Visa källa för IBM

:''IBM är också en förkortning för [[inklusionskroppsmyosit]].''
{{Faktamall företag
| företagsnamn       = International Business Machines Corporation (IBM)
| bild               = IBM logo.svg
| bildtext           = 
| bild2              = IBM CHQ - Oct 2014.jpg
| bildtext2          = Huvudkontoret för IBM i oktober 2014.
| typ                = [[Publikt aktiebolag]]<br /><small>{{NYSE|IBM}}</small>
| sätesort           = {{flaggbild|USA}} [[Armonk]], [[New York (delstat)|NY]], [[USA]]
| nyckelpersoner     = '''Arvind Krishna'''<br /><small>[[Styrelseordförande]] [[Verkställande direktör|VD]]</small><br />'''[[Gary Cohn]]'''<br /><small>Vice styrelseordförande</small>
| bransch            = [[Maskinvara|Datorhårdvara]]<br />[[Dator|Datorteknologi]]
| produkter          = 
| tjänster           = [[Finansiella tjänster]]
| antalanställda     = ~288 300 – 2022
<!--Historia -->
| grundat            = 1911
| grundare           = [[Thomas J. Watson]]
| sammangående bolag = 
| avknoppat från     = 
| uppköpt av         = 
| gick upp i         = 
| upplöst            = 
<!--Ekonomi -->
| omsättning         = {{öka}} [[Amerikansk dollar|$]] 60,53 miljarder
| brutto             = {{minska}} $ 1,156 miljarder
| netto              = {{minska}} $ 1,639 miljarder
| tillgångar         = {{minska}} $ 127,243 miljarder
| egetkapital        = {{öka}} $ 22,021 miljarder
<!--Struktur -->
| ägare              = 
| moderbolag         = 
| dotterbolag        = [[IBM Svenska AB]]
| avdelningar        = 
<!--Övrigt -->
| slogan             = ''Let’s create.''
| webbplats          = [http://www.ibm.com IBM.com]
| fotnoter           = {{nowrap|Statistik: 2022 års bokslut.<ref>{{webbref|titel=2022 Annual Report|url=https://www.ibm.com/investor/att/pdf/IBM_Annual_Report_2022.pdf|utgivare=IBM|hämtdatum=18 april 2023}}</ref>}}
| huvudkontor        = 
}}

'''International Business Machines Corporation (IBM)''' är ett [[USA|amerikanskt]] [[Multinationella företag|multinationellt]] [[IT]]-företag. Företaget hade (2017) 380 300 anställda i världen<ref>https://archive.is/20130425132745/http://news.com.com/IBM+said+to+be+laying+off+1,300/2110-1014_3-6180750.html?tag=nefd.hed</ref>, varav omkring 4&nbsp;000 i Sverige (2002). IBM har en stor forskningsorganisation och har en rad patent och är ett av de företag som genererar flest patent. Företaget ligger bakom en rad uppfinningar, bland annat [[Uttagsautomat|bankautomaten]], [[Diskett|disketten]], [[Hårddisk|hårddisken]] och [[Structured Query Language|SQL]]. Bolaget var tidigare dominerande inom stordatorer och persondatorer och hade en stor del i utvecklingen av dagens datorer. Idag har IBM sålt av persondatorverksamheten ([[ThinkPad]]) och fokuserar på system och tjänster.

==Historia==
[[Herman Hollerith]] grundade 1896 Tabulating Machine Company, ett av de företag som senare slogs samman till det som kom att bli IBM. Herman Hollerith lanserade idén att använda hålkort för lagring av data och konstruerade [[hålkort]] och [[hålkortsmaskin]]er för databehandling. Hålkorten bevisade sitt värde vid den amerikanska [[folkräkning]]en 1890. Bearbetningen av informationen om de 63 miljoner amerikanerna som tidigare tagit två år, tog nu bara tre månader. 

IBM grundades 1911 genom en sammanslagning av tre företag till Computing-Tabulating-Recording Company (C-T-R).<ref>http://www-03.ibm.com/ibm/history/history/decade_1910.html</ref> Den person som drev igenom sammanslagningen var [[Charles Flint]].<ref>http://www-03.ibm.com/ibm/history/documents/pdf/1885-1969.pdf</ref> Bolaget bildades 1911 i [[Endicott]] i New York och huvudkontoret förlades till New York City och hade 1300 anställda. Fabriker fanns i Endicott, Binghamton, Dayton, Detroit, Washington, D.C. och Toronto. Bolaget tillverkade en rad olika produkter: vågar, kaffemalare, arbetstidsräknare och det som blev grunden för det moderna IBM: hålkort. Tanken bakom diversifieringen var att inte vara känslig för konjunktursvängningar. 

