Texas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Texas (olika betydelser).
Texas (TX)
The Lone Star State
Delstat
Dramatiskt landskap vid Enchanted Rock i "the Hill Country" i södra Texas.
Dramatiskt landskap vid Enchanted Rock i "the Hill Country" i södra Texas.
Flag of Texas.svg
Texas delstatsflagga
Seal of Texas.svg
Texas sigill
Officiellt namn: State of Texas
Land  USA
Huvudstad Austin
Longitud
Latitud
25°50'N till 36°30'N
93°31'W till 106°38'W
Största stad Houston
Högsta punkt
 - höjdläge 2 667 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge m ö.h.
Längd 1 270 km
Bredd 1 065 km
Area 696 241 km²(2:a)
 - land 678 907 km²
 - vatten 17 333 km²
Folkmängd 23 904 380 (2007)(2:a)
Befolkningstäthet 35 invånare/km²(28:e)
Inträde i unionen som 28:e
Inträdesdatum 29 december, 1845
Guvernör Rick Perry (R)
Tidszon Central: UTC-6/-5
GeoNames 4736286
Karta över USA med Texas markerad
Karta över USA med Texas markerad
Webbplats: texas.gov

Texas är en delstat i södra USA. Texas är såväl till areal som till Folkmängd den näst största delstaten i landet. Austin är huvudstad medan Houston är den största staden i delstaten. Texas är i folkmedvetandet runt om i världen något av sinnebilden för vilda västern. Texas har genom årens lopp ingått i inte mindre än sex olika statsbildningar: USA, Mexiko, Spanien, Amerikas konfedererade stater (sydstaterna under inbördeskriget), Frankrike och den självständiga Republiken Texas. Delstatens smeknamn är Lone Star State.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Texas historia

Förkolonial tid[redigera | redigera wikitext]

Dagens Texas ligger mellan två kulturområden i det förkoloniala Nordamerika, den sydvästra regionen och prärieregionen.[1] Nämnvärda kulturer som nådde höjden av sin samhällsutveckling innan den europeiska koloniseringen inkluderar Anasazikulturen i de västra delarna, Mississippikulturen i öster och de dominerande mesoamerikanska kulturernas inflytande som sträckte sig till södra Texas. I övrigt beboddes området av många olika folkslag, bland andra apacherna, atakapanstammen, bidaistammen, caddostammen, comancherna, cherokeserna, kiowastammen, tonkawastammen och wichitastammen.

Kolonialtid[redigera | redigera wikitext]

År 1528 blev Álvar Núñez Cabeza de Vaca den första europén som anlände till det som idag är Texas.[2][3] Han var en del av Narváez expedition som utforskade Texas, New Mexico och Arizona till fots under sex år. Området ignorerades av de europeiska kolonialmakterna fram till år 1685 då en fransk upptäcktsresande, René Robert Cavelier de La Salle, av misstag anlade en fransk koloni (Fort Saint Louis) vid Matagorda Bay istället för längs Mississippifloden.[4] Den franska kolonin gick under efter bara fyra år tack vare de svåra levnadsförhållandena och fientliga infödingar. 1690 började Spanien anlägga missioner i östra Texas för att markera sina koloniala intressen gentemot Frankrike.[5] 1718 grundades San Antonio, Spaniens första civila bosättning i området.[6] De lokala stammarna gjorde dock våldsamt motstånd mot kolonisatörerna och därför blev Texas den minst befolkade provinsen i hela Nya Spanien.[7] De flesta indianstammarna hade konverterat till kristendom mot 1700-talets slut.[8] I och med Louisianaköpet 1803 gjorde USA anspråk på Texas men erkände 1819 gränsen längs Sabinefloden.[9] Amerikanska bosättare vägrade dock att gå med på att Texas förblev spanskt och rustade milisgrupper för räder över gränsen.[10]

Mexikansk delstat och självständighet[redigera | redigera wikitext]

Sam Houston vid slaget om San Jacinto.

Efter det mexikanska frihetskriget 1821 blev Texas en del av Mexikanska kejsardömet, från 1824 utgjorde området den norra delen av delstaten Coahuila y Tejas. Då den mexikanska regeringen inte hade råd att finansiera stark militär närvaro i delstaten uppmuntrades nybyggarna att bilda egna miliser till skydd mot fientliga indianstammar. Samtidigt tillät man mer immigration ifrån angränsande USA.[11] Den 3 januari 1823 startade Stephen F. Austin tillsammans med 300 amerikanska familjer kolonier längs Brazofloden i nuvarande Fort Bend County och Brazoria County. Den här gruppen blev känd som ”the Old Three Hundred” (de gamla trehundra). Immigrationen från USA ledde till att Texas befolkning snart övervägande utgjordes av amerikanska bosättare, varav många vägrade lyda mexikansk lag, särskilt förbudet mot slaveri ignorerades.[11]

Oroligheter i övriga landet ledde till att de amerikanska bosättarna i Texas började kräva ökad autonomi och när Mexikos president Antonio López de Santa Anna år 1835 proklamerade en centralistisk konstitution för hela Mexiko bröt Texasrevolutionen ut. De nordamerikanska nybyggarna i Texas gjorde då klart att de tänkte lämna Mexiko hellre än att ge upp sin rätt till slaveri (som Mexiko hade avskaffat). Texas självständighetsförklaring kom så att undertecknas den 2 mars 1836 av ”Convention of 1836” (1836 års konvent). Texas självständighet vanns genom separatisternas seger över den mexikanska armén den 21 april 1836 vid slaget om San Jacinto. Texas kunde vinna striden bland annat tack vare den lilla trupp som offrade sig vid slaget vid Alamo. Santa Anna själv blev tillfångatagen i striderna och 14 maj undertecknade delegater från Republiken Texas och general Santa Anna Velasco-fördraget. Senare under 1836 antog Texas en konstitution som formellt legaliserade slaveri.

