Husryss
Husryss eller husrysse[1] (finska: kotiryssä) var en populär beteckning för sovjetiska diplomater eller påverkansagenter som i Finland odlade långvariga privata och personliga kontakter med finländska befattningshavare och journalister under kalla kriget och finlandiseringstiden. Som den egentlige upphovsmannen till systemet utpekas KGB-officeren Viktor Vladimirov (1922–1995), som var stationerad i Helsingfors 1955–1960, 1970–1971 och 1977–1984. Genom sin husryss kunde finländare i offentlig ställning få direktkontakt med det sovjetiska kommunistpartiet och dess centralkommitté och demonstrera en fördomsfri inställning till det östra grannlandet och dess regim.[2]
Termen förekom i tryck för första gången i den omskrivna debattboken Tamminiemen pesänjakajat från 1981. Ordet är avledd av den finlandssvenska etnofaulismen rysse, liksom finska kotiryssä från ryssä.
Förr i tiden betydde i synnerhet den finska termen även ryska emigranter eller överhuvudtaget människor med kunskaper i ryska språket i Finland.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Staffan Bruuns memoarer från tiden på HBL förlåter inte chefernas hårda reform- och spariver – ”Husis nedmonterades.” Svenska Yle 14.8.2018.
Ryska ambassadören varnar för finländskt Natomedlemskap. Hufvudstadsbladet 8.10.2017. - ^ Husryss i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Kotiryssä i Kielitoimiston sanakirja.