Johannes Laurentii Stalenus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Biskop Johannes Laurentii Stalenus
KyrkaSvenska kyrkan

StiftDorpats stift superintendent
Period1648
FöreträdareHerman Samson
EfterträdareZacharias Klingius

StiftVäxjö stift, biskop
Period16491651
FöreträdareJoannes Baazius d.ä.
EfterträdareZacharias Lundebergius

Akademisk titelTeologie doktor 1648
Född1592
Jönköping
Död11 februari 1651

Johannes Laurentii Stalenus även känd som Stalenius, född i Småland 1592, död 11 februari 1651 i Växjö, var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, riksdagsman och biskop.

Vilka Johannes Laurentii Stalenus föräldrar var är okänt, vilket brukar tolkas som att han var av ringa ursprung. Anders Rhyzelius, som annars brukar ange föräldrar, skriver bara att Stalenius var född i Ölmstad och att han studerade i Jönköping, Växjö och Uppsala. Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige Svenska Män anger att hans far möjligen var kyrkoherde Laurentius Olmstadius.

1617 blev Stalenus filosofie magister vid Uppsala universitet sedan han disputerat för Jonas Magni Wexionensis med De elementis in specie igni nimirum, aere acqua & terra.[1] Han reste sedan på utrikes studieresor och utnämndes vid hemkomsten 1624 till professor i grekiska i Uppsala. 1640 fick han en professur i teologi. Han var en av dem som 1647 undertecknade Declaratio de Libris symbolicis. Han var motståndare till Johannes Elai Terserus och Johannes Messenius. 1631 och 1638 var han rektor för universitetet.

Han promoverades 1648 till teologie doktor. Drottning Kristina utsåg honom samtidigt till superintendent i Dorpat, men han hann inte bege sig dit innan Joannes Baazius d.ä. avled och Stalenus kallades då i stället av drottningen till att efterträda denne som biskop i Växjö stift. Han fick fullmakt som biskop och begav sig till Växjö 1650, men avled strax efter att han installerats i ämbetet. Innan dess representerade Stalenus prästståndet i riksdagen 1650, och stod i den egenskapen på allmogens sida mot aristokratin angående huruvida adelns gods skulle bli kronogods.

Stalenus var den första inspektorn för Östgöta nation i Uppsala 1645-1650. Han ansågs som en duktig versmakare på grekiska.

Stalenus var gift med Magdalena Eriksdotter Skeppera, dotter till Ericus Olai Skepperus, och fick med henne en dotter, Christina. Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige Svenska Män skriver att han var farfar till professor Lars Roberg, och att dottern Christina var gift med sysslomannen i Uppsala domkyrka Erik Berg, dottern Elisabeth var gift med en kyrkoherde, och att sonen Lars var adjunkt vid universitetet och sedan kyrkoherde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jonas Magni c Wexionensis; Matthiæ Eschillus, Stalenus Johannes Laurentius (1617) (på lat). ...Disputatio physica. De elementis in specie igni nimirum, aere acqua & terra... Svb præsidio... Jonæ Magnis... eventilandam... proponit... Iohannes Lavrentii Stalenvs Smolandus... Upsaliæ, excudebat Eschillus Matthiæ... MDCXVII.. Libris länk 
  • Anders Rhyzelius, Episcoposcopia Sviogothica
  • Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige Svenska Män, Volym 15
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Inspektor för Östgöta nation
1645–1650
Efterträdare:
Lars Fornelius