Växjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Växjö (olika betydelser).
Växjö
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Domkyrkan och Stadshotellet i Växjö
Domkyrkan och Stadshotellet i Växjö
Slogan: Europas Grönaste Stad
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Växjö kommun
Distrikt Växjö domkyrkodistrikt, Växjö Maria distrikt, Skogslyckans distrikt, Teleborgs distrikt, Öjaby distrikt
Koordinater 56°52′42″N 14°48′33″Ö / 56.87833°N 14.80917°Ö / 56.87833; 14.80917
Area
 - tätort 3 541 hektar
 - kommun 1 924,81 km²
Folkmängd
 - tätort 65 383 (2015)[1]
 - kommun 88 108 (2015)
Befolkningstäthet
 - tätort 18,46 inv./hektar
 - kommun 45,77 inv./km²
Grundad 1342[2]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Växjö
Postnummer 35X XX
Riktnummer 0470
Tätortskod T2024
GeoNames 2663536
Växjös läge i södra Sverige
Red pog.svg
Växjös läge i södra Sverige
Wikimedia Commons: Växjö
Befolkningsstatistik[3] (uppdaterad 13 april 2013).
Kommuninvånare uppdaterat 2016-02-22.[4]

Växjö [ˈvɛkːˌɧøː] är en tätort i södra Smålands inland samt centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift. Växjö, som fick stadsrättigheter 1342 och blev universitetsstad 1999, är Sveriges 19:e största tätort med 65 383 invånare (2015).[5][6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Växjö från Västramark 1802.
Akvarellerad teckning.
Torget i Växjö 1837.
Akvarell av okänd konstnär.
Historisk karta från 1815 över Växjö.

Växjö har vuxit fram ur marknadsplatsen i det gamla "smålandet" Värend vid sjön där vägarna strålade samman (vägsjö). Enligt Sigfridslegenden kom den engelske missionären Sigfrid som den förste kristne budbäraren till Sverige och byggde den allra första biskopskyrkan i Sverige i Växjö. Denna legend bidrog till att Växjö år 1170 blev biskopssäte och att staden drog till sig stora pilgrimsskaror. Staden fick sina stadsrättigheter 13 februari 1342 av konung Magnus Eriksson. Redan på 1100-talet vet man att en "stad" fanns på platsen. Stad i denna betydelsen var dock förmodligen inte stad enligt senare tids juridiska och administrativa betydelse utan betydde förmodligen bara att det var en plats där det bodde folk. "Stad" betyder plats (jämför danska sted och ord som stadfästa, eldstad m.m.).

Medeltidens Växjö var i likhet med de flesta svenska städerna vid den här tiden troligtvis ingen särskilt stor stad, utan mer en samling gårdar vilka låg i ett lättförsvarat läge omgivet av höjder som Östrabo och Staglabacken. Befolkningen som bodde där året om var troligtvis inte fler än något hundratal, undantaget på vintern vid Seffresmäss (Sigfridsmarknaden) då sjöarna frös till så att bönderna kunde åka in med sina varor och göra affärer.

Under 1400-talet byggdes Kronobergs slott strax utanför staden som en befästning åt biskopen i Växjö stift. Genom stadens läge vid handelslederna och insjöarna som skapade en riklig frakt på Helgasjön samt gränsläget, fick Kronobergs slott en viktig försvarsfunktion för att försvara staden från norr. Slottet gav senare namn åt Kronobergs län, som Växjö alltsedan länet instiftades varit residensstad för. Sydväst om staden byggdes Bergkvara slott som då var ett försvarsfort riktade mot anfallsstyrkor från Danmark.

På grund av sitt utsatta läge vid den gamla gränsen till Danmark har Växjö ofta blivit utsatt för härjningar, bl.a. 1276, 1570 och 1612. Men läget har också givit staden en viktig roll när det gäller gränshandeln. Staden har brunnit upprepade gånger, 1799, 1838 och 1843. Stadsplanen är av 1600-talets rutnätssnitt. Efter den senaste branden 1843 växte en av Nordens mest helgjutna stadsmiljöer i empirestil fram, som dock till större delen utplånades under 1960- och 1970-talens rivningar.

Staden förblev länge en ganska liten stad under den inledande industrialismen på 1800-talet och stadsgränserna höll sig inom rutnätsplanen. Staden blev 1865 anknutet till järnvägen mot Alvesta, men drabbades hårt av det sena 1800-talets nödår som satte fart på utvandringen. Medan Jönköping växte fram som en ledande industristad där folkrörelserna kom att få stor betydelse, ansågs Växjö under en riksdagsdebatt på 1890-talet andligt vara en del av "det mörkaste Småland".