Den person som räknas som IBM:s urfader är trots detta [[Thomas J. Watson]] som blev företagets vd 1914 och döpte om det till International Business Machines 1924. Utifrån sina erfarenheter från [[NCR Corporation|NCR]] kom Watson att införa flera effektiva affärstaktiker: fokus på kundservice, generösa provisioner på försäljning och en stolthet över bolaget och lojalitet. Taktiken blev framgångsrik och IBM expanderade världen över och etablerade verksamhet i [[Europa]], [[Sydamerika]], [[Asien]] och [[Australien]]. Watson hade en central roll i skapandet av IBM-kulturen, bland annat genom införandet av sloganen "Think" år 1915.<ref>http://www-03.ibm.com/ibm/history/history/year_1915.html</ref> 

[[Harvard Mark I]] byggdes 1943–1944 av IBM och utvecklades av [[Howard H. Aiken]] på Harvard tillsammans med IBM-ingenjörer. Med stöd från [[Grace Hopper]] och finansiering från IBM   färdigställdes maskinen som räknade ut matematiska tabeller och användes av den amerikanska militären för ballistiska beräkningar. Under [[andra världskriget]] försåg IBM:s dotterbolag Tyskland med varor.<ref> ''IBM and the Holocaust'', Edwin Black, 2001, http://www.ibmandtheholocaust.com/</ref>

===Stordatorsystem===
[[Image:Bundesarchiv B 145 Bild-F038812-0014, Wolfsburg, VW Autowerk.jpg|thumb|left|Ett IBM System/360 i användning hos [[Volkswagen]] 1973.]]
1952 slutade [[Thomas J. Watson]] och hans son Thomas Watson, Jr. blev ny IBM-chef. Under 1950-talet utvecklade IBM bland annat reservationssystemet SABRE för [[American Airlines]] och firade stora framgångar med Selectric-skrivmaskinen som lanserades 1961.<ref>http://www-03.ibm.com/ibm/history/history/year_1961.html</ref> IBM Selectric hade en konstruktion med den så kallade golfbollen som möjliggjorde byte av typsnitt. 1963 flyttades huvudkontoret till Armonk i New York. IBM deltog i rymdprojekten [[Geminiprogrammet]] (1965), [[Saturn (raketserie)|Saturn]] (1966) och [[Lunar]] (1969). 1964 lanserade bolaget datorsystemet [[IBM System/360]].<ref>http://www-03.ibm.com/ibm/history/history/decade_1960.html</ref> Det var den första datorfamiljen som utformades att täcka ett komplett område med programtillämpningar, från små till stora, både kommersiella och vetenskapliga.
Ursprungligen utvecklades disketten för att IBM behövde ett medium för att lagra mikroprogram i sina stordatorer. Utvecklingsarbetet påbörjades i slutet av 1960-talet och efter intern användning lanserades disketten kommersiellt 1971.

IBM:s nuvarande logotyp designades av [[Paul Rand]], och har givit företaget sitt smeknamn "''Big Blue''".

===PC-datorer===
[[Fil:IBM PC 5150.jpg|right|miniatyr|IBM 5150]]
IBM står också bakom mycket av den teknik som utgör en modern [[PC (dator)|PC]]. Den första IBM PC:n, [[IBM PC 5150]], kom 1981 och är vad man har baserat efterföljande modeller på. Den verksamheten har IBM dock stegvis avvecklat. Först såldes tillverkningen av hårddiskarna ''[[Deskstar]]'' och ''[[Travelstar]]'' till japanska [[Hitachi (företag)|Hitachi]].

===Omstrukturering===
[[Fil:IBM Thinkpad R51.jpg|miniatyr|right|En laptop från IBM]]
Under 1990-talet omstrukturerades bolaget där rådgivning och tjänstedelen ökades. Hela PC-tillverkningen såldes till kinesiska [[Lenovo]]. Däremot tillverkar IBM fortfarande superdatorer. I november 2006 var 4 av de 5 snabbaste superdatorerna i världen från IBM, inklusive den allra snabbaste, [[Blue Gene]]/L som finns på USA:s Energidepartement (DOE).

==IBM Svenska AB==
[[IBM Svenska AB]] är ett [[Sverige|svenskt]] [[dotterbolag]] som är baserat i [[Kista]].<ref>{{webbref|titel=IBM Svenska AB|url=http://www-05.ibm.com/se/ibm/sweden/|utgivare=IBM.se|hämtdatum=2015-04-15|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150415180548/http://www-05.ibm.com/se/ibm/sweden/|arkivdatum=2015-04-15}}</ref> De omsatte omkring 7,6 miljarder [[Svensk krona|SEK]] och hade en personalstyrka på 1 784 för år 2015.<ref>{{webbref|titel=Bokslut & Nyckeltal – IBM Svenska AB|url=http://www.allabolag.se/5560266883/bokslut|utgivare=[[Allabolag.se]]}}</ref> Dotterbolaget bildades 2 april 1928 som ''Affärsmaskinaktiebolaget International'' och sålde hålkortsmaskiner, [[ur|klockor]] och [[Våg (instrument)|våg]]ar.<ref>{{webbref|titel=Historien om IBM Svenska AB|url=http://www-05.ibm.com/se/ibm/sweden/history/|utgivare=IBM.se|hämtdatum=2015-04-15|arkivurl=https://web.archive.org/web/20141121213841/http://www-05.ibm.com/se/ibm/sweden/history/|arkivdatum=2014-11-21}}</ref>

IBM:s första svenska kund var ''Brand- och Lifförsäkrings AB Svea'' i [[Göteborg]] som 1913 började använda [[hålkortsmaskin]]er för sin statistik.

