Jacob S. Worm-Müller
| Jacob S. Worm-Müller | |
 | |
| Född | 25 december 1884[1] Kristiania |
|---|---|
| Död | 12 november 1963[1][2][2] (78 år) |
| Medborgare i | Norge[3] |
| Utbildad vid | Bergen katedralskole  |
| Sysselsättning | Professor[4], historiker, politiker |
| Befattning | |
| Ordinarie professor (1928–) Partiledare för Venstre (1945–1952) | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo Förenta nationerna |
| Politiskt parti | |
| Venstre | |
| Föräldrar | Jacob Worm-Müller |
| Utmärkelser | |
| Kommendör med kraschan av Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Stenersen Worm-Müller, född den 25 december 1884 i Kristiania, död där den 12 november 1963, var en norsk historiker, son till Jacob Worm-Müller.
Worm-Müller blev filosofie doktor 1919 (på avhandlingen Norge gjennem nødsaarene 1807-10) och samma år docent i historia vid universitetet i Kristiania. Han skrev även Christiania og krisen efter Napoleonskrigene (jubileumsskrift för Christiania sparebank) och sysslade senare jämte flera andra författare med utgivningen av "Den norske søfarts historie". Han var dessutom från 1926 redaktör av "Samtiden". Om händelserna 1905 samlade Worm-Müller ett betydligt källmaterial.
Worm-Müller var aktiv som norsk diplomat i Nationernas förbund 1927 och 1927 samt deltog vid San Francisco-konferensen 1945 då Förenta Nationerna grundades och var norsk FN-delegat 1946-1951. Under Andra världskriget gjorde han en insats som norsk talesman i USA och radiotalare i BBC:s norska sändningar.
Worm-Müller utnämndes 1951 till kommendör av Sankt Olavs Orden.
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Worm-Müller, Jacob Stenersen, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Jacob_S_Worm-Müller, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Jacob_S._Worm-MüllerStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 september 2014, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ bok, s. 387, läs online, läst: 27 juli 2016.[källa från Wikidata]
|