Texas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Texas (olika betydelser).
Texas (TX)
The Lone Star State
Delstat
Dramatiskt landskap vid Enchanted Rock i "the Hill Country" i södra Texas.
Dramatiskt landskap vid Enchanted Rock i "the Hill Country" i södra Texas.
Flag of Texas.svg
Texas delstatsflagga
Seal of Texas.svg
Texas sigill
Officiellt namn: State of Texas
Land  USA
Huvudstad Austin
Latitud
Longitud
25°50'N till 36°30'N
93°31'V till 106°38'V
Största stad Houston
Högsta punkt
 - höjdläge 2 667 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge m ö.h.
Längd 1 270 km
Bredd 1 065 km
Area 696 241 km²(2:a)
 - land 678 907 km²
 - vatten 17 333 km²
Folkmängd 23 904 380 (2007)(2:a)
Befolkningstäthet 35 invånare/km²(28:e)
Inträde i unionen som 28:e
Inträdesdatum 29 december, 1845
Guvernör Rick Perry (R)
Tidszon Central: UTC-6/-5
GeoNames 4736286
Karta över USA med Texas markerad
Karta över USA med Texas markerad
Webbplats: texas.gov

Texas är en delstat i södra USA. Texas är såväl till areal som till folkmängd den näst största delstaten i landet. Austin är huvudstad medan Houston är den största staden i delstaten. Texas har genom årens lopp ingått i inte mindre än sex olika statsbildningar: USA, Mexiko, Spanien, Amerikas konfedererade stater (sydstaterna under inbördeskriget), Frankrike och den självständiga Republiken Texas. Delstatens smeknamn är Lone Star State.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Texas historia

Förkolonial tid[redigera | redigera wikitext]

Dagens Texas ligger mellan två kulturområden i det förkoloniala Nordamerika, den sydvästra regionen och prärieregionen.[1] Nämnvärda kulturer som nådde höjden av sin samhällsutveckling före den europeiska koloniseringen inkluderar anasazikulturen i de västra delarna, mississippikulturen i öster och de dominerande mesoamerikanska kulturernas inflytande som sträckte sig till södra Texas. I övrigt beboddes området av många olika folkslag, bland andra apacher, atakapaner, bidai, caddo, comancher, cherokeser, kiowa, tonkawa och wichita; av dessa kom i varje fall comancher och cherokeser till området efter spanjorerna.

Kolonialtiden[redigera | redigera wikitext]

År 1528 blev Álvar Núñez Cabeza de Vaca den första europén som anlände till det som idag är Texas.[2][3] Han var en del av Narváez expedition som utforskade Texas, New Mexico och Arizona till fots under sex år. Området ignorerades av de europeiska kolonialmakterna fram till år 1685 då en fransk upptäcktsresande, René Robert Cavelier de La Salle, av misstag anlade en fransk koloni (Fort Saint Louis) vid Matagorda Bay istället för längs Mississippifloden.[4] Den franska kolonin gick under efter bara fyra år på grund av de svåra levnadsförhållandena och fientliga infödingar. 1690 började Spanien anlägga missioner i östra Texas för att markera sina koloniala intressen gentemot Frankrike.[5] 1718 grundades San Antonio, Spaniens första civila bosättning i området.[6] De lokala stammarna gjorde dock våldsamt motstånd mot kolonisatörerna och därför blev Texas den minst befolkade provinsen i hela Nya Spanien.[7] De flesta indianstammarna hade konverterat till kristendom mot 1700-talets slut.[8] I och med Louisianaköpet 1803 gjorde USA anspråk på Texas men erkände 1819 gränsen längs Sabinefloden.[9] Amerikanska bosättare vägrade dock att gå med på att Texas förblev spanskt och rustade milisgrupper för räder över gränsen.[10]

Mexikansk delstat och självständigheten[redigera | redigera wikitext]

Sam Houston vid slaget om San Jacinto.

