Johan Anton August Lüdeke
| Johan Anton August Lüdeke | |
| Född | 24 augusti 1772[1] Magdeburg[1] |
|---|---|
| Död | 26 december 1838[1] (66 år) Stockholm[1] |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] Göttingens universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1], teolog, historiker |
| Befattning | |
| Adjunkt, Tyska S:ta Gertruds församling (1799–1801)[1] Hovpredikant (1801–1802)[1] Kyrkoherde, Norrköpings Hedvigs församling (1802–1808)[1] Kyrkoherde, Tyska S:ta Gertruds församling (1808–1838)[1] | |
| Föräldrar | Christoph Wilhelm Lüdeke[1] |
| Redigera Wikidata | |
Johan Anton August Lüdeke, född 24 augusti 1772 i Magdeburg, död 26 december 1838 i Stockholm, var en tysk-svensk luthersk präst, historiker och boksamlare; son till Christoph Wilhelm Lüdeke.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lüdeke föddes 24 augusti 1772 i Magdeburg. Han var son till kyrkoherden Christoph Wilhelm Lüdeke och Sophia Elisabeth Kohleisen i Stockholm. Lüdeke blev student i Uppsala höstterminen 1788 och student i Göttingen höstterminen 1791. Han blev filosofie magister i Göttingen 19 september 1798. Lüdeke prästvigdes 24 december 1799 i Uppsala och blev adjunkt vid Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm. Han blev extra ordinarie hovpredikant 17 juni 1801 och tog pastorsexamen 7 april 1802. Lüdeke blev 4 juni samma år kyrkoherde i Tyska församlingen i Norrköping. Den 20 december 1807 bytte han denna tjänst mot den som andre pastor i Tyska församlingen i Stockholm och tillträdde 1808. År 1817 blev han ensam pastor där och 15 oktober 1818 teologie doktor. Lüdeke avled 26 december 1838 i Stockholm och begravdes 3 januari 1839 av rektorn A. G. F. Fresses.[2]
Redan som student visade Lüdeke sig som en allvarlig specialforskare genom Dissertatio historica de ecclesia teutonica et templo S:tæ Gertrudis stockholmiense (1791) och fortsatte sina undersökningar över detta ämne. I arbetet Denkmal der Wiedereröffnung der deutschen Kirche in Stockholm (1823) utreds tyska släkter i Sverige och deras förgreningar. För övrigt utgav han några tal och predikningar. Hans dyrbara boksamling med omkring 600 handskrifter och över 14 000 band såldes 1840.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Lüdeke gifte sig 8 mars 1825 med Gustava Carolina Wadström (död 1834). Hon var dotter till rådmannen och grosshandlaren Per Gustaf Wadström och Ulrica Magareta Linroth.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1791 - Dissertatio historica de ecclesia teutonica et templo S:tæ Gertrudis stockholmiense. Uppsala.
- 1806 - Tal vid Grosshandlaren Johan Kuhlmans begrafning i S. Hedvigs kyrka i Norrköping d.- 17 Febr. 1806. Norrköping.
- 1823 - Denkmal der Wiedereröffnung der deutschen Kirche in Stockholm. Stockholm.
- 1823 - Grundritning öfver Tyska kyrkans tomt i Stockholm med Historisk Förklaring. Stockholm.
- 1824 - Tyska Skolhusets historia (Stockholms-posten).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Lüdeke, 2. Johan Anton August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 165-168, läst: 30 november 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 165-168. Libris 41149
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Lüdeke, 2. Johan Anton August i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)