Jurij Andruchovytj
| Jurij Andruchovytj | |
 | |
| Född | 13 mars 1960[1][2] (64 år) Ivano-Frankivsk |
|---|---|
| Medborgare i | Sovjetunionen och Ukraina |
| Utbildad vid | Maksim Gorkijs litteraturinstitut Ukrainas akademi for grafisk produksjon  |
| Sysselsättning | Författare[3], översättare, poet, essäist[4] |
| Politiskt parti | |
| Folkrörelsen för Ukraina | |
| Barn | Sofia Andruchovytj (f. 1982 och 1982) |
| Utmärkelser | |
| Herderpriset (2001) Leipziger Buchpreis zur Europäischen Verständigung (2006) Hannah Arendt-priset (2014)[5] Goethemedaljen (2016)[6] Antonovytjstiftelsens pris Zoloti pysmennyky Ukrajiny | |
| Redigera Wikidata | |
Jurij Ihorovytj Andruchovytj (ukrainska: Юрій Ігорович Андрухович), född 13 mars 1960 i nuvarande Ivano-Frankivsk, är en ukrainsk författare, poet och översättare.
1982 var en med och grundade litteraturgruppen Bu-Ba-Bu. Samma år tog han examen från journalistfakulteten vid Lvivs universitet och mellan 1989 och 1991 studerade han litteratur vid Maksim Gorkijs litteraturinstitut i Moskva.
Han har gett ut ett flertal romaner, diktsamlingar och novellsamlingar och har även översatt litteratur från engelska, tyska, polska och ryska. Hans essäer utkommer regelbundet i tidningen Dzerkalo Tyzjnia.
Andruchovytj har länge arbetat för att Ukraina ska närma sig EU. Han var bland annat aktiv under orangea revolutionen och euromajdan och har tagit ställning mot Rysslands ockupation av Krimhalvön och kriget i östra Ukraina.[7][8]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
Romaner[redigera | redigera wikitext]
- 1992: Рекреації
- 1993: Московіада
- 1996: Перверзіяc
- 2003: Дванадцять обручів
- 2007: Таємниця. Замість роману
- 2017: Коханці юстиції
- 2020: Радіо Ніч
Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]
Novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]
- 1989: Зліва, де серце
Essäsamlingar[redigera | redigera wikitext]
- 1999: Дезорієнтація на місцевості
- 2001: Моя Європа (tillsammans med Andrzej Stasiuk)
- 2006: Диявол ховається в сирі
- 2014: "Majdan! Ukraine, Europa" (en av flera medverkande)
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
- 2006: День смерті Пані День, antologi med ukrainska översättningar av amerikansk poesi från 1950- och 1960-talen.
Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]
- 1995: Ur cykeln Fenologens anteckningar (Maj är maj ..., Det är juni ..., Sommaren avtar ..., Till slut. Höstens sår blommar ..., Ja, som en stadsport ter sig denna ingång), ingår i samlingen Det okända Ukraina. Ukrainska dikter, sidorna 53-57, översatta av Sigvard Lindqvist. ISBN 91-972127-7-6. De är i sin tur hämtade ur Anna-Halja Horbatschs Literatur um 11, Dichterstimmen aus der Ukraine (enligt Sigvards Lindqvists förord på sidan 52).
- 2000: Åtta dikter. (Nya byggnadsregler, Kasernen, Järnvägsstationen, Universitetet, Gravkapellet, Biblioteket, Sjukhuset, Planetariet och Doktor Dutka), ingår i Ariel. 82(2000):3, s. 54-62, översatta av Sanna Witt.
- 2005: Två dikter. (Calling Dem och Nothing but Budapest), ingår i: Ariel. 87(2005):6, s. 36-40, översatta av Lev Hrytsiuk och Annett Nordlund.
- 2014: Våren dyker upp varhelst den kunde …, ingår i 10tal. 17/18, s. 59, översatt av Lev Hrytsyak och Bodil Zalesky.
- 2023: Moskoviaden (ukrainska: Московіада» (1993)), (översättning: Sofia Uggla), Ersatz förlag.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, Юрій Андрухович, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Jurij Andruchowytsch, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boell.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.goethe.de .[källa från Wikidata]
- ^ Brev från Ukraina, Dagens nyheter, 28 januari 2014
- ^ Putin enade vårt land, Expressen, 19 oktober 2014
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jurij Andruchovytj.
