Jonas Abraham Tornérhielm

Från Wikipedia
Jonas Abraham Tornérhielm
FöddJonas Abraham Tornérhielm[1]
30 oktober 1798[2][1]
Låssa församling[1], Sverige
Död19 oktober 1877[2] (78 år)
Landskrona församling[2][3], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[2]
SysselsättningÄmbetsman[2]
Redigera Wikidata

Jonas Abraham Tornérhielm, född 30 oktober 1798 i Låssa församling, Uppsala län, död 19 oktober 1877 i Landskrona församling, Malmöhus län, var en svensk häradshövding.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tornérhielm föddes 1798Säbyholm i Låssa församling. Han var son till överstelöjtnanten Adolf Fredrik Tornérhielm och Erika Catharina von Engeström. Tornérhielm blev 19 februari 1812 student vid Lunds universitet och senare extra ordinarie notarie vid Göta hovrätt. Han blev vice häradshövding och 14 januari 1824 Namn, heder och värdighet häradshövding. Den 21 september 1838 blev han häradshövding i Dals och Lysings häraders domsaga och samma datum häradshövding i Sunnerbo domsaga. Tornérhielm avled 1877 i Landskrona församling.[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Tornérhielm gifte sig 30 oktober 1826 på Fredriksberg med Sofia Maria Bagge af Söderby (1802–1887). Hon var dotter till majoren Gustaf Vilhelm Bagge af Söderby och Gustava Carolina Militz. De fick tillsammans barnen Fredrik Gustaf Tornérhielm (1827–1910), Eleonora Erika Sofia Tornérhielm (1829–1891), Hedvig Carolina Charlotta Tornérhielm (1830–1866), Abraham August Tornérhielm (1832–1915), Carl Henrik Tornérhielm (1833–1833), Erik Vilhelm Tornérhielm (1833–1833), Carl Vilhelm Tornérhielm (1834–1886), Amalia Maria Tornérhielm (1835–1911), Aurora Vilhelmina Tornérhielm (1837–1904), Erik Verner Tornérhielm (1838–1918), Hilda Gustava Tornérhielm (1839–1932), Axel Oskar Tornérhielm (1840–1859), Jonas Adolf Tornérhielm (född 1841), Emma Fredrika Tornérhielm (1842–1908), Ida Teresia Tornérhielm (1843–1879) och Sofia Lovisa Ulrika Tornérhielm (1845–1845).[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ArkivDigital online, läs online, läst: 28 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 8, Norstedts förlag, 1934, s. 328, läst: 28 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 28 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1934). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 8 Stålarm-Voltemat. Stockholm: Norstedt. sid. 328. Libris 10076764