Herodes den store
| Herodes den store | |
|---|---|
| |
| Regeringstid | ca 47 f.Kr.–4 f.Kr. |
| Företrädare | Antigonos II Mattathias |
| Efterträdare | Herodes Archilaos, Herodes Antipas, Herodes Filippos II |
| Gemål | Doris, Mariamne I, Mariamne II, Malthake, Kleopatra av Jerusalem |
| Barn | Antipater II, Prins Alexander, Prins Aristobulos IV, Prinsessan Salampsio, Herodes Filippos I, Herodes Antipas, Herodes Archelaos, Olympias, Prins Herodes, Herodes Filippos II |
| Personnamn | Beatrix Wilhelmina Armgard |
| Ätt | Herodianska dynastin |
| Far | Antipater |
| Mor | Cypros |
| Född | ca 73 f.Kr. Edom |
| Död | ca 4 f.Kr. (69 år) Jeriko, Samarien |
Herodes den store, född cirka 73 f.Kr., död cirka 4 f.Kr.,[1] var tetrark ("fjärdingsfurste"; lydfurste under den romerske kejsaren) över Galileen, Samarien, Judeen och ytterligare några områden. Herodes var en god administratör men med tendenser till maktfullkomlighet. Han byggde ett stort kungapalats och påbörjade en större ombyggnad av templet i Jerusalem.[1] Herodes den store är känd i kristna länder genom sin roll som barnamördare i Matteusevangeliet; detta är dock inte känt genom andra historiska källor.
Biografi och betydelse
Herodes tillträdde först som ledare över Galileen (omkr. 47 f.Kr.), och tio år senare fick han kontrollen över hela de nämnda områdena. Han utsågs till kung över Iudaea av den romerska senaten 40 f.Kr. och regerade där till sin död omkring 4 f.Kr. Herodesätten – den herodianska dynastin – hade judisk-idumeisk bakgrund.
Efter Herodes den stores död delades hans rike mellan tre av hans söner. Herodes Ántipas blev tetrark i Galileen och Pereen, Herodes Filippos i Itureen och Trachonitis samt Herodes Archelaos i Judeen, Samarien och Idumeen. Iudaea kom dock strax att föras under romerskt direktstyre, under ståthållaren Quirinius.
Herodes den store blev känd som en god administratör och krigsman, men samtidigt var han maktfullkomlig och gick så långt i sitt intrigerande att han lät mörda medlemmar av sin egen familj.[1] I Matteusevangeliet berättas att han kände sig hotad av ryktet om Messias födelse och därför lät döda alla gossebarn i Betlehem. Detta är den dag som i almanackan kallas Värnlösa barns dag. Detta är dock inte belagt i andra källor, vilket kan förklaras med att det var en perifer händelse, eller mest troligt - det är en religiös legend. Den Herodes som lät döda Johannes Döparen (Matt 14:1-12) är dock inte Herodes den store, utan hans son Herodes Ántipas.
Herodes den store är också berömd för de byggnader han lät uppföra, bland annat uppbyggnaden av staden Caesarea Martima, templet i Jerusalem (egentligen en omfattande renovering och tillbyggnad av Serubbabels tempel) och Antoniaborgen. Herodes den store hade flera hustrur och fick flera barn.
Herodes grav
I maj 2007 uppgav Ehud Netzer, en israelisk arkeolog, att han funnit Herodes grav, på Herodion, en kulle utanför Jerusalem. Netzer har arbetat med utgrävningar på platsen sedan 1972. Graven återfanns på en tidigare icke undersökt del av kullen, mellan två palats som Herodes byggt på platsen. Några vetenskapliga belägg att detta är Herodes grav saknas och upptäckaren själv hänvisar till gravens storlek och att den troligen var byggd i en stil liknande den på Herodes tid. De flesta lämningarna på platsen, påträffades under utgrävningar åren 1956-1962.[2]
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] "Herodes den store". NE.se. Läst 8 januari 2014.
- ^ [a b] ”Tomb of King Herod Discovered at Herodium by Hebrew University Archaeologist”. Hebrew University of Jerusalem. 8 maj 2007. http://hunews.huji.ac.il/articles.asp?cat=6&artID=773.
Externa länkar
- Hebrew University of Jerusalem, Institute of Archaeology (8 maj 2007). ”Tomb of King Herod discovered at Herodium by Hebrew University archaeologist” (på engelska). Pressmeddelande.