Hornvärnfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hornvärnfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Anhima cornuta (Buitre de ciénaga) (16825949150).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljVärnfåglar
Anhimidae
SläkteAnhima
Brisson, 1760
ArtHornvärnfågel
A. cornuta
Vetenskapligt namn
§ Anhima cornuta
Auktor(Linnaeus, 1766)
Synonymer
  • Palamedea cornuta Linnaeus, 1766
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hornvärnfågel[2] (Anhima cornuta) är en av tre arter i andfågelfamiljen värnfåglar som alla enbart förekommer i Sydamerika.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hornvärnfågeln är en mycket kraftig och stor fågel, med en längd på 84–95 centimeter och 3,5 kilogram i vikt. Näbben är som hos alla tre värnfågelarter liten och hönsliknande. Ovansidan, huvud och bröst är svarta, med vita fläckar på huvudets krona, på strupen och på vingtäckarna. Från främre delen av huvudet sticker en taggliknande struktur upp, unik för fågelvärlden.[4] Benen är långa och vardera fot har tre tår som bara delvis har simhud mellan sig. På fötterna finns också vassa sporrar, liksom på vardera vinge. Buken och de undre vingtäckarna är vita. På fötterna finns också vassa sporrar, liksom på vardera vinge.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i låglänta områden från Venezuela och söderut till Bolivia och brasilianska Amazonområdet.[3] Den förekommer också isolerat i Guayas i västra Ecuador.[5] I Trinidad och Tobago är den möjligen utdöd.[1]

Hornvärnfågelns utbredningsområde i Sydamerika.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras som ensam art i släktet Anhima.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln återfinns i bevuxna våtmarker och lever av vattenlevande växter.[5] Dess bo är en stor hög av flytande vegetation förankrad på grunt vatten.[5] Den lägger tre till fem vita eller gulbruna ägg med kanelfärgade fläckar som ruvas av båda könen i 40–47 dagar.[6] Ungarna kan liksom de flesta andfåglar gå så fort de har kläckts, men stannar med föräldrarna i ett år.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Hornvärnfågeln är colombianska staden och departementet Araucas officiella fågel, som på spanska heter just Arauco.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Anhima cornuta Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Stettenheim, Peter R. (2000). ”The Integumentary Morphology of Modern Birds—An Overview”. American Zoologist 40: sid. 461–477. doi:10.1093/icb/40.4.461. 
  5. ^ [a b c] Carboneras, C., Boesman, P. & Kirwan, G.M. (2018). Horned Screamer (Anhima cornuta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52790 4 maj 2018).
  6. ^ [a b] Kear, J. ed. (2005) Ducks, Geese and Swans. Oxford University Press, Oxford.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]