Hoppa till innehållet

Jordbävningen i San Francisco 1906

Från Wikipedia
Jordbävningen i San Francisco 1906
Quake.jpg
Arnold Genthes kända fotografi av jordbävningens följder, med vy mot en brand på Sacramento Street.
1906-04-18_San_Fransisco,_California_M7.9_earthquake_shakemap.jpg
Datum1906-04-18
Tidpunkt05:12:27 UTC-8
Drabbade områdenUSA Kalifornien, USA
Magnitud7.8 Mw[1]
Djup8 kilometer (5 engelska mil)[2]
Epicentrum37°45′N 122°33′V / 37.75°N 122.55°V / 37.75; -122.55
Orsakförkastning på två förkastningsplan i San Andreasförkastningen, dvs tektoniskt ursprung
Skador
Döda+3 000
(uppskattningsvis 3 425)
Följderomfattande ras och bränder; ca 28 000 byggnader förstördes; upp till 250 000 hemlösa
Film från San Francisco efter jordbävningen.

Jordbävningen i San Francisco 1906 var en stor jordbävningskatastrof som drabbade San Francisco och norra Kaliforniens kust 18 april 1906. Jordbävningen hade en uppskattad magnitud på 7,9 och skedde längs med San Andreasförkastningen.

Mer än 3 000 av San Franciscos invånare avled och 80 procent av staden förstördes, till stor del på grund av de bränder som bröt ut som en följde av jordbävningen. Händelsen har kommit att bli den dödligaste jordbävningen i USA:s historia, liksom den dödligaste naturkatastrofen i Kalifornien.

Förlopp

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

San Andreasförkastningen är del av den tektoniska gränsen mellan Stillhavsplattan och Nordamerikanska plattan.[3] Förkastningen karaktäriseras av en längsgående rörelse, där den västra plattan (Stillahavsplattan) rör sig norrut i förhållande till den östra plattan (Nordamerikanska plattan). Förkastningen löper utefter hela Kaliforniens längd, från Salton Sea i söder till Cape Mendocino i norr, vilket totalt motsvarar en sträcka på 1 300 kilometer.

I samband med jordbävningen observerades en sammanlagd förflyttning av jordytan på cirka 6 meter. Geodetiska mätningar har visat på en förflyttning på uppemot 8,5 meter.[4]

Jordbävningen

[redigera | redigera wikitext]

Klockan 05:12 lokal tid, onsdagen den 18 april 1906, inträffade jordbävningen. Den mest accepterade teorin angående skalvets styrka föreslår en momentmagnitud på 7,8; allt från 7,7 till 8,3 har dock föreslagits.[5] Epicentrum låg till havs, cirka tre kilometer från staden, och skakningarna kändes från Oregon till Los Angeles, och så långt inåt land som till centrala Nevada.[6]

Hydrauliskt guldletande i Kalifornien på 1880-talet, en arbetsmetod som i förlängningen ökade på risken för (mindre) jordskalv.

Ett kraftigt förskalv föregick huvudskalvet med cirka 20 till 25 sekunder. De kraftiga skakningarna under huvudskalvet varade sedan cirka 42 sekunder. Under flera årtionden före jordbävningen hade området drabbats av ett flertal mindre jordbävningar. Dessa har visat sig ha en stark säsongsmässig variation och orsakas av en kraftig säsongsmässig sedimentering i havsvikar ovan själva förkastningen. Denna sedimentering hade ökat som ett resultat av hydrauliskt guldletande.[7]

Epicentret för skalvet låg sannolikt ute i havet, nordväst om Golden Gate.[8][9]

Skador

[redigera | redigera wikitext]

Dödsfall och hemlösa

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga rapporter om dödssiffror varierade från 375 till över 500.[10] Hundratals dödsoffer i Chinatown lämnades dock utanför de rapporterna. Den sammanlagda dödssiffran är fortfarande oklar, men olika beräkningar på mellan 700 och över 3 000 döda har nämnts. 2005 fastslog staden San Franciscos stadsstyre siffran "mer än 3 000" som den officiella.[11] De flesta dödsfallen inträffade i själva San Francisco, men 189 rapporterades in från andra delar runt Bay Area. Även närliggande städer som Santa Rosa och San Jose drabbades svårt av skalvet.[12]

Mellan 227 000 och 300 000 människor blev hemlösa som en följd av jordbävningen, av en sammanlagd invånarsiffra på cirka 410 000 San Francisco-bor. Hälften av de som evakuerades flydde över San Franciscobukten till Oakland och Berkeley. Samtidiga tidningsrapporter beskrev hur Golden Gate park, Presidio, Panhandle och stränderna mellan Ingleside och North Beach var övertäckta av hastigt uppsatta tält. Över två år efter skalvet fanns många av dessa tältläger fortfarande kvar.

