Interkontinentala cupen 1980

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Interkontinentala cupen 1980
Interkontinentala cupen (19)
1979
1981

Interkontinentala cupen 1980, av sponsorskäl kallad Toyota Cup 1980, var den nittonde upplagan av Interkontinentala cupen som avgjordes i en match mellan de europeiska och sydamerikanska mästarna i fotboll, den 11 februari 1981. 1980 års upplaga var den första turnering som spelades på neutral mark i Japan, och avgjordes på en match. Tidigare upplagor hade lagen fått spela en match på vardera lags hemarena.

Europa representerades av Nottingham Forest från West Bridgford, England, som vann Europacupen 1979–80. Sydamerika representerades av Nacional från Montevideo, Uruguay, som vann Copa Libertadores 1980.

Lagen möttes vid ett tillfällen och Nacional vann cupen efter en vinst på Tokyos Olympiastadion, med ett slutresultat på 1–0. Waldemar Victorino gjorde matchens enda mål i den tionde minuten, och blev utsedd till matchens bästa spelare.

Matchresultat[redigera | redigera wikitext]

Onsdag 11 februari 1981 Tokyos Olympiastadion000
Tokyo, Japan000
Lagfärger
Kit body redshoulders.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit shorts white stripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Nacional Uruguay 1 – 0 England Nottingham Forest
Kit left arm whiteshoulders.png
Lagfärger
Kit body whiteshoulders.png
Lagfärger
Kit right arm whiteshoulders.png
Lagfärger
Kit shorts white stripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Victorino Mål 10′ (1 – 0)
Rapport
Spelartrupp:
MV 1 Uruguay Rodolfo Rodríguez 
F 2 Uruguay José Hermes Moreira 
F 3 Uruguay Juan Carlos Blanco 
F 4 Uruguay Daniel Enríquez 
F 5 Uruguay Washington González 
MF 16 Uruguay Denis Milar 
MF 6 Uruguay Víctor Espárrago Captain sports.svg  Gult kort
MF 10 Uruguay Arsenio Luzardo 
A 7 Uruguay Alberto Bica 
A 9 Uruguay Waldemar Victorino 
A 11 Uruguay Julio César Morales 
Tränare:
Uruguay Juan Mujica
Spelartrupp:
MV 1 England Peter Shilton 
F 2 England Viv Anderson 
F 5 England Larry Lloyd  Gult kort
F 6 Skottland Kenny Burns Captain sports.svg 
F 3 Skottland Frank Gray 
MF 7 Nordirland Martin O'Neill 
MF 8 Schweiz Raimondo Ponte 
MF 15 England Stuart Gray 
A 10 Skottland Ian Wallace 
A 9 England Trevor Francis 
A 11 Skottland John Robertson 
Tränare:
England Brian Clough
Domare: Abraham Klein (Israel) Publik: 62 000[1] Matchens bäste spelare
Uruguay Waldemar Victorino (Nacional)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://web.archive.org/web/20040212122522/http://www.toyotacup.com/html/history/01/g_ef.html