Göta hovrätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göta hovrätt
Hovrätt
Dagens Göta Hovrätt
Dagens Göta Hovrätt
Göta hovrätt vapen.svg
Hovrättens vapen
Land Sverige Sverige
Län Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Örebro, Västra Götaland1
Kansliort Jönköping
Inrättad 1634
Överklagas till Högsta domstolen
Tingsrätter Linköping, Norrköping, Eksjö, Jönköping, Växjö, Kalmar, Skaraborg och Örebro.
Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Officiell webbplats: www.gotahovratt.se
1 De delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Skaraborgs län.

Göta hovrätt är en svensk hovrätt med säte i Jönköping. Göta hovrätt instiftades under drottning Kristinas förmyndarregering den 5 november 1634. Domstolen fick sin kansliort i Jönköping. Den är den näst äldsta av Sveriges sex hovrätter. Den första hovrätten i Sverige var Svea hovrätt som inrättades 1614.

President för Göta hovrätt är sedan 2016 Charlotte Brokelind.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hovrättens verksamhetsområde var från början Götaland i dess dåvarande omfattning inkluderande Värmland. Efter frederna i Brömsebro år 1645 och i Roskilde 1658 tillfördes landskapen Blekinge, Bohuslän, Halland och Skåne. I syfte att avlasta Göta hovrätt inrättades år 1820 Hovrätten över Skåne och Blekinge och 1948 Hovrätten för Västra Sverige. 1 juli 1992 överfördes Örebro län till hovrättens domkrets.

Domkretsen omfattar numera Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Östergötlands och Örebro län samt gamla Skaraborgs län. Tingsrätter under Göta hovrätt finns i Örebro, Skövde, Norrköping, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö och Kalmar.

Hovrättspresidenter[redigera | redigera wikitext]

Byggnad[redigera | redigera wikitext]

Hovrättsbyggnaden i Jönköping togs i bruk år 1650 och är därmed den byggnad i Sverige som under längst tid används för rättsskipning. Möjligen gick uppdraget att rita den för sin tid stora byggnaden till den kunglig arkitekten Simon de la Vallée omkring 1639, men belägg för detta saknas. Fasadben är av sandsten från Trånghalla vid Vättern, varifrån stenen roddes på pråmar. En uppmätningsritning i Överintendentsämbetets arkiv i Riksarkivet av Olof Tempelman från 1775 visar hovrättsbyggnaden med sin 1600-talsfasad och en stor fronton med riksvapnet samt det ståtliga höga karnissvängda taket av riddarhustyp. Detta tillkom omkring 1680 till följd av att det första taket hade brister i konstruktionen.

Heraldiskt vapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring. Skölden krönt med kunglig krona. Vapnet antogs år 2003

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kongl. Göta Hofrätt i Sveriges statskalender 1877
  2. ^ Kongl. Göta Hofrätt i Sveriges statskalender 1881
  3. ^ Kungl. Göta hofrätt i Sveriges statskalender 1905
  4. ^ Kungl. Göta hovrätt i Sveriges statskalender 1925
  5. ^ Göta hovrätt i Sveriges statskalender 1964
  6. ^ Åqvist, Erik i Vem är det 1993

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]