Relativ utveckling och dokumentation

[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för skalvet hade San Francisco vuxit till att bli USA:s nionde största stad, liksom den största på USA:s västkust. Sedan mitten av 1800-talet hade staden utvecklats till ett centrum för finanser, handel och kultur i västra USA, och där fanns västkustens livligaste hamn. Över 80 procent av staden förstördes i jordbävningen och i bränder, och även om staden byggdes upp gynnades utvecklingen i Los Angeles och södra Kalifornien relativt sett av det skedda. Los Angeles kom under 1900-talet att växa förbi San Francisco i storlek och betydelse i den västra halvan av USA. Många av stadens ledande poeter och författare flyttade ut till Carmel-by-the-Sea, där den nya konstnärskolonin existerar än på 2000-talet.[13]

"Lawson-rapporten" från 1908, ledd av professorn med samma namn från University of California, visade att San Andreasförkastningen även löpte nära Los Angeles.[14] Jordbävningen var den första naturkatastrofen av denna magnitud som dokumenterades med hjälp av fotografier och film, vid en tid när seismologin hade blivit en seriös vetenskap.[15]

Eldsvådor

[redigera | redigera wikitext]

Jordbävningen och dess efterskalv försorsakade stora materiella skador, men det var de efterföljande bränderna som drabbade flest människor. Uppskattningsvis mellan 80 och 95 procent av den totala förödelsen kan skyllas på de bränder som tog vid efter skalvet[n].[16] Trasiga gasledningar ledde under de kommande tre dagarna till att ett drygt 30-tal bränder utbröt, vilket medförde att cirka 25 000 byggnader på totalt 490 stadskvarter brann ner.[17]

"Skinka- och ägg-branden" (Ham and Eggs Fire[18]) bröt ut på morgonen den 18 april, runt Hayes Street och Gough Street. Den förorsakades av att en kvinna tänt sin spis för att laga frukost, omedveten som hon var om den svårt skadade skorstenen i huset. Branden ledde till att 30 kvarter brann ner,[19] inklusive ett college, stadsarkivet och stadshuset.[20][21][22][23][24]

Några av bränderna startades när San Franciscos brandkår, ovan vid hanteringen av dynamit, försökte spränga hus för att skapa brandgator. Detta ledde ofta istället till att byggnaderna fattade eld. Räddningstjänsten hade redan förlorat sin högste chef, som dött av själva jordbävningen.[25] Först efter fyra dagar upphörde de sista bränderna.

Bränderna förvärrades ytterligare när många invånare satte eld på sina egna jordbävningsskadade hus. Detta gjordes som ett resultat av att hemförsäkringarna endast täckte skador orsakade av bränder, inte av jordbävningar.[26][27]

Ett hus som blev lågornas rov var Palace Hotel, som sett många kungligheter och andra celebriteter passera revy. Husbygget från 1875 finanserades av William Ralston, medgrundare av Bank of California och känd som "mannen som byggde San Francisco". I april 1906 kom sångaren Enrico Caruso och medlemmar av Metropolitan Opera Company till San Francisco för att ge en serie konserter på Grand Opera House. Natten efter att Caruso framträtt i Carmen vaknade tenoren tidigt på morgonen – i sin svit på Palace Hotel – av en kraftig stöt. Han tog sig så fort han kunde ut ur staden och svor att aldrig mer sätta sin fot i San Francisco. Caruso avled 1921 och höll sitt ord. Operakompaniet förlorade samtidigt all sin dekor, rekvisita och scenkläder i jordbävningen och de efterföljande bränderna.[28]

Några av de största förlusterna, på grund av bränderna, gjordes i olika vetenskapliga laboratorier. Kuratorn i botanik vid California Academy of Sciences lyckades rädda hela samlingen med typexemplar vid akademin, innan resten av den största botaniska samlingen i västra USA förstördes av elden. Delstaten Kaliforniens första flagga, använd vid utropandet av den kortlivade Republiken Kalifornien 1846, blev lågornas rov.[29]

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Stadens brandchef hade dött av själva jordbävningen, och hans tillfälliga efterträdare sökte hindra bränderna med hjälp av dynamit. General Frederick Funston beordrade federala trupper att hjälpa till under den uppkomna nödsituationen.