Efter det mexikanska frihetskriget 1821 blev Texas en del av Mexikanska kejsardömet, från 1824 utgjorde området den norra delen av delstaten Coahuila y Texas. Då den mexikanska regeringen inte hade råd att finansiera stark militär närvaro i delstaten uppmuntrades nybyggarna att bilda egna miliser till skydd mot fientliga indianstammar. Samtidigt tillät man mer immigration ifrån angränsande USA.[11] Den 3 januari 1823 startade Stephen F. Austin tillsammans med 300 amerikanska familjer kolonier längs Brazofloden i nuvarande Fort Bend County och Brazoria County. Den här gruppen blev känd som ”the Old Three Hundred” (de gamla trehundra). Immigrationen från USA ledde till att Texas befolkning snart övervägande utgjordes av amerikanska bosättare, varav många vägrade lyda mexikansk lag, särskilt förbudet mot slaveri ignorerades.[11]

Oroligheter i övriga landet ledde till att de amerikanska bosättarna i Texas började kräva ökad autonomi och när Mexikos president Antonio López de Santa Anna år 1835 proklamerade en centralistisk konstitution för hela Mexiko bröt Texasrevolutionen ut. De nordamerikanska nybyggarna i Texas gjorde då klart att de tänkte lämna Mexiko hellre än att ge upp sin rätt till slaveri (som Mexiko hade avskaffat). Texas självständighetsförklaring kom så att undertecknas den 2 mars 1836 av ”Convention of 1836” (1836 års konvent). Texas självständighet vanns genom separatisternas seger över den mexikanska armén den 21 april 1836 vid slaget om San Jacinto. Texas kunde vinna striden bland annat tack vare den lilla trupp som offrade sig vid slaget vid Alamo. Santa Anna själv blev tillfångatagen i striderna och 14 maj undertecknade delegater från Republiken Texas och general Santa Anna Velasco-fördraget. Senare under 1836 antog Texas en konstitution som formellt legaliserade slaveri.

Delstat i USA[redigera | redigera wikitext]

1845 blev Texas en officiell delstat i USA (se även USA:s territoriella expansion). Under amerikanska inbördeskriget lämnade Texas USA och gick med i Amerikas konfedererade stater. 1870 tillät USA:s kongress Texas att åter ingå i USA. 1926 hade San Antonio över 120 000 invånare och var Texas största stad, och efter andra världskriget blev Texas mer och mer industrialiserat.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Texas klimat enligt Köppens klimatklassifikation.
Karta med isotermer för årstmedeltemperaturen i grader Celsius.

Texas klimat tillhör nedanstående klimatzoner enligt Köppens system. Kartan visar deras geografiska avgränsning.

Högsta och lägsta dagliga medeltemperaturer på vissa orter i Texas. [12]
Ort Augusti (°C) Januari (°C)
Houston 34/24 17/6
San Antonio 35/23 17/5
Dallas 36/25 16/3
Austin 36/23 16/5
El Paso 33/21 14/0
Laredo 37/25 19/7
Amarillo 32/18 10/–4
Brownsville 34/24 21/11

De norra delarna av staten ingår i Tornado Alley.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Texas ligger i södra USA och har en lång gräns till Mexiko i söder. De angränsande delstaterna är New Mexico i väster, Oklahoma i norr, Louisiana och Arkansas i öster. Eftersom Texas är stort till ytan finns det en mycket stor variation i naturen, allt från rena öken-, berg- och skogsområden till flod- och kustlandskap

Topografi[redigera | redigera wikitext]

Höjdkarta över Texas med höjd över havet i meter.
Guadalupe Peak är med 2 667 m.ö.h. Texas högsta punkt.

Det finns sex bergstoppar som när över 2 400 m.ö.h. Fem av dessa ligger i Culberson County.[13]

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Texas största vattendrag med hänsyn till vattenföringen.[14]

Med hänsyn till längden från källorna till havet, är följande floder de längsta.[14]

Ekologiska regioner[redigera | redigera wikitext]

Karta som visar Texas ekologiska regioner.

Följande ekologiska regioner finns representerade i Texas. Kartan visar deras geografiska avgränsningar.

Landskap

Djur och växter[redigera | redigera wikitext]

Vanliga djur [15]
Vanliga fåglar [16]
Officiella djur och växter [17]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningstäthet[redigera | redigera wikitext]

Befolkningstäthet i Texas.

Kartan visar befolkningstäthet uttryckt i invånare per kvadratkilometer.

Största städer[redigera | redigera wikitext]

Karta som visar Texas största stadskommuner 2006.

