Visa källa för Jesaja

[[Fil:Michelangelo, profeti, Isaiah 01.jpg|miniatyr|höger|300px|''Profeten Jesaja'', fresk av [[Michelangelo]] i [[Sixtinska kapellet]].]]
[[Fil:Isaiah scroll.PNG|miniatyr|höger|stående|Bokrulle med text på hebreiska.]]
'''Jesaja''' är en bok i judendomens [[Neviim]] ("profeterna") och kristendomens [[Gamla Testamentet|Gamla Testamente]] som traditionellt tillskrivits profeten Jesaja, verksam från cirka 740 till 700 f.Kr. Det finns dock ett klart stilbrott vid kapitel 40. De senare kapitlen tillskrivs nu ofta en eller flera senare författare, se [[Deuterojesaja]] och [[Tritojesaja]].

== Beskrivning ==
Fram till 1800-talet har den judiska traditionen och den kristna kyrkan varit överens om att boken utgör en enhetlig skrift med upphovsmannen Jesaja, Amos son. Detta styrks av en mängd olika källor. [[Septuaginta]]-översättningen (cirka år 250 f.Kr.) innehåller hela boken som en enda skrift. Den apokryfiska skriften [[Jesus Syraks vishet|Syrak]] (från omkring år 190 f.Kr.) citerar Jesaja 48:24ff. och utgår från att det är ord från "Jesaja, profeten"; det är alltså samma författare även efter 40:e kapitlet. Den judiske historieskrivaren [[Josefus]] menar att [[Kyros II|Koresh]], Babels konung, påverkades av Jesaja 45 när han sände hem judarna till sitt land. [[Dödahavsrullarna]] bevarade hela Jesaja som en enhetlig skrift. [[Nya Testamentet]] behandlar också Jesaja som ett verk av en enda man; man citerar hela Jesaja.

Boken har en del språkliga särdrag som kännetecknar hela skriften. I kapitlen 1–39 nämns "Israels Helige" 12 gånger, och i kapitlen 40–66 används uttrycket 13 gånger – sammanlagt 25 gånger. I resten av den hebreiska bibelskriften nämns det bara 6 gånger.
 
Boken innehåller detaljerade [[Profetia|profetior]] om [[Messias]]. Det talas om ''att det berg där Herrens hus är skall stå där fast grundat och vara det förnämsta bland bergen och upphöjt över andra höjder; och alla nationer skall strömma dit'', samt om en fredlig bro mellan [[Assyrien]], [[Israel]] och [[Egypten]]. Profetiorna om [[Herrens lidande tjänare]] i 53:e kapitlet betraktas av kristna som en utförlig beskrivning av [[Kristi lidande]].

Jesaja verkade som [[profet]] i [[Jerusalem]] i nästan 46 år, under flera olika kungar på 700-talet före [[Kristus]]. Under hans tid ägde många långvariga krig rum. Under denna tid växte [[assyrier]]na sig till en stormakt. Så småningom intresserade sig assyrierna också för israeliternas land, vilket på den tiden var uppdelat i två delar; Juda i söder, och Israel i norr. Efter utdragna strider mellan Assyrien och israeliterna (först på 730-talet och sedan 722–721 f.Kr.) gick det nordliga riket Israel under. Huvudstaden [[Samaria]] blev intagen år 721/722 f.Kr. Bara sydriket med Jerusalem som [[huvudstad]] stod kvar. Assyrierna tågade söderut och intog även delar av sydriket. Men man avbröt plötsligt sin [[belägring]] av Jerusalem, när assyrierna fick problem på annat håll i sitt vidsträckta rike. Bibeltexten i Jesaja hänvisar till detta som ett [[Gud]]s ingripande (se även [[Andra Kungaboken]] 19:5 ff.). Samma skeenden beskrivs ur ett assyriskt perspektiv på [[Sanheribs prisma]].

== Se även ==
*[[Lilit]] 

== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Book of Isaiah}}
* {{wikisource|Kategori:Jesaja}}
{{Personer i GT}}
{{Gamla Testamentet}}
{{Tanakh}}
[[Kategori:Gamla testamentet]]
[[Kategori:Profeter i Gamla Testamentet]]
[[Kategori:Nevi'im]]

[[de:Jesaja#Das Buch Jesaja]]