Delstat i USA[redigera | redigera wikitext]

1845 blev Texas en officiell delstat i USA (se även USA:s territoriella expansion). Under amerikanska inbördeskriget lämnade Texas USA och gick med i Amerikas konfedererade stater. 1870 tillät USA:s kongress Texas att åter ingå i USA. 1926 hade San Antonio över 120 000 invånare och var Texas största stad, och efter andra världskriget blev Texas mer och mer industrialiserat.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Texas ligger i södra USA och har en lång gräns till Mexiko i söder. De angränsande delstaterna är New Mexico i väster, Oklahoma i norr, Louisiana och Arkansas i öster. Eftersom Texas är stort till ytan finns det en mycket stor variation i naturen, allt från rena öken-, berg- och skogsområden till flod- och kustlandskap.

Största städer[redigera | redigera wikitext]

De femton största städerna i Texas den 1 januari 2008 var enligt delstatens officiella uppskattningar följande:[12]

  1. Houston (2 149 948 invånare)
  2. San Antonio (1 336 040 invånare)
  3. Dallas (1 248 184 invånare)
  4. Austin (736 172 invånare)
  5. Fort Worth (688 222 invånare)
  6. El Paso (609 327 invånare)
  7. Arlington (374 943 invånare)
  8. Corpus Christi (285 600 invånare)
  9. Plano (279 607 invånare)
  10. Laredo (222 482 invånare)
  11. Garland (222 007 invånare)
  12. Lubbock (218 327 invånare)
  13. Irving (201 784 invånare)
  14. Amarillo (189 861 invånare)
  15. Brownsville (172 609 invånare)

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Texas var fram till andra världskriget främst en jordbruksstat med boskapsskötsel, petroleum och jordbruk som sina huvudnäringar. Däremot har boskapsskötsel aldrig varit Texas ensamma huvudnäring. Innan oljeboomen var bomull delstatens främsta näring, liksom för många andra sydstater.

Delstatens ekonomi, baserat på 2000 års siffror, är främst baserad på informationsteknik, olja och naturgas, energihandel, jordbruk och tillverkning. Staten har två ekonomiska centra, Houston och Dallas-Fort Worth. Houston är centrum för handel kring petrokemi och biomedicin, och Dallas kring jordbruk och informationsteknik. Städerna El Paso, Eagle Pass, och Laredo är extra viktiga på grund att de ligger på gränsen till Mexiko.

Texas blev USA:s näst största delstat räknat i befolkning på 1990-talet, då den passerade New York, och har en bruttonationalprodukt på 764 miljarder amerikanska dollar, den tredje högsta i USA efter Kalifornien och New York. Om Texas vore en självständig stat, skulle den vara den sjunde starkaste ekonomin i världen, efter Italien, men före Kanada. Texas tillväxt sägs ofta bero på tillgängligheten till jobb, relativt billigt boende, avsaknaden av privat inkomstskatt, låga företagsskatter, låg inblandning från regeringen och ett fördelaktigt klimat. År 2012 befann sig 17,9% av befolkningen och ungefär var fjärde barn i delstaten under fattigdomsgränsen.[13] I skuggan av tillväxten anses delstaten ha mycket stora inkomstklyftor, en snabbt ökande andel låglönejobb och jämfört med andra delar av USA är den allmänfinansierade social välfärden nästan obefintlig.[14][15]

Några kända personer från Texas[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Texas

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rupert N. Richardson, Adrian Anderson, Cary D. Wintz & Ernest Wallace (2004). Texas: the Lone Star State, 9th edition. s.9-16
  2. ^ Álvar Núñez Cabeza de Vaca i Handbook of Texas Online
  3. ^ Spanish Texas i Handbook of Texas Online
  4. ^ Weber, David J. (1992). The Spanish Frontier in North America, Yale University Press, s.149. ISBN 0-300-05198-0.
  5. ^ Chipman, Donald E. (1992). Spanish Texas, 1519–1821, University of Texas Press, s.83, 89. ISBN 0-292-77659-4.
  6. ^ Weber (1992), s. 163.
  7. ^ Chipman (1992), s. 205.
  8. ^ Chipman (1992), s. 202.
  9. ^ Weber (1992), ss. 291–299.
  10. ^ Davis, William C. (2006). Lone Star Rising, Texas A&M University Press, s.46. ISBN 978-1-58544-532-5.
  11. ^ [a b] Manchaca, Martha (2001). Recovering History, Constructing Race: The Indian, Black, and White Roots of Mexican Americans, The Joe R. and Teresa Lozano Long Series in Latin American and Latino Art and Culture, Austin, TX: University of Texas Press. s.124, 171, 201. ISBN 0-292-75253-9
  12. ^ ”2007 Total Population Estimates for Texas Places” (på engelska). Population Estimates and Projections Program, Texas State Data Center, Office of the State Demographer, Institute for Demographic and Socioeconomic Research, The University of Texas at San Antonio. oktober 2008. Arkiverad från originalet den 8 mars 2010. http://www.webcitation.org/5o4oJwssn. Läst 8 mars 2010. 
  13. ^ http://www.texastribune.org/2013/09/18/texas-poverty-rate-falls-first-time-recession/
  14. ^ http://www.nytimes.com/roomfordebate/2011/07/17/the-texas-jobs-juggernaut/the-minimum-wage-trap-in-texas
  15. ^ http://money.cnn.com/2011/09/18/news/economy/poverty_perry_texas/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]