Johannes Phoenix
| Johannes Phoenix | |
| Född | 13 juni 1668[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 10 februari 1717[1] (48 år) Risinge församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Conrektor, Linköpings trivialskola (1697–1698)[1] Rektor, Linköpings trivialskola (1698–1700)[1] Lektor, Katedralskolan (1700–1703)[1] Kyrkoherde, Risinge församling (1703–1717)[1] Kontraktsprost, Bergslags kontrakt (1705–1717)[1] | |
| Föräldrar | Ericus Phoenix[1] |
| Släktingar | Erik Phoenix (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Phoenix, född 13 juni 1668 i Linköpings församling, Östergötlands län, död 10 februari 1717 i Risinge församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Phoenix föddes 1668 i Linköpings församling. Han var son till kyrkoherden Ericus Phoenix och Elisabeth Drewhausen. Phoenix började sina studier i Linköping och blev 13 juni 1685 student vid Uppsala universitet. Han avlade 11 december 1694 magisterexamen. Phoenix blev 6 februari 1697 konrektor vid Linköpings trivialskola och 28 mars 1698 rektor vid trivialskolan. 1700 blev Phoenix lektor i matematik vid Katedralskolan, Linköping. Han prästvigdes 1703 och blev kyrkoherde i Risinge församling. 1705 blev han kontraktsprost i Bergslags kontrakt. Phoenix var preses vid 1713 års prästmöte. Han avled 1717 i Risinge församling och begravdes 19 mars samma år.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Phoenix gifte sig 27 februari 1699 med Christina Schultin. Hon var dotter till kyrkoherden Olaus Erici Schult och Elisabeth Stjernman i Hedemora församling. Phoenix och Schultin fick tillsammans barnen Olaus Phoenix (1700–1700), rådmannen Eric Phoenix (född 1701) i Sundsvall, Anna Elisabeth Phoenix (1704–1704), Anna Christina Phoenix (född 1705) som var gift med fälskäraren Hartman Elias Eberhardt vid Västerbottens regemente och Elisabeth Margareta Phoenix (född 1708).[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1691 - De supremis Augusti, Uppsala.[2]
- 1693 - Gratulatio ad Hq. Spegel cum Theol. Doctor crearetur, Uppsala.[2]
- 1693 - Gratulatio ad S. Ciraenium Episcopum, Uppsala.[2]
- 1694 - Sciagraphia societatis a Lojola instit, Uppsala.[2]
- 1713 - De inferno, disp. syn, Linköping.[2]
- 1713 - Gravskrift över ärkebiskop Spegel.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 663, läst: 15 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 663. Libris 41149