De femton största stadskommunerna i Texas den 1 januari 2008 var enligt delstatens officiella uppskattningar följande:[18]

  1. Houston (2 149 948 invånare); storstadsområdet hade 6 490 180 invånare.
  2. San Antonio (1 336 040 invånare); storstadsområdet hade 1 711 103 invånare.
  3. Dallas (1 248 184 invånare); storstadsområdet hade 6 954 330 invånare.
  4. Austin (736 172 invånare); storstadsområdet hade 1 362 416 invånare.
  5. Fort Worth (688 222 invånare); ingår i samma storstadsområde som Dallas.
  6. El Paso (609 327 invånare); storstadsområdet hade 800 647 invånare; den transnationella regionen 2,7 miljoner invånare.
  7. Arlington (374 943 invånare)
  8. Corpus Christi (285 600 invånare)
  9. Plano (279 607 invånare)
  10. Laredo (222 482 invånare)
  11. Garland (222 007 invånare)
  12. Lubbock (218 327 invånare)
  13. Irving (201 784 invånare)
  14. Amarillo (189 861 invånare)
  15. Brownsville (172 609 invånare)

Språk[redigera | redigera wikitext]

Viktigaste hemspråk i Texas.

Kartan visar de viktigaste hemspråken i Texas 2005.

  • Engelska: 66,35 %
  • Spanska: 29,09 %
  • Vietnamesiska: 0,68 %
  • Övriga: 3,88 %

Religion[redigera | redigera wikitext]

Den första kristna kyrkan i Texas byggdes 1682 när kristna puebloindianer flydde till nuvarande El Paso och grundade Ysleta del Sur Pueblo. Den katolska kyrkan anlade då en mission där.[19] Den första protestantiska församlingen bildades 1833 av metodisterna.

San Fernando-katedralen i San Antonio vilken påbörjades 1738 är idag Texas äldsta fungerande kristna kyrkobyggnad.
Islam är en religion som får allt fler medlemmar i Texas. Moskén i Irving, Texas.
Religionstillhörighet i Texas 2014 [20]
% av Texas befolkning
Kristendom 77
Protestanter 50
Evangelikaner 31
Traditionella protestanter 13
Afroamerikanska protestanter 6
Katoliker 23
Mormoner 1
Jehovas vittnen 1
Ortodoxa 0,5
Övriga kristna samfund 1
Inte anslutna till något samfund 18
Ingenting 13
Agnostiker 3
Ateister 2
Icke-kristna religioner 4
Judar 1
Muslimer 1
Buddism 1
Hinduism 0,5
Övriga icke-kristna religioner 0,5
Vet ej/vägrar svara 0,5
Summa 100

De största enskilda trossamfunden var katolska kyrkan med 4,7 miljoner medlemmar (2010); sydstatsbaptisterna med 3,7 miljoner medlemmar; förenade metodistkyrkan med 1 miljon; islam med 0,4 miljoner.

Ras och etnicitet[redigera | redigera wikitext]

Enligt folkräkningen 2010 uppgav befolkningen i Texas att de tillhörde följande raser.[21]

37,6 % av befolkningen uppgav att de var av latinsk etnicitet (Hispanics) (tillhörande vilken ras som helst).

Statsskick[redigera | redigera wikitext]

Texas författning föreskriver ett statsskick baserat på representativ demokrati och maktdelning och tar avstånd från parlamentarism.

Lagstiftande makt[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftande makten tillkommer legislaturen, delad på två kamrar: senaten och representanthuset. Senaten har 31 ledamöter som väljs för fyra år med överlappande valperioder i enmansvalkretsar och representanthuset har 150 ledamöter som väljs för två år i enmansvalkretsar. Viceguvernören är senatens talman.

Verkställande makt[redigera | redigera wikitext]

Den verkställande makten utövas av följande på fyra år i allmänna val tillsatta ämbeten och styrelser, av vilken ingen är överordnad den andra.

  • Guvernören
  • Viceguvernören
  • Secretary of State
  • Attorney General
  • Comptroller of Public Accounts (statsrevisor)
  • Land Commissioner (egendomsminister)
  • Agriculture Commissioner (jordbruksminister)
  • Railroad Commission (järnvägsstyrelse med tre ledamöter)
  • Board of Education (skolöverstyrelse med 15 ledamöter)

Texas guvernör anses ha en svag ställning, eftersom dessa ämbeten och styrelser är sidoordnade, inte underordnade guvernörsämbetet.

