Inkatärna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Inkatärna
Status i världen: Nära hotad[1]
Inca tern arp.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj Måsfåglar
Laridae
Släkte Larosterna
Art Inkatärna
L. inca
Vetenskapligt namn
§ Larosterna inca
Auktor (Lesson, 1827)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Inkatärna[2] (Larosterna inca) är en fåtalig och unik tärna som förekommer i västra Sydamerika.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Inkatärnan är en omisskännlig medelstor tärna, cirka 41 centimeter i längd. Kroppen är mörkt grå, näbb och fötter orangeröda och utfrån mungiporna syns en praktfull vit mustasch. Ungfåglarna är bruna överlag och saknar mustaschen och kan därmed förväxlas med en noddy.

Larosterna inca4.jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln återfinns på öar utanför Peru och Chile, sällsynt norrut till Ecuador.[3] Inkatärna placeras som enda art i släktet Larosterna. Trots sitt avvikande utseende är den relativt djupt inbäddad bland tärnorna, systerart till en grupp med tärnor i Sterna, Thalasseus och Chlidonias.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar på öar nära kusten och på kustnära klippor. Vanligtvis placeras boet i användningsbara sprickor, grottor och håligheter, ibland i ett oanvänt bo av humboldtpingvinen (Spheniscus humboldti). Den lägger ett till två ägg som ruvas i fyra veckor och ungarna lämnar boet efter sju veckor.[1]

Par inkatärna med ungfågel.

Inkatärnan dyker ofta i stora flockar efter ansjovisfisken anchoveta, simpor och fiskarten Odontesthes regia. Den kan också inta lämningar från sjölejon och fiskebåtar.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Inkatärnan är en relativt fåtalig tärna som dessutom minskar i antal. Det gör att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till 150.000 individer.[1] Varför arten minskar är oklart. Före guanoindustrins utveckling ska de ha varit mycket vanligare, men de är samtidigt anpassningsbara och kan till och med häcka i övergivna byggnader. Möjligen kan utfiskning av anchoveta eller predation från katter och råttor på deras häckningsplatser påverka populationsstorleken respektive häckningsframgång.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Larosterna inca Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-01-05.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Bridge, E.S., A.W. Jones, and A.J. Baker (2005), A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution, Mol. Phylogenet. Evol. 35, 459-469.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]