Interpellation
Interpellation är en fråga i riksdagen (eller annan folkvald församling) från en enskild ledamot till statsrådet. Till skillnad från en vanlig fråga får andra ledamöter delta i debatten.
Interpellationen är en fråga som kräver ett utförligare svar. Just därför får statsrådet två veckor på sig att besvara frågan, ofta igenom tillsatta expertkommittéer.
I kommunfullmäktige finns motsvarande begrepp, då ställs frågan av ledamot till en förtroendevald med direkt politiskt ansvar för ett visst område. Det kan vara ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. I Stockholms stad får fullmäktige bestämma att interpellationer bara får ställas till borgarråden. Fullmäktiges regler för interpellationer skall finnas i arbetsordningen.
Exempel på en interpellation: "Enligt TT kommer Kaplan att ställa en interpellation till justitieminister Beatrice Ask (M) med anledning av filmen från Rosengårdskravallerna. Orsaken är en misstanke om att den demokratiska värdegrund som polisen officiellt ställer sig bakom inte i alla lägen har stöd av enskilda polismän."[1]
Interpellation vid diskursanalys
Interpellation i samband med diskursanalys syftar på "den process varigenom språket konstruerar en social position för individen och därmed gör henne till ett ideologiskt subjekt".
Exempel: Offentligt informationsmaterial om hälsa "interpellerar läsaren som en konsument som personligen ska sörja för sin kropp genom rätt val av livsstil. Genom att acceptera rollen som textens mottagare ansluter vi oss till den subjektsposition som interpelleringen har skapat. Därmed reproducerar vi konsumismens ideologi och oss själva som konsumenter i en konsumtionskultur". (s. 22)
Källor
- Winter Jørgensen och Philips, Diskursanalys som teori och metod
- Fotnoter