Dömande makt[redigera | redigera wikitext]

Den dömande makten utövas av domstolarna. Domarna väljs av folket i allmänna val. Vakanser som uppstår under valperioden fylls genom utnämningar av guvernören. Domare kan avsättas av väljarna genom revokation, dömas till avsättning av laga domstol genom juryutslag eller avsättas av legislaturen genom ett riksrättsförfarande.

Texas har två högsta domstolar, Supreme Court vilken är sista instans i tvistemål, och Court of Criminal Appeals vilken är sista instans i brottmål. Det finns 14 Court of Appeals vilka är besvärsinstanser i både civilmål och brottmål (dödsstraff underställs dock automatiskt prövning direkt i Court of Criminal Appeals). Allmänna underrätter är District Courts (distriktsdomstolar), av vilka det finns 456 stycken. I vart och ett av Texas 254 counties finns det även en County Court (grevskapsdomstol). Distriktsdomstolarna har ensamma jurisdiktion över mål rörande missgärningar (felony), äganderätt till fast egendom och allmänna val. De delar jurisdiktion i civilmål med grevskapsdomstolarna. Grevskapsdomstolarna har ensamma jurisdiktion över mål rörande förseelser och är andra instans vid överklagan från fredsdomstolar och kommunala domstolar. I varje stadskommun kan det om väljarna vill finnas en kommunal domstol. Den har delad jurisdiktion med fredsdomstolen rörande smärre företeelser och ensam jurisdiktion i mål rörande brott mot lokala ordningsstadgor. Det finns åtminstone en fredsdomstol i varje county. De har jurisdiktion över smärre tvistemål, mål rörande vräkning och verkställighet av exekutionstitel samt delar jurisdiktion med de kommunala domstolarna över mål rörande smärre förseelser.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Partisympatier[redigera | redigera wikitext]

Partisympatiernas regionala fördelning i Texas vid presidentvalet 2012. Rött: republikansk majoritet; Blått: demokratisk majoritet.
Hur Texas röstat i presidentvalen[22]
År Republikanska partiet Demokratiska partiet
2012 57.15% 4,569,843 41.37% 3,308,124
2008 55.39% 4,479,328 43.63% 3,528,633
2004 61.09% 4,526,917 38.30% 2,832,704
2000 59.30% 3,799,639 38.11% 2,433,746
1996 48.80% 2,736,166 43.81% 2,459,683
1992 40.61% 2,496,071 37.11% 2,281,815
1988 56.01% 3,036,829 43.41% 2,352,748
1984 63.58% 3,433,428 36.18% 1,949,276
1980 55.30% 2,510,705 41.51% 1,881,148

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Counties[redigera | redigera wikitext]

Texas är indelat i 254 counties (grevskap). Grevskapens storlek har mycket stora variationer. USA:s minsta grevskap, Loving County med bara 82 invånare ligger i Texas, medan statens största grevskap Harris County har fyra miljoner invånare. Ett grevskap i Texas liknar ett län i Sverige, eftersom det enbart har ansvaret för statliga uppgifter, inte kommunala; det skiljer sig dock från ett svenskt län genom att "länsstyrelsen" och ledande ämbetsmän är valda i allmänna val och att dess kostnader täcks genom en grevskapsskatt. Ett grevskap styrs av en Commissioners' Court bestående av grevskapsdomaren som ordförande och fyra ledamöter från de fyra valkretsar som finns i alla grevskap. Alla väljs för fyraåriga valperioder. I större grevskap är ordföranden en särskild administrativ domare, i mindre grevskap dock samma domare som dömer i grevskapsdomstolen. County Clerk (som är kanslichef för både grevskapsstyrelsen och grevskapsdomstolen) deltar i styrelsens sammanträden och har yttranderätt, men inte rösträtt. Denne väljs också i allmänna val för en fyraårsperiod, precis som sheriffen och skatteuppbördsmannen.

Precincts[redigera | redigera wikitext]

Varje grevskap är indelat i ett eller flera precincts (grevskapsdistrikt); ett för varje fredsdomstol som finns i countyt. Finns det bara en fredsdomstol i grevskapet finns det också bara ett distrikt. Det finns sammanlagt 780 grevskapsdistrikt i Texas. I varje distrikt väljs en constable på fyra år genom allmänna val. Denne har till uppdrag att verkställa de domar som avkunnas i fredsdomstolen och har i övrigt allmänna polisbefogenheter och kan anställa underordnad polispersonal för att genomföra sina uppgifter.

