Hypertrofi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hypertrofi
latin: hypertrophia
Hypertrofi uppkommer på grund av en ökning av cellstorleken, medan hyperplasi uppkommer på grund av en ökning av cellantalet.
Klassifikation och externa resurser
MeSH svensk engelsk

Hypertrofi är den medicinska termen när en vävnad eller ett organ är förstorad (organomegali), och kallas också organförstoring eller vävnadsförstoring. Vid hypertrofi ökar organets storlek på grund av att cellerna förstoras och organet eller vävnaden ansamlar vätska, medan neoplasi innebär att ett organ förstoras t.ex. på grund av tumörer.[1]

Hypertrofi induceras primärt i terminalt differentierade celltyper som ett svar på ökad arbetsbelastning, och kan vara ett tecken på sjukdom eller normalt. Exempelvis hypertrofi av hjärtmuskeln kan ske på grund av arteroskleros eller höjt blodtryck. Men vanlig träning ger också förstorat hjärta (idrottshjärta), som en fysiologisk anpassning, liksom fallet är då myometriet tillväxer vid graviditet.

Sacroplasmisk hypertrofi innebär att muskelstorleken expanderar på grund av förökad volym av sakroplasmisk vätska i muskelcellerna.

Myofibril hypertrofi innebär att muskelstorleken expanderar på grund av att cellerna förstoras.[2]

Kroppsbyggare, den grupp av tränande människor som främst eftersträvar hypertrofi, tränar generellt sett med mer måttliga vikter och ganska kort vila mellan seten vilket ger en hög metabolisk stress. Styrkelyftare fokuserar istället på att träna med tunga vikter och längre vila mellan intervallerna. Vilken metod som ger optimal hypertrofi är dock oklart, eftersom både mekanisk spänning, metabolisk stress och små skador i musklerna är faktorer som påverkar hypertrofin.[3]

I en studie jämförde man skillnaderna i hypertrofi och muskelstyrka vid högrepetitions- och lågrepetitionsträning. En av de två grupperna utförde 25-35 repetitioner per set med lägre vikter, medan den andra gruppen gjorde 8-12 repetitioner per set men använde tyngre vikter. Det visade sig att man signifikant kan öka muskelhypertrofin genom att träna till failure, oavsett vilken av dessa bägge träningsstrategier man använder sig av.[4] Enligt en ny översiktsstudie verkar en lite längre setvila vara något bättre för den som eftersträvar hypertrofi, men skillnaden i muskelökning mellan längre och kortare setvila verkar inte vara särskilt stor. Bevisen för att det ena eller det andra skulle vara mer fördelaktigt är dessutom tunt.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C23.300.775&tool=karolinska
  2. ^ ”Hypertrofi för större muskler”. http://www.gymlivet.com/hypertrofi/. Läst 19 juli 2016. 
  3. ^ Schoenfeld, Brad J.. ”The mechanisms of muscle hypertrophy and their application to resistance training”. Journal of Strength and Conditioning Research 24 (10): sid. 2857–2872. doi:10.1519/JSC.0b013e3181e840f3. ISSN 1533-4287. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20847704. Läst 10 april 2017. 
  4. ^ Schoenfeld, Brad J.; Peterson, Mark D.; Ogborn, Dan; Contreras, Bret; Sonmez, Gul T. (October 2015). ”Effects of Low- vs. High-Load Resistance Training on Muscle Strength and Hypertrophy in Well-Trained Men”. Journal of Strength and Conditioning Research 29 (10): sid. 2954–2963. doi:10.1519/JSC.0000000000000958. ISSN 1533-4287. PMID 25853914. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25853914. Läst 5 augusti 2017. 
  5. ^ Hur påverkar setvilan när du vill bygga muskler?” (på sv-se). Tyngre. 3 augusti 2017. http://tyngre.se/artiklar/hur-paaverkar-setvilan-naer-du-vill-bygga-muskler/. Läst 5 augusti 2017.