Hoppa till innehållet

Inlandssnårskrika

Från Wikipedia
Inlandssnårskrika
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkfåglar
Corvidae
SläkteAphelocoma
ArtInlandssnårskrika
A. woodhouseii
Vetenskapligt namn
§ Aphelocoma woodhouseii
Auktor(Baird, SF, 1858)
Utbredning

Inlandssnårskrika[1] (Aphelocoma woodhouseii) är en amerikansk fågel i tättingfamiljen kråkfåglar med omdiskuterad artstatus.[2]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Inlandssnårskrika är en liten (28–30 cm) kråkfågel med lång stjärt och utan tofs i blått, grått och vitt. Likt alla snårskrikor har den blå ovansida, grå mantel, mörk kind, ljus undersida och ett blått halsband. Jämfört med mycket närbesläktade arten västlig snårskrika (A. californica) är den inte lika bjärt blå, med tunnare näbb, gråare undersida och svagare halsband.[3]

Fågel vid nationalparken Grand Canyon.

Populationen i centrala Mexiko är mörkare och mer kontrasterande än nordligare fåglar.

Vanligaste lätet är ett hård, skränigt och stigande "shreeeeenk", men även snabba serier med "wenk wenk wenk..." hörs. Jämfört med västlig snårskrika är den senares läten ljusare och klarare.[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Inlandssnårskrika delas in i sju underarter med följande utbredning:[4]

  • woodhousei-gruppen
    • Aphelocoma woodhouseii nevadae (inklusive suttoni[5]) – sydöstra Oregon till Arizona och New Mexico (västra och sydvästra USA:s inland)
    • Aphelocoma woodhouseii woodhouseii – västcentrala USA till norra Mexiko
    • Aphelocoma woodhouseii texanaEdwardsplatån i västcentrala Texas
    • Aphelocoma woodhouseii grisea – nordvästra Mexiko (östra sluttningarna av Sierra Madre Occidental)
    • Aphelocoma woodhouseii cyanotis – östra centrala Mexiko
  • sumichrasti-gruppen
    • Aphelocoma woodhouseii sumichrasti – södra Mexiko
    • Aphelocoma woodhouseii remota – sydvästra Mexiko

Tidigare betraktades den som samma art som västlig snårskrika (A. californica) och vissa gör det fortfarande, bland annat internationella naturvårdsunionen IUCN. Underartsgruppen sumichrasti har även den föreslagits utgöra en egen art, grundat på skillnader i utseende, genetik och häckningsbeteende.[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Inlandssnårskrikan hittas i skogslandskap med ek, tall och en, där den vanligen ses i smågrupper. Arten är påtagligt mer tillbakadragen än västlig snårskrika. Fåglar i södra Mexiko (sumichrasti-gruppen, se ovan) häckar kooperativt, där andra individer än föräldrarna hjälper till att försvara reviret och mata ungarna.[6]

Internationella naturvårdsunionen IUCN behandlar inlandssnårskrikan som en del av västlig snårskrika och bedömer därför inte dess hotstatus separat.

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Dr Samuel Washington Woodhouse (1821-1904), kirurg i US Army 1849-1862 men också upptäcktsresande och naturforskare i USA och Centralamerika.[7]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  2. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  3. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 304. ISBN 0-679-45120-X 
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ [a b] Curry, R. L., A. T. Peterson, T. A. Langen, P. Pyle, and M. A. Patten (2020). Woodhouse's Scrub-Jay (Aphelocoma woodhouseii), version 1.0. In Birds of the World (P. G. Rodewald, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wooscj2.01
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]