Det var under senare 1900-talet som Växjös utveckling skulle ta fart. År 1967 beslöts det att Växjö skulle bli en filialort till Lunds universitet. Utvecklingen mot en fullskalig universitetsort tog fart och år 1999 blev Växjö universitet invigt. Detta omvandlades 2010 till Linnéuniversitetet.

Bränder[redigera | redigera wikitext]

Växjö stad har drabbats av större bränder vid tolv tillfällen. Bränderna har påverkat hur staden har byggts upp och fått sitt utseende. Främst bränderna 1658 och 1843 har präglat staden.

1649 brinner det i Växjö.[7]

Branden 1658 ödelade större delen av staden väster om Guldsmedsbäcken. Lantmätare Hans Ruuth fick i uppdrag att reglera den förstörda staden och detta ledde till 1658 års rutnätsplan. Branden 1843 var även den en katastrof. Hela 80 av stadens gårdar brann ner och över 1000 personer blev utan hem. Det var bara ett fåtal kvarter utefter Sandgärdsgatan, väster om Båtsmansområdet, som klarade sig. Bebyggelsen kring kyrkan och biskopskvarteret och några enstaka byggnader i stadens utkant undgick också branden.

1690 brinner staden på nytt och borgarna får upp till sex års skattefrihet efter branden. Efter detta anläggs nya luftiga gator i staden för att minska skadorna vid en brand. 1694 slog blixten ned i Växjö domkyrka och en brand förstör kyrkans torn och takbjälken i långhuset. 1740 träffas åter domkyrkan av ett blixtnedslag, denna gång brinner hela kyrkan, men yttermurarna klarar sig. 1749, 1753 och 1799 drabbas staden av nya bränder. Vid en eldsvåda 1838 förstörs 1/3 av staden, huvudsakligen de mest välbeställda områdena drabbas.[7]

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

56°52′39″N 14°46′44″Ö / 56.87750°N 14.77889°Ö / 56.87750; 14.77889

Kronobergs regemente (I 11) 1920–1997

Regementet övergav 1920 sin tidigare mötesplats vid Kronobergshed för att förläggas i nybyggda kaserner längs Storgatan. Regementet tillfördes under 1960-talet sitt nya skjutfält i Kosta.

Regementet kom under slutet av 1900-talet att avvecklas successivt genom Försvarsbeslutet 1988 och Försvarsbeslutet 1992. 1992 avvecklades Blekingebrigaden och Kronobergsbrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 1997 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab.

Kalmar- och Kronobergsgruppen 1997–

I samband med att regementet med försvarsområdesstab avvecklades år 1997 bildades en försvarsområdesgrupp under namnet Kronobergsgruppen. Gruppen kom år 2000 att omorganiseras till en militärdistriktsgrupp. Gruppens syfte var att utbilda hemvärn och stödja frivilligverksamheten inom Kronobergs län. År 2005 gick gruppen samman med Kalmargruppen och bildade en hemvärnsgrupp under det nuvarande namnet.

Det tidigare kasernområdet utgör numer ett företagscenter och området håller på att utvecklas till ett modernt handelsområde. Nära regementet finns en rondell med en vaktkur och militärcykel i mitten som påminner om områdets historia.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Växjö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Växjö socken/landskommun, där även en del av ortens bebyggelse kom att ligga och Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättas 12 december 1919. Socknen/landskommunen med municipalsamhället uppgick 1940 i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Växjö kommun där Växjö sedan dess är centralort.[8]

I kyrkligt hänseende har orten till 1977 hört till Växjö församling, före 1940 bestående av Växjö stadsförsamling och Växjö landsförsamling. Sedan 1977 hör orten till Växjö domkyrkoförsamling och Skogslyckans församling varur utbröts 1995 Teleborgs församling och Växjö Maria församling. Efter ortens expansion ligger även en del i Öjaby församling.[9]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Växjö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Växjö i Växjö domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Växjö 1960–2015[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
22 784
1965
  
29 354
1970
  
39 019
1975
  
40 328
1980
  
42 632
1990
  
46 735 2 684
1995
  
49 865 2 766
2000
  
51 790 2 853
2005
  
55 600 2 929
2010
  
60 887 3 028
2015
  
65 383 3 541
Anm.: Sammanvuxen med Bergsnäs 1970 och med Sandsbro 1980.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över Växjö från cirka 1960.

Växjö ligger omkring 180 meter över havet och är till större delen omgivet av sjöar. Norr om staden ligger den stora Helgasjön, i nordost Toftasjön, i sydväst Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön och centralt Växjösjön samt Trummen.

