1988
Från Wikipedia
1988 (MCMLXXXVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari - Svenska verkstadsföretaget ASEA går ihop med schweiziska Brown Boveri och skapar internationella storkoncernen ABB [1].
- 14 januari - Den första hjärttransplantationen med en svensk donator genomförs vid Sahlgrenska sjukhuset.
- 18 januari
- 108 personer omkommer då ett kinesiskt inrikesflygplan störtar [2].
- 42 300 svenska SIF-anställda går ut i strejk, vilket lamslår flera exportindustrier. Verkstadsföreningen svarar med lockout av 50 000 SIF-are [3].
- 22 januari - Stig Larsson utses till ny generaldirektör för SJ [4].
- 24 januari - Över 90 personer omkommer vid tågurspårning i Kina [2].
- 25 januari - Förundersökningen mot Bofors för mutbrott läggs ned i brist på bevis [5].
- 26 januari - Australien firar 200-årsjubileum med en båtparad i Sydneys hamn.
- 28 januari - I Nicaragua inleds förhandlingar mellan regeringen och Contrasgerillan [6].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 6 februari - Det svenska politiska partiet Sverigedemokraterna bildas. Medlemstidningen heter SD-Kuriren.
- 8 februari - Michail Gorbatjov meddelar att Sovjetunionen från maj 1988 kan dra tillbaka sina soldater från Afghanistan [7].
- 13 februari
- De 15:e olympiska vinterspelen invigs i Calgary med deltagare från 57 länder på plats [1].
- En uppgörelse nås i SIF-konflikten.
- 29 februari - I Sverige avslöjas FFV som olaglig vapenexportör. Granatgeväret Carl Gustaf samt ammunition hade sålts till stater som deltagit i krig, bland andra Israel, i strid mot de svenska vapenexportlagarna [4].
Mars[redigera | redigera wikitext]
- Mars-april - USA skickar 1 000 soldater till Panama [8].
- 6 mars - För första gången accepterar tävlingsledningen i Vasaloppet delad seger, då bröderna Anders och Örjan passerar mållinjen samtidigt med kranskullan på axlarna [1].
- 8 mars - Den uppmärksammade styckmordsrättegången, där två svenska läkare dömts för mord på en prostituerad, måste göras om sedan flera av nämndemännen uttalat sig i Aftonbladet. Läkarna försätts på fri fot och frias senare från mord men förklaras skyldiga till styckningen [7].
- 14 mars - Irak anfaller kurdiska bergsbyn Halabja med nerv- och senapsgas [7].
- 16 mars - Irakiska regeringsstyrkor utför en kemisk gasattack mot den kurdiska staden Halabja. Omkring 5 000 kurder dödas och 70 000 såras.
- 24 mars - Vapenvila sluts i Nicaragua [6].
- 27 mars - Donaus fördämningar brister i Bayern, Västtyskland och flera städer, bland andra Köln, svämmar över och stora markområden förstörs [9].
- 29 mars - Samutgåva av minnesfrimärke i Sverige, Finland och USA till 350-årsjubileet av kolonin Nya Sveriges grundande.
- 30 mars - Sveriges riksdags andra talman, Folkpartisten Karl Erik Eriksson lämnar alla politiska uppdrag med omedelbar verkan då han blivit dömd för bokföringsbrott samt försvårande av skattebrott i sitt auktionsföretag.
- Mars - Tjejvasan, en kortare distans av Vasaloppet för bara kvinnliga deltagare, införs.
April[redigera | redigera wikitext]
- 1 april - Sverige gör bilbältet till lag även för barn under 15 år [10].
- 6 april - En socialtjänsteman dödas och tre personer skadas när en man som upprörts av ett adoptionsärende öppnar eld på länsstyrelsen i Gävle [3].
- 8 april - En "folkstorm" utbryter efter första avsnittet av TV 2:s lättsamma sexualprogram med mjukporr, Fräcka fredag [3].
- 9 april - Michail Gorbatjov uppmanar PLO att erkänna Israel [6].
- 14 april
- Sovjetunionen lovar dra tillbaka alla sina styrkor från Afghanistan inom det närmaste året.
