Johann Wilhelm Grüneberg
| Johann Wilhelm Grüneberg | |
| Född | 1751 Zerbst/Anhalt, Tyskland |
|---|---|
| Död | 21 augusti 1808 Brandenburg an der Havel |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Orgelbyggare |
| Föräldrar | Philipp Wilhelm Grüneberg |
| Redigera Wikidata | |
Johann Friedrich Wilhelm Grüneberg, född 1751 i Zerbst, död 21 augusti 1808 i Brandenburg an der Havel. Han var en tysk orgelbyggare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han tillhör en familj av orgelbyggare från regionen Magdeburg och senare i Pommern, som drev orgelbyggar verkstäder i Stettin och Greifswald. Hans far var orgelbyggaren Philipp Wilhelm Grüneberg.
Han arbetade för bland annat Gottlieb Scholtze i Neuruppin, men bosatte sig i 1775 i Brandenburg på Havel. Han började då bygga egna instrument som var från Joachim Wagner tradition, till vars elever hans mentor Scholtze tillhörde.
Förutom Scholtze och Ernst Julius Marx anses han vara den viktigaste märkiska orgelbyggaren under andra delen av 1700-talet. Till Grünebergs elever hör hans son Johann Carl Wilhelm Grüneberg och hans svåger Johann Simon Buchholz.
Grünebergs bostads- och verkstadsbyggnad, "Freyhaus", byggt 1723, är fortfarande helt intakt och ligger på huvudgatan i Brandenburg. Johann Wilhelm Grüneberg gifte sig två gånger. Den 25 januari 1776 gifte han sig med dottern till Brandenburgs rådsmurarmästaren Johann Dahlbritz och Maria Dorothea Dahlbritz, som dog 1779. Samma år gifte han sig med dottern till Brandenburgs bokbindare Johann Peter Anton Meier och Johanna Sophia Meier, med vilken han hade en son, Johann Carl Wilhelm Grüneberg (född 8 januari 1781).
Orgelverk (urval)[redigera | redigera wikitext]
Han sägs ha byggt totalt elva instrument:
| År | Ursprunglig kyrka | Stift | Bild | Manualer | Pedal | Stämmor | Bevarad orgel/fasad | Övrigt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1783 | Reformierte Johanniskirche, Berlin-Spandau | 1 | Självständig | 13 | 1902 slås Dorfkirche vid Bärenklau ihop (Spandau kyrkan rivs 1902). Uppsättningen av orgeln i Berlin-Spandau krävde att flera register togs bort så orgeln fick 1 manual, pedal och 10 stämmor. 1917 beslagtogs fasadpiporna för militära ändamål och smalt ner. 1928 reparerade Alexander Schuke orgeln och byggde nya fasadpipor av zink. Från 1991 restaurerades orgeln i en verkstad hos firma Alexander Schuke Potsdam Orgelbau GmbH. Påsken 2000 var orgeln i spelbart skick. Orgeln är med sina 13 stämmor den största bevarade instrumentet av Grüneberg.[1] | |||
| 1787 | St.-Moritz-Kirche, Mittenwalde | Nej/Ja | Ett nytt orgelverk byggdes 1890 av W. Sauer Orgelbau Frankfurt (Oder) som ersattes 1959 av ett nytt verk av Hermann Eule Orgelbau Bautzen.[2] | |||||
| 1793 | St. Johannis , Brandenburg an der Havel | 1 | Självständig | 15 | Ja (delvis)/? | 1814 säljs orgeln och sätts upp i Plaue. 1845 restaureras den av 1845 Johann Friedrich Turley. 1912 byggs orgeln om och utökas av Emil Heerwagen. 1984 restaureras den av Fahlberg Orgelbau. Idag har den 2 manualer, pedal och 17 stämmor. En del stämmor är bevarade. | ||
| 1794 | Dorfkirche, Saarmund | Ersatt 1840. | ||||||
| 1798 | Sankt-Katharinen-Kirche, Magdeburg | Säljs 1882 till Bonhoeffer-Kirche (Friedrichsbrunn) och förnyas där. | ||||||
| 1798 | St. Trinitatis, Genthin | Nej/Ja | Ersatt 1913 av Wilhelm Rühlmann. |
Webblänkar[redigera | redigera wikitext]
- ”Orgelbauer der Orgellandschaft Brandenburg”. http://www.orgellandschaftbrandenburg.de/orgelbauer/. Läst 17 september 2012.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Johann Wilhelm Grüneberg, 28 juli 2019.
|