Jacob van Ruisdael
Jacob Isaakzoon van Ruysdael eller van Ruisdael, född omkring 1629 i Haarlem, död 14 mars 1682 i Amsterdam, var en holländsk konstnär.
Biografi
Ruisdael företog i början av 1650-talet studievandringar i gränsområdena mot Tyskland och bosatte 1656/57 i Amsterdam. Han sökte dock även i fortsättningen motiv på andra håll i Holland. Ruisdael graduerades till medicine doktor i Caen 1676 och praktiserade som läkare. Han tog intryck av farbrodern Salomon van Ruysdael och marinmålaren Hendrick Cornelisz Vroom. Ruisdael personliga stil med dess dragning åt storslagna och dramatiska uttryck torde också växt fram genom hans kontakt med Allart van Everdingen.[1] Till hans mera kända målningar hör Judekyrkogården, som finns på museet i Dresden. Goethe var en stor beundrare av van Ruysdaels konst. På Nationalmuseum i Stockholm finns två av hans målningar.
Noter
- ^ Holländska mästare i svensk ägo, Nationalmusei utstälningskatalog 309, 1967
Källor
- Carl G. Laurin, Konsthistoria, Stockholm 1919