- Svenska Postverkets generaldirektör Bertil Zachrisson avgår då det avslöjats att han beslutat om ombyggnad av ett Postens hus där han skulle få en paradvåning. Ulf Dahlsten utses till efterträdare [4].
- 16 april - Studio Ghibli Japansk animerad långfilmen Min granne Totoro har premiär i Japan
- 18 april - Sverige och Sovjetunionen sluter avtal om gränsdragningen i Östersjön [5].
- 19 april - USA utför militära operationer i Persiska viken [8].
- 25 april
- 8 personer dödas och ett 70-tal skadas då ett expresståg i Danmark spårar ur [2].
- John Demjanuk, anklagad för att vara en lägervakt från Treblinka döms till döden i Israel.
- 27 april - I Forsmark öppnas ett slutförvaringslager för låg- och medelaktivt kärnbränsle. Det skall användas fram till 2030, och sedan förslutas för all framtid [4].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 6 maj - SJ ombildas och får ansvar för trafiken, medan nybildade Banverket ansvarar för underhåll av järnvägsnätet [4].
- 4 maj - Enligt en rapport har antalet svenska familjer med förmögenheter på över 100 miljoner kronor under sex år vuxit från 28 till 163 och Sverige har 23 miljardärer [3].
- 15 maj - Sovjetunionen påbörjar utmarsch ur Afghanistan efter drygt åtta års militär närvaro [1].
- 23 maj - Billie Augusts film Pelle Erövraren vinner Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes [7].
- 24 maj - Boris Jeltsin utesluts ur Sovjetunionens högsta sovjet [6].
- 26 maj - Omfattande säldöd konstateras i Kattegatt. Över hälften av den svenska sälstammen dör efter att ha drabbats av en virussjukdom [3].
- 29 maj - USA:s president Ronald Reagan och hans hustru Nancy besöker Moskva och tas emot av värdparet Gorbatjov [1].
- 30 maj - Det visar sig att 17 000 ton tunnor med kvicksilverhaltigt avfall sänktes i trakterna kring Sundsvall, Sverige under 1960-talet, men att bärga de rostande tunnorna anses för riskabelt [9].
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 1 juni - En privat spaningsgrupp i Palmeutredningen under ledning av Ebbe Carlsson [3] tillsammans med Hans Holmér avslöjas [7] av Expressen.
- 2 juni - Ebbe Carlssons livvakt fastnar i svenska tullen med olaglig avlyssningsutrustning för 150 000 SEK [3].
- 3 juni - De borgerliga kräver justitieminister Anna-Greta Leijons avgång sedan det visat sig att hon känt till och godkänt Ebbe Carlsson-gruppen [5].
- 5 juni
- Det framkommer att Leijon skrivit ett introduktionsbrev till den engelska underrättelsetjänsten där Carlsson sägs handla på Leijons uppdrag [5].
- Mats Wilander, Sverige vinner franska öppna tennismästerskapen för tredje gången [1].
- 6 juni - Vänsterpartiet kräver Anna-Greta Leijons avgång [5].
- 7 juni - Anna-Greta Leijon avgår som svensk justitieminister då hon brustit i omdöme och understött bokförläggare Ebbe Carlssons privatspaningar efter Olof Palmes mördare [1] med rekommendationsbrev [3].
- 14 juni - Lillemor Arvidsson blir ordförande för Svenska Kommunalarbetareförbundet och därmed den första kvinnliga förbundsordföranden inom LO [1].
- 17 juni - Finlands regering beslutar att öka flyktingmottagandet från 200 personer 1987 till totalt 300 under 1988 [1].
- 23 juni - Dåvarande verkställande direktören för företaget Letab i Lesjöfors, Sverige åtalas för miljöbrott för att företaget 1968 skall ha släppt ut sköljvatten med rester av saltsyra i Lesjöälven [9].