Under de första dagarna patrullerade delar av de över 4 000 utkommenderade soldaterna längs med stadens gator, för att avskräcka folk från att plundra det lokala myntverket, postkontor och stadsfängelset. De bidrog även med den omdiskuterade metoden att spränga brandgator i brändernas väg. Armén hade även ansvaret för att ge nödproviant, husrum och kläder till de många tiotusentals hemlösa som vandrade omkring i staden. Först den 1 juli 1906 tog civila myndigheter över ansvaret för räddningsinsatserna, och först då drog sig armén tillbaka från det som då återstod av San Francisco.

Trots patrullerande soldater förekom fall av plundring, och major Schmitz utfärdade en order som gav hans soldater och stadens polisstyrka rätten att skjuta skarpt på alla och envar som ertappades med att plundra – eller utföra något annat brott.[30] Beskyllningar kom även mot vissa soldater för att själva ägna sig åt plundring.[31]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Förlusterna i hus och egendom i samband med jordbävningen och bränderna har beräknats till mer än 400 miljoner dollar, motsvarande ett nutida (år 2024) värde på 10,4 miljarder US-dollar.[11]

Politiker och företagsledare talade så tyst de kunde om de verkliga effekterna av jordbävningen, eftersom de fruktade uteblivna investeringar i en stad som snabbt behövde byggas upp. I sitt första offentliga uttalande efter katastrofen nämnde guvernör George Pardee endast bränderna och undvek det ominösa ordet jordbävning.[32]

Det utarbetades planer på återuppbyggnaden av San Francisco redan medan bränderna pågick. Det slutliga byggnadsarbetet försenades dock av det faktum att in princip alla lokala bankinstitutioner själva hade fått se sina huvudkontor brinna upp.

Återuppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Jordbävningen hade en central roll i den vidare utvecklingen av University of California, San Francisco och dess medicinska fakultet. Fram till 1906 hade man ingen egen sjukhusavdelning, men genom skalv och bränder fick mer än 40 000 människor lov att inkvarteras i tältläger i Golden Gate Park. Där bidrog utbildad personal på universitetet med nödvändig vård. För första gången kom lärosätet, med sin något perifera placering, i kontakt med en stor mängd stadsbor från stadskärnan, vilket aktualiserade behovet av en egen medicinsk avdelningen på skolan. I april 1907 renoverades en av universitetsbyggnaderna med plats för 75 patienter, varefter även en sjuksköterskeutbildning i förlängningen kom att etableras.[33]

I återuppbyggnaden av staden återskapades den tidigare gatuplanen, samtidigt som gatorna gjordes bredare, fler genomfartsleder anlades och en tunnelbana byggdes under Market Street. Kalksten för att bygga upp de förbrända byggnaderna i centrum hämtades från det närbelägna stenbrottet Rockaway.[34]

Stadens styre gjorde sina försök att utvisa den kinesiska befolkningen och andra fattiga stadsbor från San Francisco.[35] Detta lyckades inte, och Chinatown byggdes upp i den mer moderna och västligt arkitektoniska stil som den har på 2000-talet. Förstörelsen av stadshuset, och en förlamad lokal administration, gav också möjlighet för kinesiska stadsbor att få över släktingar från Kina.[36][37]

