Hortikultur
Hortikultur, läran om trädgårdsodling, är ett ämne som omfattar professionell odling av grönsaker på friland eller i växthus liksom av frukt, bär, svamp, plantskoleväxter och prydnadsväxter. I den professionella produktionen ingår också lagring, hantering, distribution och marknadsföring av produkterna som viktiga aspekter. Hortikultur innefattar också fritidsodling och trädgårdar för privatpersoner.
Den svenska trädgårdsnäringen
Den svenska trädgårdsnäringen består av flera fristående delar. Den kan delas upp i hortikulturell primärproduktion, utemiljöbranschen och fritidsodling. En branschbeskrivning genomförd 2012 visar att den samlade produktionen av varor och tjänster omfattar ca 30 miljarder kronor fördelat på 7 miljarder SEK i hortikulturell produktion av potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter och ca 22 miljarder SEK av utemiljötjänster.[1]
Livsmedelsproduktion i trädgårdsnäringen
Den hortikulturella produktionen av livsmedel skiljer sig mellan olika länder bl. a beroende på klimat och tillgång till odlingsteknik. Exempel på produkter är frukt, bär, grönsaker, svamp och alger och de är ett viktigt inslag i kosten både för hälsa och för livskvalitet.[2] Den svenska trädgårdsnäringens livsmedelsproduktion bedrivs såväl på friland, i växthus eller med en enklare täckning i tunnlar. På friland odlas ofta grönsaker som exempelvis morot, lök, vitkål och rödbeta. Den vanligaste fruktodlingen är äpple men även päron, plommon och körsbär odlas. Inom bärodlingen dominerar jordgubbar men även andra bär som exempelvis hallon odlas professionellt. I växthus odlas främst gurka, tomat, kryddor och sallad.[3] Det är vanligt växthusproduktionen sker genom hydroponisk odling dvs näringen tillförs via en näringslösning.[4]. Det finns också en ökande produktion av ekologiska grönsaker, frukt och bär i Sverige. Aktuell information kring den ekologiska odlingen finns på Jordbruksverkets hemsida.
Forskning i hortikultur
Hortikultur är ett tvärvetenskapligt område och forskning bedrivs med bas i olika vetenskapsdiscipliner. Forskningsprojekt kan exempelvis ha en tydlig anknytning till biologi, såsom frågeställningar relaterat till näringsupptag och sortskillnader, eller kanske baseras på ekonomi och marknad, såsom frågeställningar relaterat till konsumenter och deras val av hortikulturella produkter. Det är vanligt att forskningsprojekten i sig är tvärvetenskapliga exempelvis kan effekter av odling i staden studeras både ur produktions-, försörjnings- och folkhälsoperspektiv.
Forskningen kan vara tillämpad dvs ligga väldigt nära applikationen exempelvis kan studier göras kring lämpliga koncentrationer av mikronäringsämnen för olika grödor och den kunskap som kommer fram kan direkt användas i näringen. Också grundforskning, där den direkta användningen inte ligger lika nära, är viktig. Exempel på denna typ av forskning är att studera hur den naturliga mikrofloran, dvs svampar och bakterier, på produktens yta interagerar med en främmande och smittsam mikroorganism som exempelvis vissa grupper av E. coli.
Utbildning i hortikultur
Utbildning till Hortonom och Trädgårdsingenjör finns på Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.
Fotnoter
- ^ Ekelund L, m. fl:[1],”Branschbeskrivning Trädgård”, 2012, Sveriges Lantbruksuniversitet
- ^ International Society of Horticultural Sciences: [2],”Harvesting the Sun, A profile of world horticulture”, 2012, Scripta Horticulturae 14
- ^ Ekelund L, m. fl: [3],”Branschbeskrivning Trädgård”, 2012, Sveriges Lantbruksuniversitet
- ^ Göhler F, Molitor HD (2002) Erdelose kulturverfahren im Gartenbau, 1ed. Stuttgart: E. Ulmaer