- 27 juni - 67 personer omkommer och 55 skadas i Paris då ett pendeltåg kör in i ett stillastående tåg [2].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- Juli - Säldöd angriper knubbsälarna runt Sverige. På Hallands Väderö dör halva sälkolonin, drygt 200 djur.[9]
- 1 juli - Sverige gör det brottsligt att använda narkotika.[11]
- 3 juli
- Ett äkta par och deras 15-årige son skjuts till döds på kyrkogården i Åmsele i Västerbotten av en ung kriminell finländare i sällskap med sin flickvän.[1] Efter en intensiv jakt grips paret den 10 juli på centralstationen i danska Odense.[7]
- Iran Air Flight 655, ett civilt passagerarflygplan, skjuts ner av den amerikanska kryssaren USS Vincennes, då fartygsbefälet misstagit flygplanet för fientligt stridsflygplan. Samtliga 290 personer i flygplanet dödas.[2]
- 4 juli - Stefan Edberg, Sverige vinner Wimbledonturneringens final och blir förste svenske singelmästaren i turneringen sedan 1980.[3]
- 6 juli - 167 personer omkommer då en oljeplattform i Nordsjön exploderar.[2]
- 8 juli - Under styckmordsrättegången frikänner Stockholms tingsrätt de så kallade "obducenten" och "allmänläkaren" för mordet på Catrine da Costa 1984 då båda anses skyldiga till styckningen av kroppen, men brottet har preskriberats.[4]
- 14 juli - USA utför militära operationer i Persiska viken.[8]
- 15 juli - Första fallet av senaste tidens säldöd i vatten runt Sverige konstateras i Östersjön.[9]
- 27 juli - Konstitutionsutskottet (KU) inleder en serie TV-sända utfrågningar av de inblandade i Ebbe Carlsson-affären.[3]
- 31 juli - Jordanien ger upp sina anspråk på Västbanken.[12]
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 6 augusti - Skyfall översvämmar delar av Sudan. Stora områden längs Nilen förklaras som katastrofområde, och Sudan ber om internationell hjälp [9].
- 7 augusti - Iran och Irak enas om vapenstillestånd efter åtta års krig [1].
- 9 augusti - Badförbud införs i Mellbystrand, Sverige efter höga bakteriehalter i vattnet. Stränderna i Råå och Höganäs har redan stängts av samma skäl.[9].
- 15 augusti - 12 svenska barn och tre vuxna dödas då bussen de färdas i på skolresan genom Norge rammar en tunnelvägg vid Hardangervidda [1]. Skolbarnen kommer från Kista [7].
- 20 augusti - Vapenvila i Iran–Irak-kriget [6].
- 24 augusti - Hasse Tellemar meddelar, att han ska gå i pension och nya får ta över radioprogrammet Ring så spelar vi vid årsskiftet, ett program som hörts sedan 1969 [4].
- 25 augusti - Fredssamtal i Iran–Irak-kriget inleds mellan Iran och Irak [6].
- 27 augusti - 7 personer dödas vid en trafikolycka väster om Ystad, Sverige.
- 28 augusti
- 2 piloter och 70 åskådare omkommer, och 100-tals personer skadas vid en flygolycka vid uppvisningar i Västtyskland [2].
- Säldöden i Kattegatt visar sig bero på ett virus och inte på miljöutsläpp, vilket har hävdats i den svenska valrörelsen [3]. Viruset isoleras [9].
September[redigera | redigera wikitext]
- 1 september - KU i Sverige klandrar Anna-Greta Leijon för hennes agerande i Ebbe Carlsson-affären [5].
- 12 september - Mats Wilander, Sverige vinner herrsingeln vid US Open i tennis efter finalseger mot Ivan Lendl, Tjeckoslovakien [1] och rankas nu som tennisens världsetta.
- 18 september
- I det svenska riksdagsvalet får riksdagen för första gången sex partier, och sitt första nya parti på drygt 60 år, då Miljöpartiet tar plats med 20 mandat [1] och 5,5 % av rösterna [3]. SAP fortsätter regera Sverige med stöd av VPK [7].
- Vid en folkomröstning säger Sjöbo med cirka 70 % nej till flyktingmottagande [4].
- Sverigedemokraterna får vid sitt första begångna riksdagsval, 1 118 avlagda röster ( 0, 02 procent ) .
