Johannes Gartman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Johannes (Johan) Gartman, född den 6 oktober 1624 i Mariestad [1], död den 1 oktober 1684 [2], var professor i juridik vid Uppsala universitet 1668-1684 [3].

Familj[redigera | redigera wikitext]

Johans föräldrar var enligt uppgift från okänd källa Nils Johansson och Katarina Johansdotter. Namnet Gartman tog han sig senare i livet, oklart när. Johan Gartman gifte sig den 17 november 1670 med änkan Margareta Eriksdotter Angerman,[1] en syster till Johan Upmarck Rosenadler.[4] Paret fick fem söner, varav tre dog unga. Namngivna är Johannes (Johan) (1671-1745), Ericus (Erik) (1673-1673) och Nicolaus (Nils) (1677-1677).[1] En styvdotter, Margareta, var gift med Johan Bilberg.[5]

Liv och karriär[redigera | redigera wikitext]

Johannes Nicolai (Nilsson) skrevs 1647 in vid Uppsala universitet[6] där han först studerade teologi och orientaliska språk[1]. I samband med att han 1653 blev informator för riksrådet Erik Karlsson Gyllenstiernas söner Konrad och Kristofer övergick han dock till att studera juridik.[1]

Ca 1656 reste han med sina gyllenstiernska disciplar ut i Europa, där han besökte flera universitet (bland annat det i Leiden).[1] Sammanlagt tillbringade han cirka 9 år på resor i Belgien, England, Frankrike, Italien och Tyskland.[7]

Gartman återkom till Uppsala 1667[1] och var under någon tid 1668 bibliotekarie hos Magnus Gabriel de la Gardie[7]. Han utnämndes i juni samma år till ordinarie professor av regeringen.[3] Han installerades dock inte förrän i maj 1670.[8] Han blev universitetets rektor två gånger (1672 och 1679) samt inspektor för Värmlands nation 1676.[1]

I mitten på 1670-talet anklagades Gartman för att ha köpt upp 200 tunnor råg som han tänkte sälja i Bergslagen, som var Uppsala spannmålshandlares speciella avsättningsort. Han åtalades och rågen togs i beslag, men saken gjordes slutligen upp genom förlikning.[9]

Under läsåret 1683-1684 verkar Gartman ha varit sjuk; han anger i föreläsningskatalogen för hösten 1684 att han föregående år delvis varit hindrad på grund av sjukdom och att han hoppades kunna ha viss undervisning under hösten.[7] Johan Gartman dog dock i oktober samma år.[8]

Enligt Värmlands nation (1939) räknades Johan Gartman till sin tids lärdaste män. Han beskrevs som ytterst vänlig, uppriktig, mild och försynt i sitt uppträdande. I samband med åtalet för spannmålshandel (se ovan) intygade hans svärfar, rådmannen Erik Angerman, att "han är sannerligen ingen arg själ".[1] Enligt samma källa verkade han ha varit både populär och allmänt aktad samt en duglig och effektiv professor.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Annerstedt, Claes (1908). Uppsala Universitets historia. Uppsala: Upsala Akademiska bokförlag 
  • Herdin, H. W. (1929). Uppsala på 1600-talet. Borgerskapet. Uppsala: Almqvist & Wiksells boktryckeri AB 
  • Malmström, Åke (1985). Juridiska fakulteten i Uppsala. Studier till fakultetens historia II: Den juridiska fakulteten under 1600-talet och början av 1700-talet. Uppsala: Uppsalal universitet 
  • Värmlands nation (1939). Värmlands nation i Uppsala från år 1595. Uppsala: Föreningen Nationen och Hembygden 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Värmlands nation, 1939
  2. ^ Annerstedt, 1908 ; Malmström, 1985
  3. ^ [a b] Annerstedt, 1908
  4. ^ http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=janeur&id=I28350&style=TABLE
  5. ^ Fants herdaminne för Danmarks socke, Uppsala ärkestift
  6. ^ Uppsala universitets matrikel
  7. ^ [a b c] Malmström, 1985
  8. ^ [a b] Annerstedt, 1908; Malmström, 1985
  9. ^ Herdin, 1929
Företrädare:
Gabriel Lillieflycht
Inspektor för Värmlands nation
1670–1684
Efterträdare:
Petrus Lagerlöf
Företrädare:
Petrus Rudbeckius
Uppsala universitets rektor
Ht 1672
Efterträdare:
Samuel Skunck
Företrädare:
Petrus Rudbeckius
Uppsala universitets rektor
Vt 1679
Efterträdare:
Olof Rudbeck d.ä.