Horn (utskott)

Från Wikipedia
Version från den 17 juli 2016 kl. 00.01 av Baltazaren (Diskussion | Bidrag) (→‎Horn av keratin (slidhorn): Läste idag i en barnbok att noshörningens horn bestod av tvinnat hår, kan inte stämma tänkte jag och kollade artikel om noshörningar på svenska & japanska wikipedia => Jag hade fel, barnboken hade rätt, komplettera)
Highland cattle är en koras med långa horn
Musikinstrument
Älghorn

Horn är en typ av utskott av benvävnad, tvinnat hår eller hård hud som är vanligt bland djur, särskilt växtätande däggdjur. Horn växer ofta parvis, som hos hjortdjur och nötkreatur, men kan också förekomma enskilt, som hos noshörningar vars horn består av kraftigt tvinnat hår. Hos vissa arter bär båda könen horn, hos andra enbart hannarna. Hornen används vanligen som försvar mot rovdjur och i revirstrider mellan hannar.

Uppbyggnad

Det finns två huvudtyper av horn. Hjortdjuren har horn som består av benvävnad, medan slidhornsdjuren har horn som består av keratin.

Horn av benvävnad

Denna horntyp förekommer hos hjortdjuren och bärs i de flesta fall enbart av hannarna. Renen är ett undantag där även honan bär horn, och det har påträffats rådjurshonor med såväl diminutiva som fullt utvecklade horn.

Hornen sitter på ett tappliknande benutskott, rosenstockenpannbenet. Hornens form är avhängig av arten och djurets ålder. Det förekommer enkla stånghorn (cervina) och komplexa former med förgreningar och skovlar (palmata).

När hornen växer får de alla näringsämnen via ett hårigt hudskikt på utsidan som kallas för basthud. När hornen har fått sin slutgiltiga storlek tillbakabildas vävnaden i basthuden, känseln försvinner och huden skrapas bort genom att djuret fejar hornen mot trädstammar och buskar. Nyfejat horn är först vitt men mörknar av kontakten med de växtsafter som gnids in i hornet under fejningen.

Efter parningstiden fälls hornen genom att benvävnaden mellan rosenstocken och rosenkransen (hornets bas) luckras upp. Det går vanligen inte lång tid mellan att det första och det andra hornet fälls. Djur med stora och tunga horn kan medvetet försöka slå av det andra hornet efter att det första fällts. En tid senare nybildas hornen igen. Hos rådjuret och hos ren av hankön fälls hornen på senhösten, hos ren av honkön och andra europeiska arter under senvintern eller våren). Hos arter i tropiska områden finns ingen särskild tidpunkt.

Den enda arten i hjortdjursfamiljen som helt saknar horn är vattenrådjuret.

Horn av keratin (slidhorn)

Kvicke är den innersta kärnan i horn på slidhornsdjur. Den utgörs av benvävnad och är en utstickande del av pannbenet.


Föreställningar om och användning av horn

Se bland annat Enhörning.


Källor