Jakobsdal, Göteborg
| Jakobsdal | |
| Byggnad | |
 Jakobsdal 1851
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Ort | Bö, Göteborg |
| Adress | Kvarteret 31 Kägelsnäckan |
| Byggnadsmaterial | trä |
Jakobsdal var en gård i stadsdelen Bö i Göteborg. Den var belägen vid Sankt Sigfrids plan, i kvarteret 31 Kägelsnäckan, där Ryska generalkonsulatet numera ligger.
Historik
Det tidigare namnet var Örgryte Stom. Den var sätes- eller avelsgård för avlöning av prästerskapet och brukades av två kyrkbönder. Bonden Börje Börjesson fick lagfart på gården år 1779, vilken inköptes av gästgivaren och handlanden J Jungqvist år 1809. Från år 1819, i samband med att gården köptes av apotekaren och assessorn Hans Jacob Cavallin, kom den att kallas för Jacobsdal.[1]
På området inrättade Cavallin ett kemiskt-tekniskt laboratorium och ett mindre bränneri, samt anlade stora medicinalväxtodlingar. Han lät även bygga ett orangeri, vilket brann ner år 1830. I laboratoriet skedde hösten 1832 en explosion, vid vilken en ung provisor dödades och flera personer skadades.[2] Cavallin dog på Jakobsdal den 4 december 1841.[1]
År 1915 köpte Fastighetsaktiebolaget Jakobsdal gården. Bolaget sålde eller arrenderade ut marken till bostadshus, medan huvudbyggnaden överläts till Betaniastiftelsen. Området stadsplanelades av Albert Lilienberg år 1924 och hyreshusen uppfördes under åren 1928–1932.[3]
I slutet av 1960-talet hyrdes huvudbyggnaden ut till Smålands nation för studentbostäder och samlingslokaler.[4] Jakobsdals gård revs år 1972.[5]
I området har Jakobsdalsgatan (1925), Laboratoriegatan (1925), Laboratorietrappan (1932) och Stomgatan (1925) fått namn efter gården och Cavallins laboratorieverksamhet.[6] Stomgatan bytte år 1952 namn till Örgryte Stomgata för att undvika förväxling med Storgatan.[7]
Referenser
Noter
Källor
- Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok : d. 1 och 2 (2:a Faksimiluppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). [Göteborg]: Sällskapet Örgryte odalmän, s. 32-33
- Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0, s. 114, 125
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.)
- Kjellin, Maja (1965). Kvarteret Kommerserådet i Göteborg: dess historia fram till våra dagar. Göteborg: Skandinaviska banken. Libris 1306140