Bö, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bö, nr 50
Stadsdel
Bögatan med Bö affärscentrum till vänster.
Bögatan med Bö affärscentrum till vänster.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda
Koordinater 57°42′6.17″N 12°0′34.41″Ö / 57.7017139°N 12.0095583°Ö / 57.7017139; 12.0095583
Area 145 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 50

är en stadsdel inom stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda i Göteborg. Bö gränsar till Delsjöns friluftsområde och bebyggelsen är en blandning av villor och flerfamiljshus. Stadsdelen har en areal på 145 hektar.[1]

Namnet Bö kommer av det fornvästnordiska ordet bø’r med betydelsen "gård". Namnet skrevs Bøø 1485, Böö 1565, Böe 1637 och 1738.[2]

Här finns även Böskolan, en grundskola som numera drivs som friskola med internationell profil. I områdets sydvästra del, granne med Liseberg, hade Bröderna Kanold sin choklad- och konfektyrfabrik. Byggnaden är numera ombyggd till kontor.

Inkorporering och utbyggnad från 1920-talet[redigera | redigera wikitext]

Sedan de östra delarna av Örgryte socken inkorporerats i Göteborgs stad år 1922, delades den upp i stadsdelarna Bö, Torp, Skår, Kallebäck, Gårda, Lunden, Kålltorp och Sävenäs, namngivna efter gamla gårdar. Stadsingenjören Albert Lilienberg lade samma år fram en plan för bostadsbyggande, framför allt villabebyggelse, för Bö, Torp, Kålltorp och en del av Skår. Runt Sankt Sigfrids plan och i Kålltorps egnahem genomfördes förslagen.[3]

Örgryte Trädgårdsstad uppfördes i början av 1920-talet på mark som tillhört Överås och Jakobsdal. Efter inkorporeringen 1922 fortsatte utbyggnaden i Bö Villastad och Örgryte Trädgårdsstad. Villor och radhus, bland annat vid Sankt Sigfridsgatan, präglades av 1920-talsklassicismen, medan planerna runt Brödragatan ändrades på 1930-talet, där funktionalismens idéer fick genomslag, vilket var Göteborgs första område i den stilen. Området var färdigutbyggd omkring år 1950.[4]

Under 1970-talet tillkom radhusområden på parkområdena vid Stora Gårda (1974) och Överås (1977). Jakobsdals gård vid Sankt Sigfrids plan revs 1972 och Sovjetunionens generalkonsulat kom att uppföras där. Vid Ekmanska sjukhuset uppfördes ett sjukhem år 1993.[5]

Bostadsområden[redigera | redigera wikitext]

Bö villaområde[redigera | redigera wikitext]

Norr om Delsjöbäcken ligger Bö villaområde med villor från såväl mitten av 1800-talet som 1920-talet, Örgryte gamla kyrka uppförd på 1200-talet, Örgryte nya kyrka från 1889, Bö herrgård, Överås och Wilhelmsberg.[6]

Bö villastad anlades norr och öster om Örgryte nya kyrka på 1890-talet. På 1920-talet tillkom Örgryte Trädgårdsstad väster därom och under åren 1925–1935 tillkom villaområdet längs Överåsgatan.[6]

Villa Soltorpet uppfördes år 1903 för skeppsredaren Werner Lundqvist efter ritningar av Georg Nordström och har en välbevarad inredning. I början av 1930-talet uppfördes flera trävillor i 1920-talsklassicism, ritade av Björner Hedlund, på Humlegårdsgatan, Bögatan och Herrgårdsgatan. På Bögatan 9–13 ligger ett radhus, som uppfördes i tre omgångar. Den första delen uppfördes 1925, de fem mellanliggande husen byggdes 1926 och den sista delen uppfördes 1938.[7]

Arkitekten Nils Olsson tog initiativet till Örgryte Trädgårdsstad, som stadsplanelades på Överås ägor av Albert Lilienberg år 1920 och bebyggdes under åren 1920–1930. Olsson ritade ungefär hälften av husen, bland annat den egna villan Olsagården. Området ligger norr och söder om Delsjövägen.[8] Orangerigatan, som avslutas med Tandåsplatsen och en radhuslänga i söder, är en del av Örgryte Trädgårdsstad.[9]

