Carl Gustaf Löwenhielm (landshövding)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Gustaf Löwenhielm
Carl Gustaf Löwenhielm i uniform för Livregementets husarer, med kraschan för Serafimerordendolman samt även Svärdsordens riddartecken, Sankt Vladimirs orden och För tapperhet i fält på bröstet, runt halsen bär han ordenstecken för Serafimerorden samt Nordstjärneorden.
Titlar
Tidsperiod 1818-1858
Utnämnd av Karl XIV Johan
Tidsperiod 1824 - 1827
Utnämnd av Karl XIV Johan
Tidsperiod 1827-1843
Tidsperiod 1828-1843
Andra titlar Generaladjutant
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Kungliga Armén
Land Sverige
Tjänstetid ca. 1808 - 1856
Grad Generallöjtnant i armén
Enhet Livregementets husarer
Befäl Tredje militärdistriktet
Slag/krig Napoleons ryska fälttåg 1812

Sjätte koalitionskriget

Utmärkelser Serafimerorden
Svärdsorden
Nordstjärneorden
För tapperhet i fält
Sankt Vladimirs orden
Hederslegionen
Dannebrogorden
Personfakta
Född 30 januari, 1790
Long
Nationalitet Sverige Sverige
Död 18 maj 1858 (68 år)
Long
Begravd Grums kyrka, Löwenhielmska gravkoret
Frälse/adelsätt Löwenhielm
Far Carl Gustaf Löwenhielm
Mor Agneta Sophia Wrangel
Familj
Gift 15 september, 1817
Stockholm
Make/maka Jacquette Gyldenstolpe
Familj 2
Gift 2 23 februari, 1840
Wien
Make/maka 2 Natalie Alexandra von Buxhoeveden
Barn med 2 5 barn
Denna artikel handlar om landshövdningen Carl Gustaf Löwenhielm. För kanslipresidenten, se Carl Gustaf Löwenhielm.

Carl Gustaf Löwenhielm, född den 30 januari 1790Långs säteri i Grums socken, död där den 18 maj 1858, var en svensk greve, officer (generallöjtnant), diplomat, hovman och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Löwenhielm växte upp på fideikommisset Lång utanför Grums i Värmland som son till greven Carl Gustaf Löwenhielm och dennes hustru Agneta Sophia Wrangel. Han blev student vid Uppsala universitet 1803, och gick 1808 in som volontär vid Livregementets husarer och han blev samma år utnämnd till kornett. Han utnämndes 1811 till kavaljer hos Prins Oscar samt blev 1812 attaché vid den svenska beskickningen i Sankt Petersburg varvid han följde med den ryske kejsaren Alexander I samt dennes militära högkvarter under Napoleons ryska fälttåg 1812.

Den ryske kejsaren utnämnde Löwenhielm till sin adjutant och han var närvarande vid Slaget vid Borodino, slaget vid Leipzig och var med när de allierade marscherade in i Paris på våren 1814. För sina tjänster till Ryssland fick han Sankt Vladimirs orden samt Medaljen för 1812-års fälttåg. För sina tjänster tilldelades han även 1814 För tapperhet i fält och samma år repellerades han från sin tjänst vid beskickningen i Sankt Petersburg.

1815 erhöll han ryttmästares namn, heder och värdighet och redan 1816 fick han denna befattning vid sitt regemente. Han flyttades dock till generalstaben samma år, där han utnämndes till brigadadjutant vid Första artilleribriganden. Han befordrades till major 1817 och blev kammarherre 1818 samt befordrades till överstelöjtnant samt utnämndes till chef för kronprins Oscars stab 1818[1]

1821 utnämndes Löwenhielm till överste i generalstaben och följande år följde han kronprinsen på dennes friarfärd i Europa, bland annat då kronprinsen uppvaktade Josefina av Leuchtenberg som han senare gifte sig med. 1824 utnämndes Löwenhielm till ministerresident i Konstantinopel samt även till generalkonsul i Levanten. 1826 fick han befattningen generaladjutant han vantrivdes dock i Konstantinopel, varför han 1827 blev svensk extraordinär och plenipotentiär envoyé i Wien (Kejsardömet Österrike), och 1828 blev han det även i München (Kungariket Bayern).

Han befordrades till generalmajor 1835. Löwenhielm kunde 1843 lämna sin diplomatiska karriär och återvända till familjegodset Lång då han samma år utnämndes till landshövding av Göteborgs och Bohus län. 1844 blev han generallöjtnant blev 1847 generalbefälhavare över Tredje militärdistriktet och var 1848 överbefälhavare för de svenska trupperna som var förlagda på Fyn under Schleswig-holsteinska kriget. Han tog avsked från det militära 1856, och han var en av kung Oscar I:s förtrogna under Krimkriget.

Familj[redigera | redigera wikitext]

1817 gifte han sig med drottning Hedvig Charlottas hovfröken Jacquette Gyldenstolpe. Äktenskapet var olyckligt, främst då hans hustru blev kronprins Oscars älskarinna. Äktenskapet upplöstes 1828. 1840 gifte sig Löwenhielm på nytt, nu med riksgrevinnan och hovfröken hos den ryska kejsarinnan Alexandra Feodorovna, Natalie Alexandra von Buxhoeveden. Äktenskapet har beskrivits som lyckligt, och det föddes fem barn av vilka 3 nådde vuxen ålder.

Utmärkelser[2][redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1099 
  2. ^ Svenska adelns ättar-taflor, afdelning 2. Gabriel Anrep, 1858, sid 841.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Gillis Edenhjelm
Landshövding i Göteborgs och Bohus län
18431847
Efterträdare:
Olof Fåhræus