- 24 september - Ben Johnson, Kanada vinner 100-metersfinalen vid olympiska sommarspelen i Seoul [7] före Carl Lewis, USA och Linford Christie, Storbritannien.
- 26 september - Pågående olympiska sommarspelen i Seoul drabbas av stor skandal då det kommer fram att kanadensiske löparen Ben Johnson dopat sig på 100-metersfinalen, som han vann på världsrekordtid, och han tvingas lämna ifrån sig guldmedaljen [1].
- 27 september - Centrala Trelleborg, Sverige spärras då styrengas läcker ut från ett norskt fartyg [9].
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 1 oktober - Michail Gorbatjov väljs till Sovjetunionens president [6].
- 5 oktober - I en folkomröstning om Pinochets framtid vid makten, vinner nejsidan med 56% av rösterna, och därmed återkommer demokratin i Chile.
- 17 oktober - Justitiekanslern kräver den svenske rikspolischefens avgång med anledning av Ebbe Carlsson-affären [5].
- 11 oktober - 2 personer omkommer då ett skolflygplan störtar vid Älmhult, Sverige [2].
- 19 oktober - Den svenske rikspolischefen Erik Åhmansson begär avsked då han kritiserats hårt för sin tjänsteutövning i Ebbe Carlsson-affären. Han efterträds av Tullverkets tidigare generaldirektör Björn Ericsson, som saknar polisär och juridisk utbildning [4].
- 30 oktober - Philip Morris köper Kraft Foods för 13.1 miljarder US$.[13]
November[redigera | redigera wikitext]
- 8 november - Republikanen George H.W. Bush vinner presidentvalet i USA [1] före demokraten Michael Dukakis.
- 14 november - PLO erkänner Israel [6].
- 23 november
- Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar århundradets skattereform, som skall befria 90 % av inkomsttagarna från statsskatt och ge högst 50 % i marginalskatt [1].
- Nils Dardels Den döende dandyn ropas in för 13 miljoner SEK och blir därmed Sveriges dyraste målning genom tiderna [3].
- 30 november - I Sverige är det bråkigt på firandet av Karl XII:s dödsdag, och polis måste utposteras vid flera Karl XII-statyer, i Lund grips 10 personer [14].
December[redigera | redigera wikitext]
- 1 december - Benazir Bhutto utses till Pakistans premiärminister [7], och blir första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land [7].
- 4 december - Sverok, Sveriges roll- och konfliktspelsförbund bildas.
- 7 december - 25 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Armeniska SSR, Sovjetunionen [15]
- 9 december - Den första provflygningen med JAS 39 Gripen äger rum [5].
- 10 december -Alfred Nobels Fredspris tilldelas FN:s fredsbevarande styrkor.
- 12 december - Ett 30-tal omkommer och över 70 skadas då tre tåg krockar i London, England, Storbritannien [2].
- 14 december - En 41-årig Sollentunabo, Christer Pettersson, som tidigare har begått flera våldsdåd, anhålls för mordet på Olof Palme och häktas [3].
- 21 december - 270 personer dödas när ett PanAm-jumbojetflygplan sprängs i luften över skotska Lockerbie, vilket är känt som Lockerbieaffären [7]. Den svenske FN-kommissarien Bernt Carlsson finns med bland de omkomna [4], vilka är 259 i flygplanet och 11 på marken .
- 24 december - Bakmaskinen är "Årets julklapp" i Sverige då utmärkelsen instiftas [16].
- December - Sveriges utrikesminister Sten Andersson sammanför representanter för PLO och USA för att inleda förhandlingar i Palestinafrågan.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- FN:s narkotikabrottskonvention antas [11].
- 120 vagnar i Stockholms tunnelbana vandaliseras i vagndepå med sprejfärg av ungdomar [3] under en natt.
- Centern i Sjöbo kommun har inför svenska riksdagsvalet samarbetat med fascistiska Nysvenska rörelsen [3].
- Debatt utbryter i Sverige då Sveriges högsta domstol dömer en lärare som tagit grepp om nacken på elev för ringa misshandel [3].