Kommunal självstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Allmänna kommuner[redigera | redigera wikitext]

Kommunal självstyrelse utövas i tätorter i form av cities (stadskommuner), towns (köpingskommuner) och villages (municipalsamhällen). 1992 fanns det 1 171 allmänna kommuner i Texas. Områden som inte ingår i någon kommun kallas unincorporated areas. Kommunallagstiftningen i Texas indelar de allmänna kommunerna enligt följande:

  • Typ A: städer och köpingar med över 600 invånare.
  • Typ B: köpingar och municipalsamhällen med minst 201 och högst 9 999 invånare.
  • Typ C: städer, köpingar och municipalsamhällen med minst 201 och högst 4 999 invånare.

Kommuner typ A och B kan välja mellan en organisation som antingen (1) bygger på en direktvald Mayor (borgmästare) och ett antal Aldermen rådmän valda i valkretsar vilka tillsammans bildar styrelse/fullmäktige, eller (2) på en organisation som bygger på att en professionell icke-politisk tjänsteman, en City Manager (stadsdirektör) som ansvarar för kommunens administration med ett valt City Council (fullmäktige) som policyskapande organ. Kommuner typ C måste styras av en Commission, vilket är fem eller sju funktionellt ansvariga Commissioners, som tillsammans bildar styrelse/fullmäktige.

Specialkommuner[redigera | redigera wikitext]

Det fanns 1992 1 100 School Districts, som är specialkommuner för det allmänna skolväsendet. I övrigt fanns det 2 266 specialkommuner med varierande uppgifter, till exempel för att driva flygplatser, sjukhus, vattenrening och lokaltrafik.

Lokal alkoholpolitik[redigera | redigera wikitext]

Kartan visar alkoholpolitik på countynivå i USA. Rött: Torrlagda counties; blått: våta counties; gult: någon form av begränsning.

I Texas är det grevskap, grevskapsdistrikt och kommuner vilka genom folkomröstningar bestämmer vilken alkoholpolitik som skall föras.[23]

  • 7 grevskap är helt torrlagda, dvs. servering av och detaljhandel med öl, vin och sprit är inte tillåtet.
  • 53 grevskap är våta, dvs. de tillåter servering av och detaljhandel med alla sorters alkoldrycker.
  • Övriga grevskap har någon form av begränsningar av detaljhandel och servering.[24]

Militär[redigera | redigera wikitext]

Delstaten Texas militär består av Texas nationalgarde och Texas Texas State Guard. Guvernören är överbefälhavare och utövar sina befogenheter genom en av honom utnämnd generaladjutant. Texas Army National Guard har en styrka av 19 000 soldater (2014); Texas Air National Guard har 3 000 flygsoldater; Texas State Guard har 2 000 hemvärnssoldater. Sedan 2003 har ungefär 31 000 nationalgardister från Texas tjänstgjort i Irak och Afghanistan.[25]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Texas traditionella näringar var baserade på åkerbruk och boskapsskötsel.

Texas var fram till andra världskriget främst en jordbruksstat med boskapsskötsel, petroleum och jordbruk som sina huvudnäringar. Däremot har boskapsskötsel aldrig varit Texas ensamma huvudnäring. Innan oljeboomen var bomull delstatens främsta näring, liksom för många andra sydstater.

Delstatens ekonomi, baserat på 2000 års siffror, är främst baserad på informationsteknik, olja och naturgas, energihandel, jordbruk och tillverkning. Staten har två ekonomiska centra, Houston och Dallas-Fort Worth. Houston är centrum för handel kring petrokemi och biomedicin, och Dallas kring jordbruk och informationsteknik. Städerna El Paso, Eagle Pass, och Laredo är extra viktiga på grund av att de ligger på gränsen till Mexiko.

