Johan Forsell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Forsell
Född 8 november 1877[1]
Hovförsamlingen
Död 1 maj 1951 och 1 maj 1953[1]
Brooklyn
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Publicist och folkskollärare
Redigera Wikidata

Johan Forsell (född Jönsson), född 8 november 1877 i Hörby socken, död 1 maj 1951 i Stockholm, var en svensk lärare, författare och journalist.

Johan Forsell var son till trädgårdsmästaren vid Osbyholms slott Jöns Jönsson. Han läste vid folkskollärarseminariet i Lund 1894-1898 och tjänstgjorde efter avlagd folkskollärarexamen som vikarierande folkskollärare i Helsingborg 1898-1899 och extraordinarie folkskollärare i Malmö 1899-1900. Han fick inte fortsätta på den senare tjänsten då han ansågs ha radikala åsikter och ha ett farligt inflytande över eleverna, varför Forsell i stället tänkte sig att söka sig till journalistiken. 1902 avlade han mogenhetsexamen och blev därefter student vid Lunds universitet där han bland annat studerade filosofi, pedagogik och språkvetenskap. Han tjänstgjorde 1903-1904 som extraordinarie folkskollärare i Västervik men hade under studietiden börjat intressera sig för utbildningen vid skyddshem och arbetade därefter som lärare och föreståndare vid Jönköpings läns skyddshem på Långanäs 1904-1905, som föreståndare och förste lärare vid Hallands läns skyddshem på Mäshult 1905-1909 och extraordinarie folkskollärare i Stockholm 1909-1913 med tjänstgöring vid Stockholms stads uppfostringsanstalt vid Skrubba. Desillusionerad övergav han dock området och tjänstgjorde 1913-1937 som ordinarie folkskollärare vid Brännkyrka folkskola. Han fortsatte även sina språkvetenskapliga studier och studerade senare nationalekonomi och socialpolitik vid Stockholms högskola.

Därutöver var han verksam inom den lärarfackliga pressen. Vid bildandet av Sveriges folkskollärarförbund 1920 tog han initiativet till bildandet av förbundets tidning och var dess redaktör fram till 1945. 1921-1950 var han redaktör och utgivare av Folkskolans årsbok. Forsell var även 1937-1938 sekreterare i folkskollärarkårens seminariekommitté. Han arbetade under inflytande från Fredrik Wulff för en radikal stavningsreform, och tillämpade flera av dessa i sin tidning, vilket väckte mycket motstånd. En del av dessa kom dock senare att genomföras. 1932 ingick han som sekreterare i folkskollärarkårens skriftspråkskommitté.


Källor[redigera | redigera wikitext]