==Produkter och tjänster==
IBM utvecklar, säljer och marknadsför produkter; både hårdvara och programvara, samt tjänster. IBM Global Business Services är en av Sveriges största konsultorganisationer<ref>{{webbref |url=http://www.va.se/nyheter/it500-56865 |titel=Sveriges största IT-företag |utgivare=Veckans Affärer |hämtdatum=2014-04-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140502003604/http://www.va.se/nyheter/it500-56865 |arkivdatum=2014-05-02 }}</ref>, där arbetar ca 3&nbsp;000 personer.

IBM har också en framstående forskningsavdelning. Inom forskning och utveckling investerar IBM årligen över fem miljarder [[USD]] – vilket placerar dem på topp tio av teknikföretag i världen.<ref>{{Webbref |url=http://www.therichest.com/business/technology/tech-companies-with-the-biggest-rd-budgets/ |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-04-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140502031802/http://www.therichest.com/business/technology/tech-companies-with-the-biggest-rd-budgets/ |arkivdatum=2014-05-02 }}</ref>

Produkter från IBM är bland andra [[skivminne]]t, programspråken [[Fortran]] och [[REXX]], [[DRAM]]-minnet, [[relationsdatabas]]en och [[RISC]]-teknologin, [[IBM PS/2|PS/2]]-standarden samt [[Mikrochip|chips]] baserade på koppar istället för aluminium. Fyra IBM-forskare har fått [[Nobelpriset i fysik]] för forskning runt [[supraledning]] och [[sveptunnelmikroskop]]et.

IBM producerar [[CPU|dataprocessorerna]] i de tre stora TV-spelstillverkarnas konsoler, Sony Playstation 3, Nintendo Wii och Microsoft XBOX 360. IBM tillverkar också [[stordator]]er. 

IBM har under 2005 arbetat med trängselskattförsöket i Stockholm (även kallat [[Stockholmsförsöket]]). Med konsulter och arkitekter har man skapat ett system som hanterar hela processen, från uppbyggnad av tullar till avläsning och ekonomi.

===Produkter från IBM===
* [[DB2]] – [[relationsdatabas]]
* [[AIX]] – [[Unix]]-variant
* [[Lotus Notes]] – Mail–, applikation– och messagingserver
* [[Tivoli Framework]] – Systemhanteringsplattform
* [[Websphere]] – Applikationsserver
* [[PowerPC]] – [[CPU]]
* [[Cell (processor)|Cell]] – [[CPU]]
* [[System x]] – [[x86]]-baserade servrar
* [[System z]] – [[Stordator]]
* [[POWER|Power]] – [[Minidator]] och [[Unix]]-system (tidigare [[System i]] och [[System p]])
* [[Blue Gene]] – [[Superdator]]
* [[Rational Unified Process]] – Systemutvecklingsmodell

===Utvecklingsprojekt===
IBM deltar i det populationsgenetiska projektet [[The Genographic Project]] tillsammans med [[National Geographic]], sponsrat av [[Waitt Family Foundation]]. <ref>http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=402468&previousRenderType=2</ref>
2005 fick IBM, för det trettonde året i rad, högsta antalet godkända patent av [[United States Patent and Trademark Office]] (USPTO). IBM fick 2941 patent det året. <ref>{{Webbref |url=http://www.uspto.gov/web/offices/com/speeches/05-03.htm |titel=USPTO Releases Annual List of Top 10 Organizations Receiving Most U.S. Patents |utgivare=United States Patent and Trademark Office |hämtdatum=2005-09-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20050831172703/http://www.uspto.gov/web/offices/com/speeches/05-03.htm |arkivdatum=2005-08-31 }}</ref> År 2013 fick de 6&nbsp;809 patent, vilket var flest i världen.<ref>http://www.svd.se/naringsliv/varldens-tio-mest-innovativa-foretag_8926858.svd?sidan=11</ref>

IBM ligger även bakom [[World Community Grid]], genom offentliga [[Distributed computing]]-projekt kan vanliga datoranvändare upplåta outnyttjad beräkningskraft för att därigenom stödja vetenskaplig forskning som kan hjälpa mänskligheten.

==Referenser==
===Noter===
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://www.ibm.com IBM:s webbplats]
* [http://www.ibm.se/ IBM:s svenska webbplats]
*{{commonscat|IBM}}

[[Kategori:IBM| ]]
[[Kategori:Företag bildade 1911]]