I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Linnéuniversitetet och dess Växjöcampus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse.[12] Fem torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget, Vattentorget och Oxtorget. Samtliga av stadens torg utom Vattentorget fungerar till största del som parkeringsplatser i staden. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.

Stadsdelar[13][redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Växjö gamla station, som under en tid var posthus.
Växjö nya station cirka 50 meter öster om det gamla stationshuset.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

I centrala Växjö ligger stadens järnvägsstation och resecentrum. Stationen har fyra plattformsspår, ingår i Kust till Kust-banan och har även goda förbindelser med Skåne och Köpenhamn genom Öresundstågstrafiken. Växjö trafikeras även av lokaltågen Krösatågen som går till Jönköping, Nässjö och Hässleholm . Historiskt sett är Växjös järnvägsstation unik i Sverige (och tillhör en liten skara om ett tiotal i världen) genom att det där funnits tre spårvidder i samma spår.[källa behövs] När det nu på riksnivå planeras en ny höghastighetsbana genom från Stockholm via Jönköping är Växjö en stad banan skulle kunna tänkas passera. Senast 2018 ska regeringen fatta beslut om hur banan ska gå, antingen via Växjö eller den mindre kommunen Ljungby som däremot är en kortare väg.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Växjö ligger där riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37 möts. Tidigare hade Växjö sloganen "Staden där vägarna möts".[källa behövs]

Bussar[redigera | redigera wikitext]

Länstrafiken Kronoberg administrerar ett bussnät som utgår från resecentrum och täcker hela länet. Nobina och Svenska Buss trafikerar linjer som passerar Växjö.

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför Växjö ligger Småland Airport, som är Växjös flygplats.[14]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Växjö ligger i ett skogrikt län och det faller sig därför naturligt att skogen länge har varit basnäringen vad gäller näringslivet här. Bland annat har Södra Skogsägarna sitt huvudkontor i staden. Efterhand har skogsnäringens starka ställning ersatts av andra näringar såsom maskin- och elektroteknik. Men Växjö är också en handelsstad med många butiker och stormarknader och de stora kedjorna har lager strax utanför tätorten.

SPCS, Scandinavian PC Systems, startades i Växjö (1984), liksom spel-företaget Boss Media (1999).

En stor del av Växjös energibehov tillgodoses genom fjärrvärme från kraftvärmeverket Sandviksverket.

Grand Samarkand, ett köpcentrum som öppnade på handelsområde Samarkand under våren 2011, blev valt till Sveriges bästa köpcentrum 2011-2012.[15]

I Videum Science Park finns idag runt 110 företag, organisationer och institut.[16] Videum Science Park har en nära anknytning till Linnéuniversitetet, både genom samverkan och geografiskt. IV Produkt AB utvecklar, tillverkar och säljer miljö- och energieffektiva luftbehandlingsaggregat.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Karl-Oskardagarna är en årligen återkommande festival i Växjö.[17] Festivalen anordnas normalt första helgen i augusti.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Växjö kallades tidigare för "stifts- och skolstad" med en skola i direkt anslutning till domkyrkan där pojkar kunde få grundläggande utbildning i läsning och skrivning utanför hemmet och på en något högre nivå. Utöver rena yrkesutbildningar till lärare och sjuksköterskor på de olika seminarierna, Norra, Östra respektive Västra seminariet, så har staden haft riksutbildning för döva flickor på en internatskola på gymnasienivå och "Statens skola för nyblinda vuxna" startade där.

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

[18]

  • Centrumskolan kommunal
  • Bergundaskolan kommunal
  • Bokhultets resursskola kommunal
  • Bäckaslövskolan kommunal
  • Fagrabäckskolan kommunal
  • Furutåskolan kommunal
  • Gustavslundskolan kommunal
  • Helgöskolan kommunal
  • Hov Resursskola kommunal
  • Hovshagaskolan kommunal
  • Högstorp Skola kommunal
  • Kalvsviks Bygdeskola kommunal
  • Karl-Oskarskolan friskola
  • Kronoberg Skola friskola
  • Lammhult skola kommunal
  • Ljungfälle grund- och särskola kommunal
  • Lillestadskolan kommunal
  • Linden grundsärskola kommunal
  • Montessoriskolan Skrattmåsen friskola
  • Norregårdskolan kommunal
  • Nöbbele skola kommunal
  • Pilbäckskolan kommunal
  • Ringsbergskolan kommunal
  • Sandsbro skola kommunal
  • Teleborg Centrum kommunal
  • Ulriksbergskolan kommunal
  • Uråsa skola kommunal
  • Växjö Internationella Grundskola friskola
  • Växjö Islamiska skola friskola
  • Växjö waldorfskola friskola
  • Öjaby skola kommunal
  • Östregård kommunal
  • Östra Lugnets skola kommunal

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

I staden finns följande gymnasieskolor[19].

