Mörkaste Småland
I mörkaste Småland var ursprungligen ett uttryck för det konservativa kulturklimatet och högkyrkligheten i stift- och residensstaden Växjö. Uttrycket uppkom år 1893. I dag används uttrycket oftare om naturen, med stora skogar, än om det kulturella klimatet i landskapet.[1]
Uttryckets uppkomst
I Växjö fanns de mycket konservativa tidningarna Växjöbladet och Smålandsposten, vars redaktörer Josef Rosengren respektive Alfred Hedenstierna (känd under signaturen "Sigurd") var riksbekanta. Rosengren pläderade vid ett tillfälle 1893 för patriotiska riksdagsmän, varefter den liberale riksdagsmannen Adolf Hedin hävdade att man i Sveriges riksdags andra kammare därefter gav namnet "det mörkaste Afrika" åt kvarteret till höger om talmansplatsen, "för där satt i allt svartare led infödingar från bland annat Småland". Uttrycket alluderade till den då aktuella boken I det mörkaste Afrika av Henry Morton Stanley.[2]
Vid ett kyrkomöte samma år uppträdde lasarettsläkaren J.F. Liedholm i Växjö med gammalluthersk högkyrklighet. Journalisten Jonas Brag skrev under pseudonymen "Fabius Commentator" i Dagens Nyheter ironiskt att Liedholm vid sin hemkomst fick en tacksamhetshyllning "utav 100 å kyrkostämma röstberättigade personer i Nöbbele pastorat, beläget uti det mörkaste Småland".
Se även
Litteratur
- Bror Olsson,"Det mörkaste Småland. Ett politiskt slagord och dess historia", Understreckare i Svenska Dagbladet 2 febr. 1944. Omtryckt i förf:s Småländskt. Studier och minnen, 1952.
- Hilding Pleijel, "Det mörka och det ljusa Småland. Ur de religiösa slagordens historia", i Svensk tidskrift 31 (1944), omtryckt i förf:s Svensk lutherdom. Studier i luthersk fromhet och svensk folkkultur, 1944
Källor
Fotnoter
- ^ ”I mörkaste Småland”. Turist i Europa. http://turistieuropa.se/I%20morkaste%20smaland.pdf. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Det mörka och det ljusa Småland”. Svensk tidskrift. 31 december 1944. http://www.svensktidskrift.se/det-morka-och-det-ljusa-smaland/. Läst 24 oktober 2015.