Återuppbyggnaden av San Francisco var relativt snabb. Den var i stort sett färdig runt 1915, när Världsutställningen arrangerades i staden för att både fira Panamakanalens slutförande och San Franciscos återuppväckande ur askan.[38]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 13 april 2026.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Where can I learn more about the 1906 Earthquake? Arkiverad 27 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine., Berkeley Seismological Laboratory.
  2. ↑ Location of the Focal Region and Hypocenter of the California Earthquake of April 18, 1906
  3. ↑ Segall, Paul; Lisowski, Mike (1990-11-30). ”Surface Displacements in the 1906 San Francisco and 1989 Loma Prieta Earthquakes” (på engelska). Science 250 (4985): sid. 1241–1244. doi:10.1126/science.250.4985.1241. ISSN 0036-8075. https://www.science.org/doi/10.1126/science.250.4985.1241. Läst 18 april 2026.
  4. ↑ ”How large was the offset?” (på engelska). earthquake.usgs.gov. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222063303/http://earthquake.usgs.gov/regional/nca/1906/18april/offset.php. Läst 18 april 2026.
  5. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 september 2006. https://web.archive.org/web/20060926161823/http://quake.wr.usgs.gov/info/1906/magnitude.html. Läst 13 januari 2014.
  6. ↑ Gibson, Christine (augusti/september 2006). ”AmericanHeritage.com / Our 10 Greatest Natural Disasters” (på engelska). www.americanheritage.com. Arkiverad från originalet den 5 december 2010. https://web.archive.org/web/20101205074823/http://www.americanheritage.com/articles/magazine/ah/2006/4/2006_4_26.shtml. Läst 18 april 2026.
  7. ↑ Westaway, R. (2002-01). ”Seasonal Seismicity of Northern California Before the Great 1906 Earthquake:” (på engelska). Pure and Applied Geophysics 159 (1): sid. 7–62. doi:10.1007/PL00001268. ISSN 0033-4533. http://link.springer.com/10.1007/PL00001268. Läst 18 april 2026.
  8. ↑ ”Location of the Focal Region and Hypocenter of the California Earthquake of April 18, 1906”. alomax.free.fr. http://alomax.free.fr/posters/1906-focus/. Läst 18 april 2026.
  9. ↑ Mandelbaum, Ryan F. (30 januari 2019). ”How Scientists Used a 1906 Photo to Find the Center of San Francisco's Most Infamous Earthquake” (på amerikansk engelska). Gizmodo. https://gizmodo.com/how-scientists-used-a-1906-photo-to-find-the-center-of-1832208787. Läst 18 april 2026.
  10. ↑ The New York Times (19 april 1906). ”English: Newspaper headline (The New York Times, April 19, 1906) describing the 1906 San Francisco earthquake”. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:19060419_San_Francisco_Earthquake_-_The_New_York_Times.jpg. Läst 18 april 2026.
  11. 1 2 ”Casualties and damage after the 1906 Earthquake” (på engelska). earthquake.usgs.gov. https://earthquake.usgs.gov/earthquakes/events/1906calif/18april/casualties.php. Läst 18 april 2026.
  12. ↑ ”'All the buildings fell at once': A look back at the 1906 earthquake in Santa Rosa” (på amerikansk engelska). The Press Democrat. 17 april 2026. https://www.pressdemocrat.com/2026/04/17/all-the-buildings-fell-at-once-a-look-at-the-1906-earthquake-in-santa-rosa/. Läst 18 april 2026.
  13. ↑ Klein, Barbara J. (2005). ”The Carmel Monterey Peninsula Art Colony: A History; article by Barbara J. Klein”. www.tfaoi.com. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090827084926/http://www.tfaoi.com/aa/5aa/5aa300.htm. Läst 18 april 2026.
  14. ↑ California. State Earthquake Investigation Commission (1908). The California earthquake of April 18, 1906. Report of the State Earthquake Investigation Commission ... Washington, D.C., Carnegie Institution of Washington. sid. 25. http://archive.org/details/californiaearth00reidgoog. Läst 18 april 2026
  15. ↑ ”1906 Marked the Dawn of the Scientific Revolution”. earthquake.usgs.gov. https://earthquake.usgs.gov/earthquakes/events/1906calif/18april/revolution.php. Läst 18 april 2026.
  16. ↑ Tobriner, Stephen (2006-04). ”An EERI Reconnaissance Report: Damage to San Francisco in the 1906 Earthquake—A Centennial Perspective” (på engelska). Earthquake Spectra 22 (2S): sid. 11–41. doi:10.1193/1.2186693. ISSN 8755-2930. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1193/1.2186693. Läst 18 april 2026.
  17. ↑ ”The Great 1906 Earthquake & Fires of San Francisco”. mceer.buffalo.edu. Arkiverad från originalet den 4 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140204122356/http://mceer.buffalo.edu/1906_earthquake/san-francisco-earthquake.asp. Läst 18 april 2026.