Högre utbildning[redigera | redigera wikitext]

Vuxenutbildning[redigera | redigera wikitext]

Dagstidningar och lokala medier[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Växjö är både nationellt och internationellt känd som idrottsstad. Många idrottsprofiler och lag har genom åren satt staden på kartan med svenska mästerskapstitlar inom bland annat ishockey, fotboll, orientering, friidrott och tennis och internationella framgångar inom bl a friidrott, orientering, bilsport, Ju-jutsu och tennis. Carolina Klüft — olympia-, världs- och europamästarinna i sjukamp — tävlade för IFK Växjö. I dag finns idrott på såväl elit- som folkrörelsenivå. Flera skolor i Växjö erbjuder utbildningar med idrottsprofil, och Växjö universitet har utbildningsprogram mot Coaching och Sport Management.[21] De bedriver dessutom idrottsrelaterad forskning.[22]

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Idrottsanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Miljöarbete i Växjö[redigera | redigera wikitext]

Europas grönaste stad[redigera | redigera wikitext]

År 2007 utnämnde Brittiska BBC i en artikel Växjö till Europas grönaste stad [23]. För sitt målmedvetna arbete att sänka sin klimatpåverkan.

År 2017 tilldelades Växjö, tillsammans med belgiska Leuven, priset European Green Leaf Award. Priset delas ut till städer som visar ett bra resultat när det gäller miljö och som engagerar sig för att generera grön tillväxt [24].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ ”Städer”. Tacitus.nu. http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/stader.htm. 
  3. ^ Statistik från SCB: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103080617/http://www.vaxjo.se/Kommun--politik/Statistik-undersokningar-och-kvalitet/Statistik/Folkmangd/. Läst 12 april 2013. 
  4. ^ Statistik från SCB: [1]
  5. ^ www.vaxjo.se Arkiverad 1 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Folkmängd i Sverige kommuner 1 januari 2016”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/25836/. Läst 22 februari 2016. 
  7. ^ [a b] Sällsamheter i Småland, del 1, s. 14.
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Kartbild över centrala Växjö, Google Maps
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927192902/http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=1599. Läst 8 april 2007.  Växjö kommun, Folkmängd i Växjös stadsdelar
  14. ^ Smaland Airport. ”Smaland Airport - Charter”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525092958/http://www.smalandairport.se/resor_charter_sv.shtml. Läst 17 november 2010. 
  15. ^ Grandsamarkand.se http://grandsamarkand.se/nyhet/arets-basta-svenska-kopcentrum/
  16. ^ Videum Science Park http://www.videum.se/sciencepark
  17. ^ Officiell webbplats
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525092959/http://www.skolweb.vaxjo.se/. Läst 28 mars 2007.  Växjö skolwebb
  19. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070110150825/http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=368. Läst 31 mars 2007.  Växjö kommun Barn & Utbildning
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2007. https://archive.is/20070614121644/http://druvek.vxu.se/utb/program.lasso?ID=PR1027. Läst 8 juni 2007.  Polisutbildning vid VXU
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927021540/http://www.vxu.se/iped/utb/program/coaching.xml. Läst 8 april 2007.  Växjö universitet, Programmet för Coaching och Sport Management
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927020335/http://www.vxu.se/iped/forskn/projekt/idrottsforskning.xml. Läst 8 april 2007.  Växjo universitet, Strategisk satsning på idrottsrelaterad forskning
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2008. https://web.archive.org/web/20081221031424/http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=31055. Läst 18 januari 2009. 
  24. ^ ”Leuven och Växjö är Europas grönaste städer!”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170610082444/http://vaxjo.se/-/Invanare/Hallbarhet--miljo/nyhetermiljoklimat/Leuven-och-Vaxjo-ar-Europas-gronaste-stader/. Läst 2 juni 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


  • Lars-Olof Larsson, Växjö genom 1000 år. Stockholm 1991, 586 sid.
  • Harald Berg & Ivan Svalenius, Växjö stads historia. 1. Tiden fram till 1718. Växjö 1956.
  • Henry Lindström & P.G. Vejde, Växjö stads historia. 2. 1719-1862. 1863-1942. Växjö 1942.
  • Kenneth Johansson m.fl., Växjö under det industriella genombrottets tid (ActaWexionensida 1:6.) Växjö 1988.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]