Hercules (dikt)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hercules är titeln på ett långt epos, tryckt första gången 1658, av ”den svenska skaldekonstens fader” Georg Stiernhielm (1598-1672). Den är skriven på hexameter och var den första dikt på svenska som använde ett sådant anspråksfullt versmått. Hercules är skaldens mest kända och hyllade dikt.

Eposet är en allegori om den mytologiska hjältefiguren från den grekiska antiken, Herakles, som i sin ungdom ställs inför ett val om vilken livsväg han skall gå. Han frestas då av den lömska Fru Lusta och hennes tre döttrar Lättja, Flättja och Kättja och sonen Rus, samtidigt som Fru Dygd försöker tala honom till rätta. Eposets Herkules bygger på Prodikos berättelse om denne (vilken finns nedskriven i Xenofons Memorabilia). I Stiernhielms dikt, likväl som hos de stoiska renässanshumanisterna, är Herkules en symbol för den mänskliga dygden.

Den didaktik som döljer sig i allegorin riktar sig till högättade unga män i Sverige. Under den stormaktstid som var Stiernhielms epok, befann sig dessa ynglingar i ett liknande vägval som diktens Herakles, efter en mängd framgångsrika krig och erövringar hade gjort landet rikt. Skulle de njuta av framgångarna och fastna i tankesättet att mycket vill ha mer, eller skulle de inse att det behövs ansvar för att inte bli fattig och förfalla och riskera att hamna i andras klor?

Hercules skrevs enligt en utbredd uppfattning år 1647, ett år som är känt genom ett brev av Erik Oxenstierna, men Johannes Loccenius skrev redan 1644 att han hade en dikt av Stiernhielm med denna titel.[1] Första avskriften som finns bevarad är från mellan åren 1649-1654. Stiernhielm gjorde flera omfattande bearbetningar, och tillkomsttiden brukar uppskattas till omkring 15 år. Den var den första dikten i Stiernhielms diktsamling Musæ Suethizantes.

Dikten börjar:

HERCVLES arla stodh op een mårgon, i forsta sin wngdom
fuller af ångst och twijk, huru han sitt lefuerne böria
Skulle, der af han frögdh kunne winna med tijden och ärha
I thet han så går i tankar och högsta bekymber

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Samlade skrifter av Georg Stiernhielm, Första delen, andra bandet, första häftet, utgivna av Johan Nordström och Bernt Olsson, serien Svenska författare, Svenska Vitterhetssamfundet, Lund 1975

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Samlade skrifter, I:II:I, s. 31

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]