  18. ↑ Bear Photo Co (21 juli 1906). ”[View of fires--including Ham and Eggs fire, right center--looking east along Fell St. City Hall, center.”]. https://calisphere.org/item/ark:/13030/hb167nb1qr/. Läst 18 april 2026.
  19. ↑ ”Earthquake Fires” (på amerikansk engelska). California Fire Prevention. https://www.calfireprevention.org/earthquake-fires/. Läst 18 april 2026.
  20. ↑ Galvin, John (30 juli 2007). ”Earthquake Fire: San Francisco, April 1906” (på amerikansk engelska). Popular Mechanics. https://www.popularmechanics.com/science/environment/a1964/4219864/. Läst 18 april 2026.
  21. ↑ Morganti, Joe (19 mars 2006). ”The Old Bay Margins – Northern California Geological Society” (på amerikansk engelska). www.ncgeolsoc.org. Arkiverad från originalet den 1 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230101161747/https://www.ncgeolsoc.org/past-field-trips/the-old-bay-margins/. Läst 18 april 2026.
  22. ↑ Boehm, Lisa Krissoff (2007-03). ”The Great San Francisco Earthquake: One of America's Worst Urban Disasters (review)” (på engelska). Film & History: An Interdisciplinary Journal of Film and Television Studies 37 (1): sid. 87–88. doi:10.1353/flm.2007.0003. ISSN 1548-9922. https://muse.jhu.edu/article/215912. Läst 18 april 2026.
  23. ↑ HVNA (18 april 2015). ”Ham and Eggs Fire Silver Twin Hydrant” (på amerikansk engelska). Hayes Valley Neighborhood Association. https://hayesvalleysf.org/ham-and-eggs-fire-silver-twin-hydrant/2015/04/. Läst 18 april 2026.
  24. ↑ Chames, Victoria (9 maj 2021). ”1906 San Francisco Earthquake Facts & Lessons – Jumpstart Blog” (på amerikansk engelska). https://blog.jumpstartinsurance.com/1906-san-francisco-earthquake-lessons-from-history/. Läst 18 april 2026.
  25. ↑ Edited by Charles Scawthorn; John M. Eidinger; Anshel Schiff. ”Fire Following Earthquake” (på engelska). www.asce.org. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928111244/http://www.asce.org/Product.aspx?id=2147485909&productid=5362. Läst 18 april 2026.
  26. ↑ Aagaard, Sören (2012). ”Skalvet förintade San Francisco”. Allt om Historia (2): sid. 35. ISSN 1653-3224.
  27. ↑ ”1906 Earthquake Arson Fires” (på engelska). www.sfmuseum.org. 27 april 1906. http://www.sfmuseum.org/1906.2/arson.html. Läst 18 april 2026.
  28. ↑ ”Heinrich Conried Dies in Austria” (på engelska). The New York Times. 27 april 1909. https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1909/04/27/101878127.pdf. Läst 18 april 2026.
  29. ↑ ”California Bear Flag - 1846”. www.sfmuseum.org. http://www.sfmuseum.org/hist6/toddflag.html. Läst 18 april 2026.
  30. ↑ ”Mayor Eugene Schmitz' Famed "Shoot-to-Kill" Order - April 18, 1906”. www.sfmuseum.org. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060823093603/http://www.sfmuseum.org/1906.2/killproc.html. Läst 18 april 2026.
  31. ↑ ”Looting Claims Against the U.S. Army Following the 1906 Earthquake”. www.sfmuseum.org. Arkiverad från originalet den 28 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080328150549/http://www.sfmuseum.org/1906.2/wolfe.html. Läst 18 april 2026.
  32. ↑ ”The Great Earthquake and Firestorms of 1906: CHAPTER ONE”. www.ucpress.edu. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609071907/http://www.ucpress.edu/books/pages/9539/9539.ch01.html. Läst 18 april 2026.
  33. ↑ ”1868–1898 - Introduction - A History of UCSF”. history.library.ucsf.edu. https://history.library.ucsf.edu/story.html. Läst 18 april 2026.
  34. ↑ ”Limestone (U.S. National Park Service)” (på engelska). www.nps.gov. https://www.nps.gov/places/000/limestone.htm. Läst 18 april 2026.
  35. ↑ Hansen, Gladys (1 juni 1996). ”Relocation of Chinatown Following the 1906 San Francisco Earthquake” (på engelska). www.sfmuseum.org. http://www.sfmuseum.org/chin/relocate.html. Läst 18 april 2026.
  36. ↑ Strupp, Christoph (2006-07-19) (på engelska). Dealing with Disaster: The San Francisco Earthquake of 1906. https://escholarship.org/uc/item/9gd2v192. Läst 18 april 2026.
  37. ↑ ”TheHistoryNet | American History | The Great 1906 San Francisco Earthquake and Fire”. www.historynet.com. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930210023/http://www.historynet.com/magazines/american_history/3038306.html?page=5&c=y. Läst 18 april 2026.
  38. ↑ Adams, Ansel. ”The Panama Pacific International Exposition | American Experience | PBS” (på engelska). www.pbs.org. https://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/features/ansel-panama-pacific-international-exposition/. Läst 18 april 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jordbävningen_i_San_Francisco_1906&oldid=59500018”