Östergötlands län
- För andra betydelser av Östergötland och Östergötlands län, se Östergötland (olika betydelser).
| Östergötlands län | ||
| Län | ||
 Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Östergötland, Närke, Småland, Södermanland | |
| Region | Region Östergötland | |
| Läge | 58°24′38″N 15°36′49″Ö / 58.41056°N 15.61361°Ö | |
| Residensstad | Linköping | |
| Area | Rankad 11:e | |
| - Totalt | 10 562 km² | |
| Folkmängd | Rankad 4:e | |
| - Totalt | 471 583 (2022-09-30) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 44,6 invånare/km² | |
| Inrättat | 1634 | |
| Landshövding | Carl Fredrik Graf | |
| Länskod | 05 | |
| Geonames | 2685867 | |
| Länsbokstav | E | |
| Karta | SCB geodata | |
 Östergötlands läns läge i Sverige.
| ||
Östergötlands län är ett av Sveriges län, beläget i landets sydöstra del. Länets residensstad är Linköping. Östergötlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige. Region Östergötland har sedan 2015 tagit över den operativa verksamheten i länet.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Östergötland blev då ett eget län med Linköping som residensstad.[2] Länet benämndes före 1718 även som Linköpings län.
Tidigare län[redigera | redigera wikitext]
Östergötland bestod sedan unionstiden av fyra slottslän: Ringstaholms län, Stegeborgs län, Hofs län och Stäkeholms län (för Ydre och Kinda). Under slutet av 1400-talet las Ringstaholms län ner och Ydre och Kinda bröts ur Stäkeholms län samtidigt som Linköpings län och Vadstena län bildades.[3] Även fanns från slutet av 1500-talet ett livgeding kallat Bråborgs län och ungefär samtidigt bildades Finspånga län (härad).
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Länet omfattar landskapet Östergötland och mindre delar av angränsande landskap. Länets yta är 11 630 km², varav 10 562 km² är landareal. Nio procent av den totala arealen är vatten. En del av detta vatten är Göta kanal. Stenabohöjden i Ydre kommun är länets högsta punkt, som mäter 327 meter över havet. I öster gränsar länet mot Östersjön. I skärgården, med cirka 6 300 öar, sträcker sig tre djupa vikar in i länet: Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken.
Befolkning[redigera | redigera wikitext]
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
Linköping och Norrköping är befolkningsmässigt landets 8:e respektive 10:e största tätorter (2018) med ett inbördes avstånd på drygt 40 km. Kommunernas invånarantal kommer på 5:e respektive 9:e plats i Sverige och utgör tillsammans landets fjärde största storstadsregion. Tillsammans marknadsför sig kommunerna som East Sweden[4].
De största tätorterna i länet enligt SCB 31 december 2020[5]:
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Linköping | 115 672 |
| 2 | Norrköping | 97 854 |
| 3 | Motala | 31 340 |
| 4 | Mjölby | 13 947 |
| 5 | Finspång | 13 261 |
| 6 | Söderköping | 7 539 |
| 7 | Åby | 7 157 |
| 8 | Åtvidaberg | 6 934 |
| 9 | Ljungsbro | 6 783 |
| 10 | Vadstena | 5 714 |
Residensstaden är i fet stil
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Östergötlands län 1940–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1940 | 316 754 | |||
| 1945 | 332 933 | |||
| 1950 | 347 996 | |||
| 1955 | 355 344 | |||
| 1960 | 357 785 | |||
| 1965 | 366 072 | |||
| 1970 | 382 675 | |||
| 1975 | 387 088 | |||
| 1980 | 392 789 | |||
| 1985 | 393 585 | |||
| 1990 | 403 011 | |||
| 1995 | 416 443 | |||
| 2000 | 411 345 | |||
| 2005 | 416 303 | |||
| 2010 | 429 642 | |||
| 2015 | 445 661 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och SCB - Folkmängden inom administrativa områden 1910-1961. | ||||
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Traditioner[redigera | redigera wikitext]
Kultursymboler och viktiga personligheter[redigera | redigera wikitext]
Länsvapnet Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver.
Vapnet, som senast fastställdes 1972, är identiskt med landskapsvapnet. De obetydliga delar av angränsande landskap som ingår i länet har inte ansetts motivera någon särskiljning.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- P4 Östergötland - Sveriges Radios lokala kanal
- Östnytt - Regionalnyheter
- Lista över landshövdingar i Östergötlands län
- Historiska domsagor i Östergötlands län
- Lista över sekundära länsvägar i Östergötlands län
- Östgötatrafiken
- Östgötapendeln
- East Sweden
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022”. Statistiska centralbyrån. 11 november 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2022/. Läst 11 november 2022.
- ^ Regeringsform 1634
- ^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 355
- ^ http://www.fjarde.se/
- ^ ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 20 april 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Östergötlands län.- Länsstyrelsen i Östergötlands län
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||
| |||||||||||
