Tyskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tyskar kan vara personer som har tyska som modersmål, eller personer som är medborgare i Tyskland. Efter andra världskriget har ordet tysk mer och mer fått innebörden tysk medborgare, dvs en nationalitet, istället för som tidigare en etnicitet. Exempelvis anser sig de flesta österrikare numera inte vara tyskar, något som tidigare varit självklart.

I Tyskland, Österrike och Schweiz, Liechtenstein och Luxemburg utgör tyskspråkiga majoriteten av befolkningen. Det bor även tysktalande i angränsande länder, såsom sydvästra Danmark, östra Belgien, Elsass och Lothringen i östra Frankrike, Sydtyrolen i Italien, Ungern, Polen samt västra Tjeckien. I absoluta tal finns det flest tyskspråkiga i Tyskland följt av Österrike, Schweiz och Frankrike i fallande ordning. Även Brasilien har en betydande minoritet tyskspråkiga. Enligt vissa uppskattningar talar uppemot 850–900 000 brasilianer tyska, de flesta är dock tvåspråkiga.

Under den tyska Hansanmedeltiden fick tyskar stort inflytande över Sveriges statsbildning och många ord för städernas näring och förvaltning är lånord från den tiden, som rådhus och borgmästare. Tyskarna fick epitetet garp, som var ett skällsord i betydelsen skrävlare. Skällsordet övergick därefter att betyda tysk i allmänhet och finns kvar i ortsnamn som Garpenberg och Garphyttan, ofta med anknytning till gruvdrift eftersom tysktalande till stor del byggde ut även den verksamheten i Sverige.[1][2]

I Namibia, som fram till slutet av första världskriget var den tyska kolonin Tyska Sydvästafrika, finns det också människor som har tyska som modersmål.

Historiskt sett har stora grupper tyskar också bott i östra Europa, främst sudettyskarna i Böhmen och Mähren, balttyskarna vid Östersjön och tyskarna öster om Oder–Neisse-linjen, men de flesta av dessa fördrevs vid slutet av och efter andra världskrigets slut, i samband med Nazitysklands sammanbrott. Det finns dock fortfarande kvar små minoriteter av tyskar i Östeuropa, förutom i Tjeckien, Polen, Ungern och Rumänien även i Ryssland, Estland och Lettland. I Sverige bodde det under medeltiden många tyskar i städerna.

Tidigare fanns det även en stor grupp så kallade volgatyskar i Ryssland, och senare Sovjetunionen. I takt med att tyskarna kom längre och längre in i Sovjet under andra världskriget befarade Stalin att volgatyskarna skulle kollaborera med nazisterna. Därför lät han sätta största delen av den manliga tyska befolkningen i Sovjet i arbetsläger. Sannolikheten för överlevnad där var mycket låg. Resten av populationen deporterades till Kazakstan, Sibirien och Centralasien. Nu (2011) utgör tyskarna 2 % av Kazakstans befolkning, cirka 300 000 personer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tyskar für alles - Företagskällan” (på sv-SE). Företagskällan. 16 september 2016. http://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/tyskar-fur-alles/. Läst 15 januari 2017. 
  2. ^ Harrison, Dick (2014). Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf?: jourhavande historiker rycker ut igen. Stockholm: Norstedt. Libris 14981449. ISBN 9789113059365