan hänsyn till småaktiga betänkligheter.”
- ^ Zámečník, Stanislav, 2004, ss. 377, 379.
- ^ [a b] Lewy, Guenter, 2001, ss. 172–173
- ^ ”The Symbols Of Bliss” (på engelska). www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/mediacentre/proginfo/2017/29/bbc.com/mediacentre/proginfo/2017/29/the-symbols-of-bliss/. Läst 6 april 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Zámečník, Stanislav, That was Dachau 1933–1945. Fondation internationale de Dachau 2004
- Lewy, Guenter, The Nazi persecution of the Gypsies. Oxford Univerdsity Press 2001, ISBN 0-19-512556-8
| |||||||||||