Jilin (stad)

	Jilin
kinesiska :	吉林市?
	pinyin: Jílín shì
	Typ av område:
Provinsnivå ; Prefekturnivå ; Häradsnivå ; Sockennivå	; '
Provins	Jilin ; (prefekturer i Jilin)
	Areal
Totalt	27 722 km²
Stadsdistrikt	3 817 km²
	Folkmängd
Totalt*	4 414 681 (2010); 159,2 inv./km²
Stadsdistrikt*	1 953 134 (2000); 511,7 inv./km²
	; Jilins läge i Jilin, Kina.
	*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-22.aspx; Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/cn-22.aspx;

OMRÅDESTYP SAKNAS I MALLEN

Jilin, även känd som Jilin City eller Kirin, är en stad på prefekturnivå i Jilin-provinsen i nordöstra Kina.

Historia

Staden grundades 1673 som en garnisonsstad i Manchuriet som då var beläget i en avlägsen del av Qingimperiet. Stadens och den omgivande provinsens namn härrör från en kinesisk förkortning av det manchuiska uttrycket girin ula, vilket betyder "längs med floden".^[1] Vid denna tid fick inte hankineser från det egentliga Kina invandra till Manchuriet, men i samband med att Ryska imperiet annekterade yttre Manchuriet 1860 bröts restriktionerna och på ett par decennier fick Jilin en hankinesisk befolkningsmajoritet. 1913 knöts Jilin till den expanderande Sydmanchuriska järnvägen som då var i japansk ägo.

I samband med att Japan gjorde Changchun till huvudstad i marionettstaden Manchukuo 1931 minskade Jilin i betydelse. 1949 blev Jilin åter provinshuvudstad i Jilin-provinsen, men förlorade denna ställning 1956.

Administrativ indelning

Staden Jilin består av fyra distrikt, ett härad och fyra städer på häradsnivå:

Stadsdistriktet Chuanying (船营区), 711 km², 450.000 invånare;
Stadsdistriktet Longtan (龙潭区), 1.209 km², 500.000 invånare;
Stadsdistriktet Changyi (昌邑区), 865 km², 590.000 invånare;
Stadsdistriktet Fengman (丰满区), 1.032 km², 250.000 invånare;
Häradet Yongji (永吉县), 2.625 km², 390.000 invånare;
Staden Panshi (磐石市), 3.867 km², 540.000 invånare;
Staden Jiaohe (蛟河市), 6.235 km², 460.000 invånare;
Staden Huadian (桦甸市), 6.624 km², 450.000 invånare;
Staden Shulan (舒兰市), 4.554 km², 660.000 invånare.

Källor

^ Förklaring av provinsernas namn från Folkets dagblad; Erich Hauer och Oliver Corff, Handwörterbuch der Mandschusprache (Wiesbaden: Harrassowitz, 2007), s. 190.

[1] Förklaring av provinsernas namn från Folkets dagblad; Erich Hauer och Oliver Corff, Handwörterbuch der Mandschusprache (Wiesbaden: Harrassowitz, 2007), s. 190.

[1]