Tartu universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tartu universitets huvudbyggnad

Tartu universitet (tidigare Dorpats Universitet, estniska: Tartu Ülikool, latin: Universitas Tartuensis), är ett estniskt universitet i Tartu, som grundlades 1632 under svenskt styre. Det har tidigare varit känt som Dorpats universitet (Academia Dorpatensis, även Universitas Dorpatensis) samt Academia Gustaviana (1632–1665) eller Academia Gustavo-Carolina (1690–1710).

Tartu universitet är i dag Estlands största universitet, med filialer på andra estniska orter. Det har ungefär 18 000 studenter, varav ungefär 10 000 i Tartu och har elva fakulteter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Tartu universitets konstmuseum

Dorpats universitet grundades på initiativ av Petrus Kenicius[1] och Johan Skytte[källa behövs] som en utvidgning av det i oktober 1630 inrättade gymnasiet. Det fick sitt stadfästelsebrev av Gustav II Adolf, undertecknat den 30 juni 1632 i lägret vid Nürnberg. Johan Skytte var universitetets första rektor.

Dorpat låg vid denna tid i Svenska Livland. Universitetet inrättades som Sveriges andra, efter Uppsala universitet. (Greifswalds universitet, grundat 1456, var svenskt från 1648 till 1815.) De första studenterna kom hit 20-21 april samma år. Universitetet flyttades till Tallinn 1656, efter det att ryssarna intagit staden och och sprängt det. Det stängdes 1665. Nya statuter utfärdades 1689, och året därpå återinvigdes universitetet med teologen Olaus Moberg som rektor och tio professorer.

År 1699 flyttades universitetet till Pernau.

Genom åren har Tartu universitet fått nya herrar vid ett flertal tillfällen och lagts ned och återupprättats om vartannat. År 1802 återupprättades det som ett tyskspråkigt universitet (under rysk överhöghet), På 1890-talet russifierades universitetet och i samband med Estlands självständighet upprättades universitetet som Estlands statsuniversitet 1919. Under sovjetockupationen russifierades det ånyo och blev Estniska SSR:s statsuniversitet, men lyder efter 1991 under den estniska staten igen.

Den gamla anatomiska teatern var en av de första byggnaderna som öppnades efter att universitetet återupprättades 1802. Den byggdes 1805 och ritades av arkitekten Johann Wilhelm Krause.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gezelius, Georg (1778-1787). Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män, af Georg Gezelius, volym 1-4. 1778-1787.. Stockholm: Magnus Swederus. Libris 2400417 , volym 2

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • G. von Rausch, "Die Universität Dorpat und das Eindringen der frühen Aufklärung in Livland 1690-1710. Essen 1943.
  • Henrik Sandblad, "Om Dorpats universitet under dess äldsta skede 1632-1656." Lychnos. Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1975-1976, s. 211-235.
  • Universitetet i Dorpat under svenska tiden. Gustaf II Adolfs sista kulturskapelse. Uppsala 1932.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]