Östergötlands län
- För andra betydelser av Östergötland och Östergötlands län, se Östergötland (olika betydelser).
Östergötlands län | ||
Län | ||
Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
| ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Östergötland, Närke, Småland, Södermanland | |
Läge | 58°24′38″N 15°36′49″Ö / 58.41056°N 15.61361°Ö | |
Residensstad | Linköping | |
Area | Rankad 11:e | |
- Totalt | 10 562 km² | |
Folkmängd | Rankad 4:e | |
- Totalt | 467 095 (2020-09-30) [1] | |
Befolkningstäthet | ||
- Totalt | 44,2 invånare/km² | |
Inrättat | 1634 | |
Region | Region Östergötland | |
Landshövding | Carl Fredrik Graf | |
Länskod | 05 | |
GeoNames | 2685867 | |
Länsbokstav | E | |
Karta | SCB geodata | |
Östergötlands läns läge i Sverige.
|
Östergötlands län är ett av Sveriges län, beläget i landets sydöstra del. Länets residensstad är Linköping. Östergötlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige. Region Östergötland har sedan 2015 tagit över den operativa verksamheten i länet.
Historia[redigera | redigera wikitext]

Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Östergötland blev då ett eget län med Linköping som residensstad.[2] Länet benämndes före 1718 även som Linköpings län.
Tidigare län[redigera | redigera wikitext]
Östergötland bestod sedan unionstiden av fyra slottslän: Ringstaholms län, Stegeborgs län, Hofs län och Stäkeholms län (för Ydre och Kinda). Under slutet av 1400-talet las Ringstaholms län ner och Ydre och Kinda bröts ur Stäkeholms län samtidigt som Linköpings län och Vadstena län bildades.[3] Även fanns från slutet av 1500-talet ett livgeding kallat Bråborgs län och ungefär samtidigt bildades Finspånga län (härad).
Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver.
Vapnet, som senast fastställdes 1972, är identiskt med landskapsvapnet. De obetydliga delar av angränsande landskap som ingår i länet har inte ansetts motivera någon särskiljning.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Länet omfattar landskapet Östergötland och mindre delar av angränsande landskap. Länets yta är 11 630 km², varav 10 562 km² är landareal. Nio procent av den totala arealen är vatten. En del av detta vatten är Göta kanal. Stenabohöjden i Ydre kommun är länets högsta punkt, som mäter 327 meter över havet. I öster gränsar länet mot Östersjön. I skärgården, med cirka 6 300 öar, sträcker sig tre djupa vikar in i länet: Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken. Linköping och Norrköping är befolkningsmässigt landets 8:e respektive 10:e största tätorter (2018) med ett inbördes avstånd på drygt 40 km. Kommunernas invånarantal kommer på 5:e respektive 9:e plats i Sverige och utgör tillsammans landets fjärde största storstadsregion. Tillsammans marknadsför sig kommunerna som East Sweden[4].
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Östergötlands län 1940–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1940 | 316 754 | |||
1945 | 332 933 | |||
1950 | 347 996 | |||
1955 | 355 344 | |||
1960 | 357 785 | |||
1965 | 366 072 | |||
1970 | 382 675 | |||
1975 | 387 088 | |||
1980 | 392 789 | |||
1985 | 393 585 | |||
1990 | 403 011 | |||
1995 | 416 443 | |||
2000 | 411 345 | |||
2005 | 416 303 | |||
2010 | 429 642 | |||
2015 | 445 661 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och SCB - Folkmängden inom administrativa områden 1910-1961. |
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
De största tätorterna i länet enligt SCB 31 december 2018:
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Linköping | 111 267 |
2 | Norrköping | 96 766 |
3 | Motala | 31 385 |
4 | Mjölby | 13 507 |
5 | Finspång | 13 279 |
6 | Söderköping | 7 611 |
7 | Åby | 7 099 |
8 | Åtvidaberg | 7 001 |
9 | Ljungsbro | 6 689 |
10 | Vadstena | 5 764 |
Residensstaden är i fet stil
Se även[redigera | redigera wikitext]
- P4 Östergötland - Sveriges Radios lokala kanal
- Östnytt - Regionalnyheter
- Lista över landshövdingar i Östergötlands län
- Historiska domsagor i Östergötlands län
- Lista över sekundära länsvägar i Östergötlands län
- Östgötatrafiken
- Östgötapendeln
- East Sweden
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020”. Statistiska centralbyrån. 10 november augusti 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/-kvartal-3-2020/. Läst 19 november 2020.
- ^ Regeringsform 1634
- ^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 355
- ^ http://www.fjarde.se/
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Östergötlands län.
- Länsstyrelsen i Östergötlands län
|
|