Heuman (släkt)
Heuman skrev ursprungligen sitt namn som Heijman. Den förste till namnet kände var Carl Heijman, död omkring 1540 och landsbokhållare i Viborg. Dennes sonsonson Carl Gustaf Heuman var apotekare i Halmstad och var den förste som skrev sitt namn som Heuman. Han blev stamfar för släkten med detta namn.[1]
Namnet Heijman fortlever i Sverige och hade 31 december 2019 8 bärare.[2] Det är dock oklart om dessa tillhör den här diskuterade släkten.
Släkttavla (i urval)[redigera | redigera wikitext]
- Carl Gustaf Heuman (1767—1844), apotekare, assessor
- Carl August Heüman (1814–1883), kontraktsprost
- Elis Heüman (1859–1908), präst
- Agnes Rexius, född Heuman (1861–1935),[3] gift med Natanael Rexius (1852–1929), domprost
- Gunnar Rexius (1886–1918), statsvetare
- Gerhard Rexius (1898–1968), präst
- Erland Rexius (1926–2009), präst
- Gustaf Daniel Heüman (1868–1934), läkare
- Maths Heuman (1899–1993), hovrättspresident, riksåklagare
- Jan Heuman (född 1929), jurist, justitieråd, gift med Åsa Kastman Heuman (född 1946), jurist och ämbetsman
- Sigurd Heuman (född 1943), jurist och domare
- Gösta Heuman (1900–1978), militär
- Maths Heuman (1899–1993), hovrättspresident, riksåklagare
- Carl Heuman (1870–1948), civilingenjör, professor
- Anders Heuman (1816—1867) , rådman
- Ernst Heuman (1858–1926), missionär, biskop
- Carl August Heüman (1814–1883), kontraktsprost
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Heuman, släkt i Svenskt biografiskt lexikon], band 18 (1969-1971), sida 764.
- ^ Sökpå namn. Hur många heter...? Statistiska centralbyrån.
- ^ Rexius, Agnes på svenskagravar.se.