- I Storbritannien slås Liberal Party ihop med Social Democratic Party till Social and Liberal Democrats
- De borgerliga partiernas grupp för avvecklandet av löntagarfonderna presenterar ett nytt avvecklingsförslag.
- Dalai Lama besöker Sverige.
- Ericsson får sin första order på ett GSM-system för mobiltelefoni.
- Den svenska oljeskatten höjs.
- Stora AB köper Swedish Match för 6 miljarder SEK i dittills största svenska börsaffären [3].
- Sveriges villaägare protesterar då oljeskatten höjs med 200 SEK per kubikmeter.
- Volvo rapporterar rekordvinst för 1987 på 8,7 miljarder SEK.
- Amerikanska TV-bolaget ABC direktsänder sitt frukostprogram från Stockholm, Sverige under en vecka [3].
- I Sverige träder Äktenskapsbalken i kraft [17].
- Läkemedelsföretaget Astra får patent på sin storsäljande magmedicin, Losec.
- Bygg- och fastighetskoncernen NCC bildas genom sammanslagning av byggföretagen ABV och JCC.
- Den svenska så kallade "valpskatten" (uppkallad efter "finansvalparna") införs. Det är en särskild omsättningsskatt på värdepapper.
- I Sovjetunionen firar man 1000-årsminnet av Ryska rikets grundande.
- Skara firar 1000 år som stad.
- Sveriges riksdag beslutar att förbjuda all tobaksreklam i Sverige [3].
- 700 jobb försvinner då Ericsson lägger ner sin telefontillverkning i Sverige [3].
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 29 januari - Erik Engström, svensk skådespelare.
- 17 februari - Natascha Kampusch, österrikiskt kidnappningsoffer.
- 20 februari - Rihanna, artist/sångerska
- 6 mars - Agnes Carlsson, svensk sångerska och dokusåpadeltagare, vinnare av Idol 2005.
- 15 mars - Aleksandr Gurin, kazakstansk nordisk kombination-åkare.
- 26 mars
- Holly Lincoln-Smith, australisk vattenpolospelare.
- Petar Muslim, kroatisk vattenpolospelare.
- 27 mars - Brenda Song, amerikansk skådespelare.
- 5 april - Alisha Glass, amerikansk volleybollspelare.
- 10 april - Haley Joel Osment, amerikansk skådespelare.
- 20 april - Björn Larsson, svensk längdskidåkare.
- 25 april - Sara Paxton, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 27 april – Bakary Koné, burkinsk fotbollsspelare.
- 5 maj - Son Tae-Jin, sydkoreansk taekwondoutövare.
- 19 maj - Lily Cole, brittisk supermodell.
- 1 juni - Tamaki Nami, japansk artist.
- 17 juni - Stephanie Rice, australisk simmare.
- 20 juni - Shefali Chowdhury, brittisk skådespelare.
- 25 juni - Therese Johaug, norsk längdskidåkare.
- 28 juni - Alexandra Asimaki, grekisk vattenpolospelare.
- 21 juli - Pär Ericsson, svensk fotbollsspelare.
- 29 juli - Emily Csikos, kanadensisk vattenpolospelare.
- 8 augusti
- Prinsessan Beatrice av York, dotter till Andrew, hertig av York och Sarah Ferguson.
- Glencora Ralph, australisk vattenpolospelare.
- Jeff Weise, amerikansk student, ansvarig för Red Lake High School-massakern.
- 22 augusti - Sarah Major, nyzeeländsk skådespelare.
- 24 augusti - Rupert Grint, brittisk skådespelare.
- 26 augusti - Erik Hassle, svensk artist.
- 4 september - John Tyler Hammons, amerikansk republikansk politiker.
- 5 september - Denni Avdić, svensk fotbollsspelare.
- 8 september - Gustav Schäfer, tysk trummis i bandet Tokio Hotel
- 12 september - Amanda Jenssen, svensk sångerska, deltagare i Idol 2007.
- 16 september - Darlan Cunha, brasiliansk skådespelare.
- 18 september - Asher Book, amerikansk dansare, sångare och skådespelare.
