Jacquette Löwenhielm

Från Wikipedia
Version från den 22 mars 2017 kl. 23.03 av Plumbum208 (Diskussion | Bidrag) (Korr Libris id)
Jacquette Löwenhielm 1824

Gustava Charlotta Jacquette Aurora Löwenhielm (född Gyldenstolpe), född den 3 juli 1797 i Stockholm, död den 7 januari 1839 i Konstantinopel, var en svensk grevinna och hovfröken. Hon är känd för det förhållande hon ska ha haft med Oscar I under 1820-talet.

Hennes föräldrar var generalmajoren och greven Nils Gyldenstolpe och Charlotta Aurora De Geer. Jacquette Gyldenstolpe var hovfröken hos drottning Charlotta. Hon gifte sig i september 1817 med officeren och greven Carl Gustaf Löwenhielm. Vid bröllopet fungerade kronprins Oscar som hennes fars ställföreträdare. Efter bröllopet flyttade paret till Löwenhielms familjegods Lång i Värmland. Makens tanke var att leva ett tillbakadraget familjeliv. Jacquette vantrivdes dock med den ensliga lantlivet och rollen som husmor. När Löwenhielm utnämndes till kammarherre hos kronprinsen flyttade paret åter till Stockholm.[1]

Jacquette och kronprins Oscar kände varandra sedan tidigare och kronprinsen hade tillfälle att träffa Jacquette inte minst vid sina besök på Finspångs slott där kammarherre Löwenhielms svärföräldrar bodde. När Jacquette och hennes make återvände till Stockholm, blev hon introducerad i den krets bestående av Gustaf Lagerbielke, Jacquettes mor, Mariana Koskull och holländska sändebudet von Dedels maka, som ägnade sig åt nöjeslivet omkring kronprinsen på Rosersbergs slott, där de deltog i maskerader och uppförandet av franska teaterpjäser.[2] Jacquette blev med sin skönhet och elegans en centralfigur i denna krets. Att kronprinsen och Jacquette var nära vänner kommenterades i samtida brev, särskilt att Jacquette duade kronprinsen. Jacquettes make försökte avlägsna henne från hovet, men motarbetades av hennes mor. År 1822 utsågs hennes make att åtfölja tronföljaren på hans Europaresa, där han skulle inspektera olika prinsessor för att välja en brud. Under resan hade Carl Gustaf Löwenhielm i uppdrag att arbeta för att Josefina av Leuchtenberg ska väljas ut till brud, medan hans svärmor samtidigt arbetar för en kandidat från huset Hessen-Kassel.[2] Carl Gustaf Löwenhielm fick därefter i uppdrag att sköta arrangmangen kring bröllopet mellan Oscar och Josefina och gjorde flera resor till Bayern. Jaquette stannade kvar i Sverige under makens tjänstgöring som sändebud i Konstantinopel 1824-1827.

Enligt dåtidens skvaller hade paret ett hemligt förhållande, och Jacquettes dotter Oscara utpekades som ett resultat av denna förbindelse. När Jacquettes make återkom till Sverige 1827, ska han ha konfronterat henne om de rykten som gick om henne och Oscar och pressat henne om den luxuösa inredningen i hennes våning, men fick inget svar. Under hans frånvaro hade Jacquette och fått en dotter med namnet Oscara. Som skäl för skilsmässan från Carl Gustaf Löwenhielm 1829 anges dock inte Jacquettes förbindelse med någon annan utan bristande överenskommelse mellan makarnas karaktärer. Jacquette gifte sedan om sig med diplomaten Uno von Troil. Hon avled i Konstantinopel, där von Troil var svensk minister. [3]

Äktenskap

Båda äktenskapen var barnlösa.

Fotnoter

  1. ^ Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 72-73. Libris 1393980 
  2. ^ [a b] Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 72-79. Libris 1393980 
  3. ^ Alma Söderhjelm och Carl-Fredrik Palmstierna (1944). Oscar I. Stockholm: Bonniers. sid. 70-88. Libris 22887