Jönköpings stad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Jönköpings stad. För dagens kommun, se Jönköpings kommun. För tätorten, se Jönköping.
Jönköpings stad
fd kommun
Rådhuset-Jönköping.JPG
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
Kommun, nuJönköpings kommun
CentralortJönköping
Inrättad1284
1 januari 1863
InförlivatLjungarums landskommun (1910)
Järstorps landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iJönköpings kommun
Areal, befolkning
Areal93 kvadratkilometer ()
Läge
F Jönköping stad 1952.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°47′00″N 14°10′00″E / 57.783333333333°N 14.166666666667°Ö / 57.783333333333; 14.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings rådhusrätts domkrets
Koder
Kommunkod0680
Redigera Wikidata

Jönköpings stad var en tidigare kommun i Jönköpings län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Magnus Ladulås utfärdade 18 maj 1284 lov till Jönköping att hålla två återkommande marknader, vilket gör detta till det äldsta bevarade privilegiebrevet som en svensk stad fått, även om det inte i egentlig mening var något stadsprivilegium. Brevet bekräftades 1288 och 1338.[1] 1349 erkändes Jönköping "Bjärkaörätt" och därmed formella stadsprivilegier.[2]. Nya bekräftelser av dessa privilegier utfärdades 1417, av Karl Kutsson, alla tre Sturarna samt av Gustav Vasa 1524, som även utvidgade stadens stapelrätt. Redan 1283 hade ett franciskanerkloster grundats vid Lillesjön, i nuvarande stadsdel Väster, och runt detta växte det medeltida Jönköping fram.[1] Staden flyttades 1612 från Jönköpings slott till området öster om kanalen, mellan Vättern och Munksjön, nuvarande stadsdelen Öster.

Staden blev en stadskommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1910 inkorporerade staden Ljungarums landskommun.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1957 överfördes från Jönköpings stad två områden till Huskvarna stad. Ett område med 291 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,73 km² land överfördes från Ljungarums församling. Det andra ett område med 12 invånare och omfattande en areal av 0,87 km², varav allt land överfördes från Jönköpings Kristina församling.[4]
  • 1960 överfördes till Jönköpings stad och Ljungarums församling från Huskvarna stad ett område med 6 invånare och omfattande en areal av 0,03 km² land. Samtidigt överflyttades i motsatt riktning ett obebott område omfattande en areal av 0,001 km² land. Dessutom överfördes från Huskvarna stad till Jönköpings stad och Kristina församling ett område med 8 invånare och omfattande 0,07 km² land.[4]

Den 1 januari 1971 ombildades staden till Jönköpings kommun.[5] 1 januari 2016 inrättades distrikten Jönköpings Kristina distrikt och Jönköpings Sofia distrikt, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

Staden hade en egen jurisdiktion med rådhusrätt, vilken uppgick 1971 i Jönköpings tingsrätt.[6]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Stadsförsamlingen Jönköpings församling delades 1852 i Jönköpings östra församling (från 1927 Jönköpings Kristina församling) och Jönköpings västra församling (från 1927 Jönköpings Sofia församling).[7] 1910 tillkom Ljungarums församling och 1951 Järstorps församling.

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0614[8] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär koden även används för Ljungarums socken.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver. Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Det registrerades oförändrat 1974 för den nya kommunen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Jönköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 83,81 km², varav 81,78 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1957 omfattade staden den 1 november 1960 en areal av 93,36 km², varav 90,54 km² land.[4]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Jönköpings stad fanns del av tätorten Jönköping[a], som hade 49 648 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,3 %.[9]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vy över Smålands artilleriregementes kaserner. Troligen 1930-1940-tal.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[10]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 17,2 % i metallindustrin, 15,1 % med varuhandel, 7,2 % med hälso- och sjukvård samt personlig hygien och 7,7 % med övriga inom offentliga tjänster m.m., vilket omfattade militär verksamhet. 1 166 av förvärvsarbetarna (5,7 %) hade sin arbetsplats utanför staden.[10]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919111222
111222
4573,8
42
1920111222
111222
4533,5
40
19221101519
101519
4542,1
42
192619818
19818
4555,0
41
193020817
20817
4561,4
43
1934221112
221112
4562,6
42
19381241010
241010
4570,7
41
19423221010
3221010
4568,0
40
1946420129
420129
4569,0
40
195023148
23148
4579,4
378
19541211310
211310
4578,0
387
1958221112
221112
4578,8
387
1962241119
24119
4581,3
387
19661204119
204119
4582,4
378
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorten Jönköping var delad mellan flera kommuner:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 


Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ Skandinavien under unionstiden, Carl Gustaf Styffe
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 27. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  4. ^ [a b c d] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 5 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Jönköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 20 i pdf:en
  10. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 42-43. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.