- 20 september – Pikul Khueanpet, thailändsk fotbollsspelare.
- 26 september
- Kiira Korpi, finsk konståkerska.
- Servet Tazegül, turkisk taekwondoutövare (född i Västtyskland).
- 3 oktober - Alicia Vikander, svensk skådespelare och dansös.
- 10 oktober – John Chibuike, nigeriansk fotbollsspelare.
- 12 oktober - Elina Nelson, svensk sångerska, deltagare i Idol 2005.
- 20 oktober
- Candice Swanepoel, sydafrikansk fotomodell.
- Risa Niigaki, japansk sångerska.
- 7 november - Elsa Hosk, svensk fotomodell.
- 28 november - Scarlett Pomers, amerikansk skådespelare.
- 2 december - Alfred Enoch, brittisk skådespelare.
- 13 december - Aleksandra Cotti, italiensk vattenpolospelare.
- 14 december - Vanessa Hudgens, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 16 december - Anna Popplewell, brittisk skådespelare.
- 27 december - Hayley Williams, amerikansk sångerska.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 5 januari - Gunnar Engellau, chef för Volvo.
- 7 januari - Trevor Howard, brittisk skådespelare.
- 11 januari - John J. Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1947-1970.
- 12 januari - Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
- 13 januari - Bo-Ebbe Löfberg, svensk läkare, känd "TV-doktor".
- 14 januari - Georgij Malenkov, före detta regeringschef i Sovjetunionen.
- 16 januari
- Nils Ekman, svensk skådespelare.
- Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
- 20 januari - Paul Esser, tysk skådespelare.
- 30 januari - Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
- 1 februari - Heather O'Rourke, amerikansk skådespelare.
- 2 februari - G. Mennen Williams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1949-1961.
- 11 februari - Marion Crawford, skotska, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.
- 12 februari - Erik Molin, svensk skådespelare.
- 13 februari - Carl Öst, svensk evangelist, sångare.
- 15 februari - Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 19 februari - Axel Ax:son Johnson, svensk bergsingenjör och företagsledare.
- 20 februari – Heikki Konttinen, finländsk skulptör.
- 26 februari - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
- 27 februari - Konrad Lorenz, österrikisk etolog.
- 1 mars - Signe Höjer, svensk sjuksköterska, politiker och författare.
- 8 mars - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
- 9 mars
- Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
- Henry Peter Matthis, svensk författare.
- 10 mars
- Andy Gibb, medlem av The Bee Gees.
- Otto Westling, generaldirektör.
- 11 mars - Einar Malm, svensk författare och manusförfattare.
- 13 mars - John Holmes, amerikansk porrskådespelare (död i AIDS).
- 16 mars - Mickey Thompson, amerikansk racerförare.
- 19 mars - Erland Sundström, pastor.
- 20 mars - Samuel W. Reynolds, amerikansk republikansk politiker, senator 1954.
- 25 mars - James J. Howard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965-1988.
- 26 mars - Jan-Erik Garland, svensk tecknare, känd under signaturen Rit-Ola [3].
- 2 april - Vernon Wallace Thomson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1957-1959.
- 5 april - Alf Kjellin, svensk skådespelare och filmregissör.
- 7 april - Olga Wikström, svensk författare.
- 8 april - Ragnar Gottfarb, advokat.
- 12 april - Alan Paton, sydafrikansk författare, apartheidmotståndare.
- 14 april - Anne-Marie Lagerborg, balettchef (Cullbergbaletten).
- 22 april - Tor Lindmark, grafiker.
- 25 april - Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- 1 maj - Carl Pokorny, jurist, börskommentator.
- 4 maj
- Annalisa Forssberger, svensk författare.
- Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
- 11 maj - Kim Philby, dubbelagent.
- 12 maj - Jack Henriksson Talbäck, svensk dramatiker och pjäsförfattare.
- 24 maj - Gustav Åkerman, generallöjtnant.
- 25 maj
- Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
- Karl Wittfogel, tysk sociolog och sinolog.
- 27 maj - Hjördis Petterson, svensk skådespelare.
