Inversion (meteorologi)

Från Wikipedia
Version från den 24 juni 2017 kl. 07.43 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 2 som döda. #IABot (v1.4beta3))
Den här artikeln handlar om inversion inom meteorologin. För inversion inom matematiken, se Inversion.
Röken hänger kvar (januari, Skotska högländerna)

Inversion, även kallat extremt stabil skiktning, är ett speciellt väderläge då varm luft inte kan stiga i höjdled som den brukar, vilket gör att avgaser och andra luftföroreningar blir kvar i eller nära marknivå.[1]

I troposfären (den understa delen av atmosfären, 0 - ca 11 km) avtar normalt lufttemperaturen med höjden, så att "paket" av extra varm - och därmed lättare - luft vid marken (till exempel avgaser eller skorstensrök) kan stiga uppåt obehindrat. Vid inversion har det uppstått ett läge där lufttemperaturen istället, i ett begränsat skikt, ökar med höjden. Ett "paket" ursprungligen varm luft kan, när det når detta skikt, vara lika varmt som luften i inversionsskiktet, och stannar då på den höjden.

Inversion uppstår mest vid kyla och vindstilla, då marken kyler luften så den blir kallare än högre liggande luft.[2]

I storstäder kan inversionen leda till en koncentration av mycket höga halter av luftföroreningar vid marknivå. I Norrland är vädertypen vanlig på vintern, men det blir aldrig så höga föroreningar tack vare att städerna är mindre. Göteborg har störst problem i Sverige på grund av läget vid en sluttning och den stora trafikmängden. 2010 hade Göteborg problem med kvävedioxid på grund av inversion [3].

Se även

Källor