John Lönnegren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
John Lönnegren.

John Alexander Lönnegren, född 12 december 1878 i Luleå, död 1949, var en svensk journalist och affärsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lönnegren var son till lektor August Valfrid Lönnegren och Ester Maria Elmstedt. Han studerade vid Uppsala universitet 1897-1902, tog jur.prel.ex. 1897 och blev fil.kand. 1901. Han var därefter lärare vid Nordiska lantbruksskolan i Hagaberg vid Jönköping hos P.J. Rösiö 1902-03. År 1916 blev han fil. dr i Greifswald.

Lönnegren var anställd vid Svenska Dagbladet i flera år från 1903, varunder han hann med att vara korrespondent i London och Berlin. Åren 1916-19 var han redaktionssekreterare vid Aftonbladet. Han var även utgivare av Svensk Motortidning 1906-07. Han använde signaturerna J.A.L., J.L., Never Mind och Mais.

Under finska inbördeskriget var han engagerad för den vita saken och var medlem i Föreningen Finlands vänner. Han erhöll Frihetskorset av tredje klass 1918.[1]

Lönnegren var även verksam inom näringslivet, bland annat som direktör för AB Edisons Kinetophon 1914 och från 1922 var han att anse som en självständig affärsman. 1924 blev han brasiliansk vicekonsul och från 1931 var han anställd på brasilianska legationen i Stockholm.

Han innehade en del förtroendeuppdrag också, som bland andra styrelseledamot vid DIF och AB Nya Banken.

1940 ställdes Lönnegren under övervakning av Allmänna säkerhetstjänsten (ASK), en föregångare till Säkerhetspolisen (Säpo). Han misstänktes vara en agent åt Abwehr. 1944 anhölls han. Lönnegren hade då gett 538 namn på flyktingar som flytt från Tyskland eller av Tyskland ockuperade områden till Abwehr, som sedan gav dem till Gestapo. I en senare rättegång befanns Lönnegren skyldig.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet 28/9 1918

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Publicistklubbens porträttmatrikel 1936. Stockholm 1936