Helårsstudent och helårsprestation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Helårsstudent, hås, och helårsprestation, håp, är prestationsbaserade måttenheter för utbildningsvolym vid högskolor och universitet i Sverige, och används som grund för att bestämma ersättningens (det statliga utbildningsanslagets) storlek för respektive lärosäte. En helårsstudent motsvarar en student som är inskriven för heltidsstudier under ett läsår, medan en helårsprestation motsvarar en student som uppnår godkända resultat för ett läsårs heltidsstudier, med nuvarande system 60 högskolepoäng. För en inskriven heltidsstuderande som presterar 60 högskolepoäng erhåller högskolan således 1,0 hås-ersättning + 1,0 håp-ersättning. Ersättning utgår inte vid poänggivande uppdragsutbildning, som betalas av företag, och inte heller vid undervisning för icke-europeiska gäststudenter som antas efter 1 juli 2011. Då kan istället en studieavgift tas ut.

Det totala antalet helårsstudenter i Sverige uppgick under 2010 till 315 211, 2009 till 299 638,[1], och 2006 till 285 060.[2]

Takbelopp[redigera | redigera wikitext]

För varje högskola eller universitet finns ett takbelopp som talar om hur stor ersättningen maximalt kan bli. Om ett lärosäte antar större volym studenter eller producerar fler poäng får man inte full ersättning, och kan drabbas hårt ekonomiskt. Takbeloppet brukar beskrivas som lärosätets utbildningsuppdrag. Vid oförbrukade anslag kan ett lärosäte spara maximalt tio procent av takbeloppet till kommande budgetår. Vid överstigande helårsprestationer kan maximalt tio procent av takbeloppet tas ut något eller några senare budgetår. Ett lärosäte kan föra diskussioner med utbildningsdepartementet om utökat eller minskat utbildningsuppdrag.

Regeringen har beslutatet att lärosätena disponerar 20 miljarder kronor i takbelopp år 2010 och 2011.[3]

Utbetalade ersättningar inom olika ämnesområden 2008[redigera | redigera wikitext]

De utbetalade ersättningarna är beroende av studiernas utbildningsområde, och varierar under 2008 från 38 473 kr för exempelvis samhällsvetare och juridikstuderande till 487 272 kr för mediastudenter. Hås-ersättningens andel, som högskolorna får oavsett om studenterna tar några poäng eller ej, varierar också från 45% till 70% av den totala ersättningen. Beloppen per område 2008 är följande:[4]

Ämnesområde Summa hås+håp-ersättning 2008 Varav hås-ersättning Varav håp-ersättning Andelen hås-ersättning
Media 487 272 270 550 216 722 55,5%
Opera 438 180 274 169 164 011 62,6%
Teater 397 167 265 116 132 051 66,8%
Dans 289 484 186 456 103 028 64,4%
Konst 270 649 189 317 81 278 69,9%
Design 214 601 133 353 81 248 62,1%
Musik 187 788 115 046 72 742 61,3%
Idrott 142 125 97 162 44 963 68,3%
Medicin[5] 123 911 55 907 68 004 45,1%
Vård 93 362 50 030 43 332 53,6%
Odontologi[5] 89 568 41 373 48 195 46,2%
Naturvetenskap, teknik, farmaci 86 745 47 059 39 686 54,2%
Undervisning (allmänna delar av lärarutbildning samt verksamhetsförlagd utbildning) 71 120 32 658 38 462 45,9%
Journalistik, bibliotekarieutbildning, praktisk-estetiska kurser inom lärarutbildning, utbildning vid Grafiska Institutet 68 493 37 793 30 700 55,5%
Humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap 38 473 20 489 17 984 53,3%

Därtill finns utbildningar som klassificeras och ersätts som en blandning mellan två av tabellens utbildningsområden. Ett exempel är psykologprogrammet, som till 60 procent ersätts som medicin och till 40 procent som samhällsvetenskap.[6]

Ersättningsbeloppen utbetalas till respektive lärosäte (ej direkt till fakulteter eller institutioner), och förväntas täcka samtliga kostnader för utbildningarna, även kostnader för gemensamma resurser som bibliotek, rektorsämbete och gemensamma lokaler. Lärosätena är inte heller tvingade att ersätta respektive ämnesområde i proportion med de ersättningar man får för utbildning inom respektive område.

Systemet med hås och håp infördes i början av 1990-talet av regeringen Carl Bildt, under Per Unckels tid som utbildningsminister. Systemet har sedan dess genomgått vissa förändringar; bland annat togs den kvalitetsfaktor som inledningsvis fanns i systemet bort efter några år. Kritik har ibland riktats mot hås- och håp-systemet på grund av att det uppmuntrar högskolorna att sänka gränsen för godkänd för att på så sätt få en högre andel godkända studenter och därmed få högre ersättning. Även kritik mot beloppens storlek har förekommit, framför allt från den kategori utbildningar som ersätts med de lägsta beloppen, som enbart brukar anses räcka för storföreläsningar, få utbildningstillfällen per vecka och examination genom salsskrivningar. Det brukar påpekas att önskvärda inslag för att uppnå god utbildningskvalitet i högre kurser inom humaniora och samhällsvetenskap, såsom seminarieverksamhet i små grupper och kvalificerad individuell uppsatshandledning, är svåra att finansiera inom befintliga ersättningsbelopp. Denna kritik tycks i viss mån ha hörsammats, eftersom ersättningsbeloppen för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap har ökats med ett högre procenttal än övriga områden under senare år. Från 2007 till 2008 räknades ersättningen inom dessa områden upp med 6,78 procent utöver den generella pris- och löneomräkningen med 0,77 procent.[4]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Miljardöverskott för universiteten och högskolorna, pressmeddelande från högskoleverket 2011-03-08
  2. ^ Prop. 2007/08:1: Budgetpropositionen för 2008: Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 87
  3. ^ Överfulla universitet och högskolor i höst, pressmeddelande från Högskoleverket 2010-08-24.
  4. ^ [a b] Prop. 2007/08:1: Budgetpropositionen för 2008: Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 100
  5. ^ [a b] Därtill betalar staten en ersättning om totalt 2,036 miljarder kronor (2008 års belopp) till ett antal landsting för klinisk utbildning och forskning, varav en del avser kostnader för den kliniska delen av utbildning till läkare och tandläkare. Denna ersättning redovisas i budgetpropositionen enbart som en klumpsumma per utbildningsanstalt, ej som en kostnad per utbildningplats. Således är den totala kostnaden per studieplats i läkar- och tandläkarutbildning högre än vad som framgår i tabellen. Jämför även Prop 2007/08:1 s. 188.
  6. ^ Högskoleverkets rapport 2004:11 R: Utvärdering av grundutbildning i psykologi på fristående kurser och psykologprogram samt forskarutbildning i psykologi vid svenska universitet och högskolor, s. 29