Hemmesdynge kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hemmesdynge kyrka
Kyrka
Hemmesdynge kyrka i 2010
Hemmesdynge kyrka i 2010
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Hemmesdynge
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Källstorps församling
Koordinater 55°22′13″N 13°21′18″Ö / 55.37028°N 13.35500°Ö / 55.37028; 13.35500
Invigd Början av 1200-talet
Bebyggelse-
registret
21300000004114
Webbplats: Källstorps församling

S:t Maria kyrka i Hemmesdynge är en medeltida stenkyrka uppförd i början av 1200-talet och tillhörig Källstorps församling i Lunds stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Ursprunglig kyrkoplan och byggnad[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga kyrkan uppfördes efter romansk kyrkoplan med ett långhus samt ett något smalare kor med absid och orienterad i öst-västlig riktning med koret i öster. Huvudparten av den ursprungliga kyrkan är bevarad  i nuvarande kyrkobyggnad.

Avritning S:t Maria kyrka, Hemmesdynge 1849

I samband med en omputsning av kyrkan 1986 gjordes en antikvarisk murverksundersökning som visade att den ursprungliga delen av långhuset uppförts samtidigt med koret och kan dateras till början av 1200-talet. 

Murverket består av handslaget tegel i munkförband utan genomgående rytm och murade i ett mycket fett kalkbruk. Två ingångsportaler fanns, en på långhusets södra sida, vid det som nu är mittersta fönstret, och en motsvarande på norra sidan. Det fanns  även ett mindre, högt placerat, fönster på vardera av långhusets sidor.

Vid murverksundersökningen fann man ovanpå teglet rester efter en brungul slamning med spår av rödavfärgad kalk samt på långhusets norra sida grå bemålning imiterande kvaderstenshörnkedjor.

Valven i kyrkans inre har tillkommit senare, troligen under 1400-talet,  i övrigt synes kyrkan i stort sett behållit sitt ursprungliga utseende fram till mitten på 1800-talet. Hur den såg ut finns bevarat genom den på uppdrag av domkyrkoarkitekt C. G. Brunius gjorda  avritningen 1849.

Norra sidan, antikvarisk murverksundersökning 1986

Om- och tillbyggnad 1853-1854[redigera | redigera wikitext]

En utbyggnad av kyrkan hade sedan länge diskuterats och vid mitten av 1800-talet kom planerna att realiseras under ledning av dåvarande kyrkoherden Johan Hindbeck.

Vid ombyggnaden utvidgades långhuset med en travé i väster och i anslutning till den ett klocktorn.  De förändringar som gjordes på den gamla kyrkan var att västra gaveln revs samt att långhusets ingångsportaler sattes igen och nya fönster upptogs på långhus och kor. Invändigt höjdes golvet i västra delen och kyrkan finputsades invändigt varvid de medeltida målningar som troligen har funnits förstördes.

Att så stor del av den gamla kyrkan trots allt bevarades får nog till stor del tillskrivas domkyrkoarkitekt C. G. Brunius som på det högsta avrådde en ombyggnad av den som han ansåg "vara ibland de bästa och märkvärdigaste gamla kyrkor på orten", och i synnerhet koret ”varav endast ett sådant till skall finnas i Sverige”. 

Kyrkan stängdes för ombyggnad den 24 april 1853 och återinvigdes 1 oktober 1854.

Planritning 1952

Inre renovering 1901[redigera | redigera wikitext]

En större inre renovering av kyrkan genomfördes under 1901. De gravhällar som utgjort golv i mittgång och i kor togs bort och ett nytt golv lades av gjutna cementplattor i mosaikmönster. Samtliga bänkar ersattes med nygjorda och ett brädgolv lades under bänkarna samt att de tidigare fönsterbågarna i trä byttes mot nya i gjutjärn. Men den mest påtagliga förändringen var att hela kyrkan dekorationsmålades invändigt i nygotisk stil. Arbetet utfördes av en dekorationsmålare  P. Cederholm.

Förra sekelskiftets förändring av kyrkan med helt annorlunda bänkar än tidigare, cementplattor på golven och dekorationsmålningen av kyrkans inre var ett resultat av den tidens smakideal som satt sin prägel på kyrkan och några större förändringar har inte skett sedan dess.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten i sandsten är från slutet av 1100-talet, till denna hör en dopskål i mässing från 1600-talet som tillkom när man slutade att sänka hela barnet i vattnet. Altartavla, predikstol och orgel är från 1800-talet.

Hemmesdynge kyrka

Orgel[redigera | redigera wikitext]

  • 1857 byggde Johan Lambert Larsson, Ystad en orgel med 14 stämmor.
  • Den nuvarande orgeln byggdes 1930 av A. Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg och är en pneumatisk orgel. Det finne en gemensam svällare för hela orgeln. Orgeln har även fria och fasta kombinationer och automatisk pedalväxling.1960 omdisponerades den av samma firma.
Manual I Manual II Pedal Koppel
Borduna 16´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 8´ Fugara 8´ Gamba 8´ II/P
Flöjt Harmonik 8' Gemshorn 4' II/I
Gamba 8' Svegel 2' I 4'/I
Oktava 4' II 16'/II
Cornett 4 chor

Series pastorum[redigera | redigera wikitext]

Herr Jörgen omnämnd 1541

Theophil Hansen omnämnd 1584

Gudmand Truedsen omnämnd under åren 1590-1620

Peder Gudmandsen omnämnd under åren 1624-1626

Mads Jensen 1632-cirka 1641

Jens Jensen 1641-1674

Peter Sörensson Grönbeck 1674-1684

Johan Johansson 1684-1719

Jöns Brunbeck 1719-1748

Michael Uppendick 1749-1755

Jöns Murbeck 1757-1789

Sven Thunborg 1790-1808

Per Valentin Wadstein 1809-1829

Johan Daniel Hindbeck 1830-1867

Christian Heideman 1868-1882

August Ludvig Christofer Sjöberg 1882-1891

Johan Emil Östergren 1892-1912

Carl Ove Paul Hesselgren 1912-1929

Carl Johnny Albin Arenheim tf. 1928-1932

Gustav Agathon Fredlund 1931-1950

Stig Sivenius 1951–1973

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

På kyrkogården finns det en gravsten som beskriver hur Mätta Larsdotter sju dagar efter sin död födde ett dött barn. Texten på stenen lyder:

Truls Olssons

och hans k. hustru Mätta Larsd som
döde d.7.set 1781 lefde 38 år

Den mor som här sin hvila har
Var hafvande med en son då oförlöst Hon dödde
7 dagar efteråt hon honom framfödde
till dubbel sorg för man och far
då af händelsen så många blivit rörda
här äfven löser du försynens styrsel vörda

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stig Sivenius (1960), S:ta Maria kyrka i Hemmesdynge.
  • C.G. Brunius, Hemmesdynge. Plan, långgenomskärning, façad från söder. ATA/Riksantikvarieämbetet, SE/ATA/ENSK_48-1/F 1 D/61.
  • M. Cronvall (1986), Byggnadsarkeologisk undersökning av Hemmesdynge kyrka. Riksantikvarieämbetet.
  • Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  • Gunnar Carlquist (1951), Lunds stifts herdaminne från reformationen till nyaste tid. Serie II. Biografier. 3.  Skytts och Vemmenhögs kontrakt.
  • Owe Samuelsson Pastorat och kyrkoherdar i Lunds stift 1962–2001, Summariska prästserier. Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift, Stiftshistorisk småskrift Lunds stift  Nr 6 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]