Herbert Andorfer
| Herbert Andorfer | |
 Obersturmführer | |
|---|---|
| Född | 3 mars 1911 Linz, Österrike-Ungern |
| Död | 17 oktober 2003 Salzburg, Österrike |
| Inträde | 20 september 1933 |
| Tjänstetid | 1933–1945 |
| Befäl | 1) Kommendant för koncentrationslägret Sajmište 2) Kommando Andorfer |
| Utmärkelser |  Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd |
Herbert Andorfer, född 3 mars 1911 i Linz, död 17 oktober 2003[1] i Anif, var en österrikisk SS-Obersturmführer. Han var från januari till maj 1942 kommendant för koncentrationslägret Sajmište, beläget i närheten av Belgrad.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Herbert Andorfer föddes i Linz 1911 och växte upp i Salzburg. År 1931 blev han medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP), som vid den tiden var officiellt förbjudet i Österrike. Två år senare inträdde han i det likaledes förbjudna Schutzstaffel (SS). Från 1934 till 1938 arbetade Andorfer på ett hotell i Sölden. Efter Anschluss, Tysklands annektering av Österrike i mars 1938, blev han medlem av Sicherheitsdienst (SD), SS:s säkerhetstjänst. I slutet av 1930-talet studerade Andorfer rättsvetenskap vid Innsbruks universitet. Efter att i hårda ordalag ha kritiserat Franz Hofer, Gauleiter i Gau Tirol–Vorarlberg, placerades Andorfer på en skrivbordstjänst i Salzburg.
I april 1941 anföll Tyskland Jugoslavien och Grekland och Andorfer kom att tillhöra ledarstaben för Einsatzkommando Agram, vars främsta uppgift var att rekrytera Volksdeutsche till Waffen-SS. I januari 1942 utsågs Andorfer till kommendant för koncentrationslägret Sajmište. I mars samma år levererade Reichssicherheitshauptamt, Nazitysklands säkerhetsministerium, en gasvagn till lägret. Under loppet av cirka två månader gasades omkring 8 000 judiska kvinnor och barn i denna gasvagn.[2][3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Andorfer, Herbert (1911–2003)” (på tyska). Gedenkorte Europa 1939–1945. http://www.gedenkorte-europa.eu/content/article/1164/. Läst 12 januari 2023.
- ^ Friedländer 2011, s. 400.
- ^ Browning & Matthäus 2004, s. 423.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0
- Friedländer, Saul (2011). Tredje riket och judarna: del 2, Utrotningens år, 1939–1945. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11722-8
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8