Irène Mannheimer
| Irène Mannheimer | |
| Född | 16 juli 1931 Stockholm,  Sverige |
|---|---|
| Genre | Klassisk musik |
| Roll | Pianist, pianopedagog |
| Instrument | Piano |
| År som aktiv | 1944– |
Irène Henrietta Mannheimer, under en tid Häusler, född 6 juli 1931 i S:t Matteus församling i Stockholm, är en svensk pianist och pianopedagog med professors namn.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Mannheimer studerade piano för Annie Fischer samt för France Ellegaard, i solistklassen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1947–1950 för Olof Wibergh, vid Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris 1950–1956 för Vlado Perlemuter samt i Salzburg för Géza Anda. Hon avlade pianopedagogexamen vid Kungliga Musikhögskolan 1963 och undervisade där till sin pensionering.
Irène Mannheimer debuterade med Haydns pianokonsert i D-dur i Stockholms Konserthus vid 13 års ålder och har konserterat i Sverige och utomlands sedan 1944 som solist och kammarmusiker. Hon var ordförande i Svenska pianopedagogförbundet 1968–1976.
Hon är dotter till bankdirektören Gunnar Mannheimer och Hildegard Richter samt brorsdotter till bankdirektören Ted Mannheimer och sondotter till finansmannen Herman Mannheimer. Hon var 1958–1975 gift med arkitekten Manne Häusler (1924–1992).[1]
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1985 – Professors namn
- 1988 – Litteris et Artibus
- 1995 – Ledamot nr 899 av Kungliga Musikaliska Akademien[2]
- 2011 – Medaljen för tonkonstens främjande, Musikaliska Akademiens främsta utmärkelse
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
- Klavertramp ’85, 1986
- Wilhelm Stenhammar: Pianokonsert nr 1; Sensommarnätter; med Göteborgs symfoniorkester, dirigent Charles Dutoit, 1989
- The Romantic Orchestrial Music of Ruben Liljefors: Pianokonsert f-moll, op 5, med Gävle Symfoniorkester, dirigent Mats Liljefors, 1995
- Otto Olsson: Introduktion och scherzo för piano och orkester; solo pianomusik; med Kungliga Filharmoniska Orkestern, dirigent Gunnar Staern, 1997
- Fredrik Samuel Silverstolpe: "Musik Av",
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Släkten Mannheimer i Svenska Släktkalendern 1984 s 256.
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- Mannheimer, Irène i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2, s. 313
- Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