Texas blev USA:s näst största delstat räknat i befolkning på 1990-talet, då den passerade New York, och har en bruttonationalprodukt på 764 miljarder amerikanska dollar, den tredje högsta i USA efter Kalifornien och New York. Om Texas vore en självständig stat, skulle den vara den sjunde starkaste ekonomin i världen, efter Italien, men före Kanada. Texas tillväxt sägs ofta bero på tillgängligheten till jobb, relativt billigt boende, avsaknaden av privat inkomstskatt, låga företagsskatter, låg inblandning från regeringen och ett fördelaktigt klimat. År 2012 befann sig 17,9% av befolkningen och ungefär var fjärde barn i delstaten under fattigdomsgränsen.[26] I skuggan av tillväxten anses delstaten ha mycket stora inkomstklyftor, en snabbt ökande andel låglönejobb och jämfört med andra delar av USA är den allmänfinansierade social välfärden nästan obefintlig.[27][28]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Cowboylivet spelar en stor roll i Texas självuppfattning.

Några kända personer från Texas[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Texas, 3 februari 2015.
  • Texas Almanac 2016-2017, Texas State Historical Association, Austin.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rupert N. Richardson, Adrian Anderson, Cary D. Wintz & Ernest Wallace (2004). Texas: the Lone Star State, 9th edition. s.9-16
  2. ^ Álvar Núñez Cabeza de Vaca i Handbook of Texas Online
  3. ^ Spanish Texas i Handbook of Texas Online
  4. ^ Weber, David J. (1992). The Spanish Frontier in North America, Yale University Press, s.149. ISBN 0-300-05198-0.
  5. ^ Chipman, Donald E. (1992). Spanish Texas, 1519–1821, University of Texas Press, s.83, 89. ISBN 0-292-77659-4.
  6. ^ Weber (1992), s. 163.
  7. ^ Chipman (1992), s. 205.
  8. ^ Chipman (1992), s. 202.
  9. ^ Weber (1992), ss. 291–299.
  10. ^ Davis, William C. (2006). Lone Star Rising, Texas A&M University Press, s.46. ISBN 978-1-58544-532-5.
  11. ^ [a b] Manchaca, Martha (2001). Recovering History, Constructing Race: The Indian, Black, and White Roots of Mexican Americans, The Joe R. and Teresa Lozano Long Series in Latin American and Latino Art and Culture, Austin, TX: University of Texas Press. s.124, 171, 201. ISBN 0-292-75253-9
  12. ^ ”Texas climate averages”. Weatherbase. http://www.weatherbase.com/weather/city.php3?c=US&s=TX&statename=Texas-United-States-of-America. Läst November 10, 2015. 
  13. ^ Texas Almanac 2016-2016, sid. 77.
  14. ^ [a b] Texas Almanac 2016-2016, sid. 96.
  15. ^ Texas Almanac 2015-2016, sid. 123-127.
  16. ^ Texas Birds, Texas Parks and Wildlife Department 2013.
  17. ^ Texas Almanac 2015-2016, sid. 23-25.
  18. ^ ”2007 Total Population Estimates for Texas Places” (på engelska). Population Estimates and Projections Program, Texas State Data Center, Office of the State Demographer, Institute for Demographic and Socioeconomic Research, The University of Texas at San Antonio. oktober 2008. Arkiverad från originalet den 8 mars 2010. http://www.webcitation.org/5o4oJwssn. Läst 8 mars 2010. 
  19. ^ Catholic Church 2016-03-09.
  20. ^ Pew Research Center, "Religious Landscape Study: Texas" 2016-03-09.
  21. ^ ”US Census Bureau: Table QT-P10 Hispanic or Latino by Type: 2010”. Factfinder2.census.gov. October 5, 2010. http://factfinder2.census.gov/faces/tableservices/jsf/pages/productview.xhtml?pid=DEC_10_113_QTP10&prodType=table. Läst August 2, 2014. 
  22. ^ Leip, David. ”Presidential General Election Results Comparison – New York”. US Election Atlas. http://uselectionatlas.org/RESULTS/compare.php?year=2008&fips=48&f=1&off=0&elect=0&type=state. Läst September 30, 2012. 
  23. ^ [a b] Local Option Liquor Elections 2016-03-09.
  24. ^ Texas Alcoholic Beverage Commission 2016-03-08.
  25. ^ Texas Almanac 2016-2017, sid. 550.
  26. ^ http://www.texastribune.org/2013/09/18/texas-poverty-rate-falls-first-time-recession/
  27. ^ http://www.nytimes.com/roomfordebate/2011/07/17/the-texas-jobs-juggernaut/the-minimum-wage-trap-in-texas
  28. ^ http://money.cnn.com/2011/09/18/news/economy/poverty_perry_texas/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]