Hoppa till innehållet

Gustaf Lagerbielke (hovkansler)

Från Wikipedia
Gustaf Lagerbielke
Gustaf Lagerbielke på samtida teckning.
Född22 mars 1777[1][2]
Skeppsholms församling[1][2], Sverige
Död24 maj 1837[1][3] (60 år)
Klara församling[1][3], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningDiplomat[1], författare[1]
Befattning
Statsråd[1]
Hovkansler[1]
En av rikets herrar[1]
Stol nummer 10 i Svenska Akademien (1819–1837)[4]
FöräldrarJohan Gustaf Lagerbjelke[1]
SläktingarJohan Lagerbielke (syskon)
Utmärkelser
Kungliga Serafimerorden
Redigera Wikidata

Gustaf Lagerbielke, född 22 mars 1777 i Stockholm, död där 24 maj 1837, var en svensk greve, hovkansler, statsråd och ledamot av Svenska Akademien 1809–1837, stol 10.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Lagerbielke var son till överamiral Johan Gustaf Lagerbjelke, greve av Lagerbjelke och Ulrika Gustafva Ehrenhoff. Han blev 1795 kanslist och 1796 andre sekreterare vid kabinettet för utrikes brevväxlingen. 1801 utnämndes han till kabinettssekreterare, 1804 blev han statssekreterare. Han åtföljde Gustav IV Adolf under alla hans resor, men 1806 skedde en brytning mellan kungen och Lagerbielke under resa i Tyskland, och han skickades hem till Sverige för att förestå hovkanslersämbetet. Efter statsvälvningen 1809 blev han ordinarie innehavare av samma ämbete och några veckor därefter statsråd.

Han reste samma år till Frankrike för att underhandla om den fred som slöts i Paris januari följande år. Han övertalades av Karl XIII att stanna i Paris som ambassadör, där han dock råkade på obestånd genom en rad spekulationer och vidlyftigt leverne. Han räddades genom Karl XIV Johan och återkom till Sverige, där han 1821 upphöjdes till greve men ej introducerad. Han utnämndes 1822 till serafimerriddare och blev 1825 en av rikets herrar, och 1831 tillträdde han som statsråd en andra gång och behöll posten till sin död 1837. 1823–27 var han också förste direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler. Lagerbielke, som var ogift, slöt den grevliga ätten och ligger begraven i Katarina kyrka i Stockholm.[5]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Lagerbielke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10842, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Skeppsholms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0014/C I/2 (1723-1786), bildid: C0055381_00238, sida 520, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/8 (1837-1847), bildid: C0056145_00016, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenska Akademin ledamotsregister: lagerbjelke-gustaf, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 79. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Bergman, Gösta M. (1946). Regi och spelstil under Gustaf Lagerbjelkes tid vid Kungl. teatern: studier kring några av hans insceneringar. Skrifter / utgivna av Föreningen Drottningholmsteaterns vänner, 99-0278197-7 ; 6. Stockholm: Norstedt. Libris 22178 
  • Lagerbjelke, Gustaf i ledamotsregistret hos Svenska Akademien

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 10
Anders af Botin (1786) · Christoffer Bogislaus Zibet (1790) · Gustaf Lagerbielke (1819) · Carl Fredrik af Wingård (1838) · Henrik Reuterdahl (1852) · Paulus Genberg (1872) · Carl Snoilsky (1876) · Harald Hjärne (1903) · Fredrik Böök (1922) · Erik Lönnroth (1962) · Peter Englund (2002)
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Lagerbielke_(hovkansler)&oldid=55599897”