Hypoteksförening
Hypoteksförening, tidigare förening av fastighetsägare i ändamål att upplåna penningar för att åter utlåna dem i form av hypotekslån (se Hypoteksbank) åt föreningens medlemmar.
Historia
Den första hypoteksföreningen bildades 1770, då flera riddargodsägare i Schlesien slöt sig tillsammans efter en plan, uppgjord av en köpman Bühring i Berlin.
Av Sveriges till 2556 miljoner kronor taxerade jordbruksfastighet var vid 1907 års slut omkring 33 procent belånade i hypoteksföreningarna, vilkas återstående kapitalskuld då utgjorde 279,194,902 kr, fördelade på 73,631 delägare.
Lista över tidigare hypoteksföreningar
- Skånska hypoteksföreningen (bildad 1836, mellan jordägare i Skåne; styrelsens säte: Lund)
- Östgöta hypoteksförening (bildad 1845, mellan jordägare inom Östergötland, med anslutning 1846 av sådana inom norra delen av Kalmar län; styrelsens säte: Linköping)
- Smålands m. fl. provinsers (bildad 1846, inom Jönköpings, Kronobergs, Hallands och södra delen av Kalmar län med Öland, med anslutning 1847 av Blekinge och Skaraborgs län; styrelsens säte: Växjö)
- Mälarprovinsernas (bildad 1847, inom Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands och Örebro län; styrelsens säte: Stockholm)
- Örebro läns särskilda (bildad 1849, inom Örebro län; styrelsens säte: Örebro)
- Värmlands (bildad 1850, inom Värmlands län; styrelsens säte: Karlstad)
- Älvsborgs m. fl. läns (bildad 1851, inom Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands och Skaraborgs län; styrelsens säte: Göteborg);
- Gottlands (bildad 1861, inom Gottlands län; styrelsens säte: Visby)
- Gäfle-Dala (bildad 1861, inom Gävleborgs och Kopparbergs län; styrelsens säte: Gävle)
- Norrlands (bildad 1861, inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län; styrelsens säte: Härnösand)
Upphörda hypoteksföreningar
- hypotekskassan för bruksegare (upphörd 1884)
Se även
Källor
- Hypoteksförening i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)