- 31 maj - Jan Moltas Erikson, svensk radioprofil, läkare, underhållare.
- 2 juni - Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945-1949.
- 3 juni - Raj Kapoor, indisk skådespelare.
- 14 juni - Gösta Skoglund, svenskt statsråd.
- 16 juni - Göran Stenlund, svensk sångare (baryton).
- 23 juni - Folke Andersson, operasångare.
- 26 juni - Hans Urs von Balthasar, schweizisk teolog.
- 29 juni - Jüri Lepik, gitarrist i Beacherst.
- 1 juli - Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare.
- 20 juli - Karl Otto Zamore, författare, journalist.
- 23 juli - Lars-Owe Carlberg, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent.
- 27 juli - Svante Lundgren, svensk naturfotograf, författare.
- 31 juli - Trinidad Silva, amerikansk skådespelare.
- 14 augusti - Enzo Ferrari, italiensk bilkonstruktör.
- 17 augusti
- Bruno Mathsson, svensk möbelformgivare.
- Mohammad Zia ul-Haq, pakistansk militär och politiker, Pakistans president 1978-1988.
- 18 augusti - Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.
- 23 augusti
- Josef Klehr, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
- Joel Ljungquist, direktör.
- 1 september - Luis Alvarez, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 12 september - Alan Bible, amerikansk demokratisk politiker, senator 1954-1974.
- 13 september - Christian Kampmann, dansk författare och journalist.
- 19 september - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
- 26 september - Bruce Haack, kanadensisk musiker, föregångare inom elektronisk musik.
- 3 oktober - Franz Josef Strauss, tysk politiker.
- 9 oktober - Felix Wankel, tysk ingenjör, uppfinnare av Wankel-motorn.
- 16 oktober - Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.
- 20 oktober - Mogens Wöldike, dansk dirigent och organist.
- 23 oktober - Jan Erik Lindqvist, svensk skådespelare.
- 24 oktober - Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
- 9 november - John N. Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969-1972.
- 12 november - Primo Conti, italiensk målare (futurist).
- 29 november - Nils Bejerot, svensk socialläkare och narkotikadebattör [3].
- 1 december - J. Vernon McGee, amerikansk teolog och radiopredikant.
- 5 december - Erik Lundin, schackspelare
- 6 december
- Roy Orbison, amerikansk sångare och låtskrivare.
- Timothy Patrick Murphy, amerikansk skådespelare.
- 20 december - Boijan Liljeson, svensk skådespelare.
Nobelpris [18][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- Leon M Lederman, USA
- Melvin Schwartz, USA
- Jack Steinberger, USA
- Kemi
- Johann Deisenhofer, Västtyskland
- Robert Huber, Västtyskland
- Hartmut Michel, Västtyskland
- Medicin
- Sir James W Black, Storbritannien
- Gertrude B. Elion, USA
- George H Hitchings, USA
- Litteratur - Naguib Mahfouz, Egypten
- Fred - Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor
- Ekonomi - Maurice Allais, Frankrike
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] 20:e århundrades När Var Hur - 1988, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Hundra år i Sverige - 1988, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Sverige 1900-talet – 1988, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1988 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1988 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l] 100 år med Aftonbladet – 1988, 1999
- ^ [a b c] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ ”Trafikrutan 13 februari 2009”. http://www.trafiknyktert.nu/visning/Trafikrutan_090213.pdf.
- ^ [a b] Narkotika
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Palestinian_National_Authority.htm.
- ^ ”Kraft Accepts $13B Buyout by Philip Morris”. http://search.boston.com/local/Search.do?s.sm.query=KRAFT+ACCEPTS+%2413B+BUYOUT+BY+PHILIP+MORRIS+&s.tab=. The Boston Globe. läst 17 mars 2009. Archived 8 maj 2009.
- ^ Hundra år i Sverige - En liten tid av överdåd: Kärnkraft och sälar, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ ”"Årets julklapp" i Sverige”. http://www.hui.se/web/Arets_Julklapp.aspx.
- ^ Sverige 1900-talet – Gift, sambo, partner, särbo eller frånskild?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1988.
Wikimedia Commons har media som rör 
