Visa källa för Homonym

{{dubbel bild|höger|The Strawberry Girl - Albert Anker.png|140|Expression of the Emotions Plate VII (fear1).jpg|200|Homonym (exemplet ''bär''): Flicka [[transport|bär]] frukt. Man fruktar [[bär]] (och bär fruktan).}}
'''Homonymer''' är [[ord]] som sammanfaller ''fonematiskt'' (det vill säga uttalas likadant), och ibland stavas likadant, men som betyder olika saker. Om ord som sammanfaller ''grafematiskt'' (det vill säga stavas likadant) används ofta begreppet '''homografer'''.<ref>{{SAOB|ord=Homonym}}</ref>

== Användning ==
Den inom [[lexikografi]]n mest etablerade ''homonymin'' föreligger mellan grundformer av [[Semantik|semantiskt]] helt orelaterade ord. Till skillnad från [[polysemi]] har homonymi alltså ingen semantisk motivation, det vill säga homonyma ord har bara ”råkat” bli likadana till sitt uttryck. I [[Ordbok|ordböcker]] uppförs dessa som olika uppslagsord. Mindre väl synliga är fall där det ena ledet eller båda leden utgörs av en [[Böjning (grammatik)|böjd]] form (exempelvis ''får'', ''ekar''<ref>[http://homonym.se Svensk Homonym-Ordbok]  - En samling svenska homonymer</ref>). Om det ena ledets betydelse är härlett ur det andras, såsom i exemplet ''fluga'' (flygfä-[[Flugor|flugan]] är primärt i förhållande till [[Fluga (accessoar)|halsprydnadsflugan]]), används hellre termen [[polysemi]]. Om leden tillhör olika [[ordklass]]er accepteras de dock som homonyma, exempelvis ''väta'' ([[substantiv]] eller [[verb]]).

Några homonyma ord har olika genus, såsom ''(ett) val'' (av välja) och ''(en) val'' (större vattenlevande däggdjur). Det heter ''Han har en god (social) status'' (där status avser plats i en social hierarkisk rangordning), men på medicinskt språk heter det: ''Han har ett gott status'' (där status avser patientens allmänmedicinska tillstånd, alltså  avses här att individen är frisk).<ref>Gyllenbok (2015), s. 107</ref>

Även om stavning och uttal sammanfaller kan en skillnad föreligga. [[Gammalstavning#T-ljudet|Före]] svenskans senaste [[stavningsreformen 1906|rättstavningsreform]] skilde man på ''har sett'' ([[supinum]]) och ''ett illa sedt erbjudande'' ([[particip]]). I det homofona paret ''gått'' – ''gott'' återger [[ortografi]]n skillnaden bara till hälften; jämför [[Norska|norskans]] fonologiskt mer adekvata ''gått'' – ''godt''.

== Olika ord ==
Begreppet homonymi kan elaboreras ytterligare. Ord som stavas lika men uttalas olika kallas [[homograf]]<ref>''[http://www.norstedtsforlagsgrupp.se/upload/Handbok%20i%20engelska%20fr%C3%A5n%20A%20till%20%C3%96.pdf Handbok i engelska från a till ö]'': "Det finns också ord som stavas lika men har olika betydelse och oftast olika uttal, s.k. homografer"</ref>, exempelvis ''men'' ([[Konjunktion (ordklass)|konjunktion]]) – ''men'' (skada), ''fars'' ([[genitiv]]) – ''fars'', ''trumpet'' ([[kongruensböjning]] av ''trumpen'') – ''trumpet'' (musikinstrument). 

Ord som uttalas lika men stavas olika kallas [[homofon]]a, exempelvis ''kål'' – ''kol''. 

Även termen '''homoform''' har föreslagits, nämligen om olika ordformer inom samma [[Paradigm (lingvistik)|paradigm]], exempelvis ''moln'' ([[singular]] eller [[plural]]). Detta kan eventuellt också gälla om sammanfallande ordformer hos [[Ord|lexem]] som är förbundna genom [[ordbildning]], exempelvis ''trumpet'' (adjektiv eller [[adverb]]), ''kalvar'' (substantiv eller verb).<ref>Rosenflanz, Karen Link. (2005). ''Hunter of themes : the interplay of word and thing in the works of Sigizmund Križižanovskij''. New York: N.Y. Lang, s. 39</ref>

== Se även ==
* [[Homonym (biologi)]]
* [[Lista över svenska homofoner]]
* [[Lista över svenska homografer]]
* [[Falska vänner]]
* [[Polysemi]], homonymer som är etymologiskt närbesläktade

== Referenser ==
'''Noter'''
<references/>

'''Tryckta källor'''
* Berg, Sture. (1978). ''Olika lika ord: svenskt homograflexikon''. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Serie: Data linguistica, 12.
* Bring, Sven Casper. (1962). ''Svenskt ordförråd ordnat i begreppsklasser''. Stockholm: Natur och kultur.
* Gyllenbok, Jan. (2015). ''Ord till tusen - inspirationsbok i ordkunskap, ordbildning och ordanvändning i det svenska språket''. 4:e uppl. Lomma: ICD Publ.
* Taylor, John R. (2009). ''Lingustic categorization''. 3:e rev. uppl. Oxford: Oxford University Press.

{{ord}}

[[Kategori:Lexikologi]]