Området runt Överåsgatan stadsplanelades av Lilienberg under åren 1923–1925 och bebyggdes åren 1925–1931. Flera av husen ritades av Nils Olsson.[10]

Sankt Sigfridsgatan[redigera | redigera wikitext]

Längs Sankt Sigfridsgatan ligger radhus i 1920-talsklassicism uppförda under åren 1922–1928. Byggnaderna är uppförda i trä i två våningar och tegeltäckta sadeltak. Stadsplanen upprättades av Albert Lilienberg åren 1920–1924.[11]

Jakobsdalsgatan[redigera | redigera wikitext]

På område som tidigare tillhörde Jakobsdals gård ligger fyra storgårdskvarter på en höjd. Stadsplanen för området upprättades 1924 av Albert Lilienberg och bebyggdes under åren 1928–1932 med bostadshus om 5–6 våningar med fasader i rött eller gult tegel.[12]

Brödragatan[redigera | redigera wikitext]

Radhus vid Brödragatan.

Den av Albert Lilienberg upprättade stadsplanen ändrades åren 1933 och 1937 av dåvarande stadsplanechefen Uno Åhren i funktionalistisk anda. Vid Bångejordsgatan byggdes två radhuslängor åren 1934–1935. Under åren 1937–1938 uppfördes norr om Brödragatan radhus och vid Lillkullegatan parhus och ytterligare två radhuslängor tillkom åren 1943–1945. Merparten av husen ritades av Ingrid Wallberg. Husen är två–tre våningar med ljus putsfasad.[13]

Flerfamiljshusen vid Daltorpsgatan ritades av Ingrid Wallberg och uppfördes åren 1937–1938.[14]

Kvarteret Smaragdödlan[redigera | redigera wikitext]

Kvarteret Smaragdödlan.

Kvarteret mellan Bögatan, Delsjöbäcken och Lillkullegatan stadsplanelades 1944 av Uno Åhren och Gunnar Sundbärg och bebyggdes åren 1945–1948. Arkitekt var Nils Einar Eriksson, förutom för ett hus, som ritades av Ingrid Wallberg.[15]

Bebyggelsen består av lamellhus i tre våningar uppförda i gult tegel. I östra delen av området finns en låg länga med butiker, Bö affärscentrum.[15]

Tandåsgatan[redigera | redigera wikitext]

Hette förut Skogsstigen. Fick sitt nuvarande namn 1923 efter berget Tandås som den ligger på. Betydelsen av Tandås är troligen tända, ett gammalt namn på nedre loppet av Delsjöbäcken med dialektordet 'tanne,' 'tånge' som i 'brinnande tjärvedsfackla.' Den tolkningen skulle i så fall antyda fiske medd bloss eller justring.[16][17] Kvarteren vid gatan är: Kv. 23 Näckörat och kv. 90 Virvelsnäckan.[18]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1927 s. 59
  3. ^ Lönnroth, s. 113
  4. ^ Lönnroth, s. 113-114
  5. ^ Lönnroth, s. 114
  6. ^ [a b] Lönnroth, s. 115
  7. ^ Lönnroth, s. 120
  8. ^ Lönnroth, s. 121
  9. ^ Lönnroth, s. 124
  10. ^ Lönnroth, s. 121-122
  11. ^ Lönnroth, s. 123
  12. ^ Lönnroth, s. 125
  13. ^ Lönnroth, s. 127
  14. ^ Lönnroth, s. 131
  15. ^ [a b] Lönnroth, s. 128-129
  16. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.] red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 285.
  17. ^ Örgryte genom tiderna, [band II] Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924. Karta
  18. ^ Lokala Skattemyndighetens Gatuadressregister för Göteborgs Stad - 1969, samt förteckning över stadens församlingar, stadsdelar, kvarter, stadsägor, Lokala Skattemyndigheten, Göteborg 1969, s. 68.
Källor
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  • Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0 , s. 110-131

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]